Sådärja, det var inte så farligt trots allt. Bara jag fick en början så gick det riktigt snabbt. Det enda som är kvar nu är att stoppa i de sista sakerna i handbagaget. Men de är också framplockade så det bör gå fort. Eftersom vi inte ska åka förrän mitt på dagen imorgon har vi gott om tid för det. Sonen hade i alla fall mycket enklare att bestämma sig för vad han skulle ha med sig.....han velade inte en sekund. Inser så här i efterhand att vi hade hunnit packa imorgon......Inte blev det så tungt heller, vi har 18 kilo kvar till maxvikten för våra båda väskor. 

Nu är det klart. 

En första början.

När jag gick ut för att hämta in tidningen för en stund sedan var vädret lite mer normalt för den här månaden. Det var alldeles vitt på backen igen. Det enda jag hoppas är att det under morgondagen inte blir ett tätt ymnigt snöfall som följer oss söderut efter E4. Det är alltid trevligare att vara ute efter vägarna när snön och den efterföljande snöröken håller sig på avstånd.

Men det är ett problem jag får låta bli att oroa mig över till imorgon....idag har jag andra saker att ta tag i.
Att börja fundera vad vi ska ha med oss och packa ner dem till exempel.  Jag önskar att jag hade ett trollspö att svinga och att sakerna skulle flyga ut ur garderoberna och lägga sig fint och prydligt i resväskorna, packning i bästa Harry Potter stil.

Jag vet ju att när jag väl sätter igång är det gjort på kortare tid än en timme men att komma till det där "börja steget" känns trögt. Fast sonen sover än och kommer att göra det ett tag till så jag kan med gott samvete slappa vidare. Faktiskt hinner jag om jag börjar efter lunch...eller ikväll....Den här gången har jag i alla fall lovat mig själv att inte vänta till imorgon med att packa. Bara det är ju ett framsteg.

Oj plötsligt kom jag på....vad ska vi ha för jackor på oss som funkar i Stockholm, när vi kommer till Ho Chi Minh och Hanoi??? Det har jag inte tänkt på.....tur att jag har dagen på mig.....