tisdag 2 april 2013

När jag ser nyheterna idag på morgonen blir jag alldeles matt och suckar inombords. DN har en artikel med rubriken "Modern undervisning får underkänt" och på nyheterna berättar man kort om innehållet i den. Det är John Hattie, en ansedd internationell forskare som har sammanställt resultat från 52 000 studier där mer än 80 miljoner elever världen över deltagit. Han har tagit reda på vad som påverkar elevers studieresultat och kommit fram till att problembaserat lärande, PBL, som varit populärt bland annat i Sverige har ett lågt resultat och till och med kan ha en skadlig effekt, framför allt för elever med låg motivation och dåliga förkunskaper.

Läxor som inte ges på rätt sätt är inte heller bra, en läxa ska inte vara att göra klart det man inte hunnit i skolan eller att öva på något man inte kan. Läxor har bäst effekt på äldre elever och där läxorna är lärarledda. Däremot kan en läxa vara en repetition av något man gått igenom, som ren övning alltså, allt enligt forskningen.

Det som har god effekt på inlärning är enligt samma undersökning lugn och ro i klassrummen (och tänker jag mig lugn och ro för oss som ska undervisa).

Det som gör mig så matt är att ingenting av detta gör mig förvånad.....just lugn och ro är någonting vi som arbetar i skolan har efterlyst länge. Hela tiden matas vi med nya pedagogiska metoder, nya sätt att lära ut, nya projekt som ska genomföras, nya arbetsuppgifter, men ingenting tas bort....allt som verkligen motverkar lugn och ro.

Nu säger inte jag att allt som har passerat under broarna, de snart 27 år jag har varit lärare, varit dåligt. Många tankar och pedagogiska idéer har varit och är bra. Problemet ligger snarare i att vi aldrig hinner göra det till vårt eget innan det är något nytt som ska testas.

Många kommuner är verkligen exempel på detta, förkortningarna avlöser varandra och ingenting hinner implementeras fullt ut i verksamheten innan det är dags för något nytt. Här har vi nyss påbörjat ett väldigt intressant arbete om bedömning på ett sätt som ska gagna eleverna, då kommer nästa...nu ska det satsas på matten, samtidigt. Vilket i och för sig är bra men någonstans ska tiden till allt tas och den ska ändå räcka till det viktigaste vi har, eleverna. För även om många saker egentligen inte är nya utan saker vi redan gör så måste ändå tiden till reflektion och eftertanke finnas för att det ska bli bra och för att vi ska kunna ta med våra kunskaper till eleverna på ett bra sätt.

För att kunna skapa lugn och ro i klassrummet måste vi som arbetar också känna lugn och ro...annars tror i alla fall jag att vår stress och oro smittar och präglar klimatet i klassrummet....även om vi tror att vi lyckas dölja det från eleverna.

Nej nu är det dags att alla som bestämmer över skolan börjar lyssna på forskarna, tar till sig deras kunskaper och ser till att alla som arbetar i skolan får förutsättningar att bedriva undervisning som gagnar eleverna....och har ett visst mått av is i magen.....resultat förbättras inte samtidigt som förändringar införs...det tar tid.