söndag 21 april 2013

Har nyss kommit hem efter en promenad. Konstaterar att det kryllar av vårtecken nu. Små bin surrar runt i sin jakt på blommor som slagit ut. Det är inte gott om blommor ännu men de finns på sina håll, vid varma väggar och i skyddade lägen.

Ljuden av fälgkors som landar på asfalten, högtryckstvättar som arbetar, vinden som tar tag i torra löv, ljudet av däck mot de grusiga osopade gatorna. Hundar som skäller...okej de skäller alla årstider men jag inbillar mig att det jag hör nu är deras vårskall.

En och annan fågel kvittar också till mellan varven. Livsandarna vaknar verkligen till liv, tänk att vintern släppte sitt grepp i år också!

En mycket stark intervju med journalisten Kristian Gidlund startade min söndag. Han berättade om den bok han skrivit och hur han ser på livet, det han har kvar. För han vet nu att hans cancer kommer att besegra honom, att den är obotlig. En starkt ung man med en djup smärta inombords men även mycket glädje.

Smärta över de saker han aldrig kommer att behöva lära sig. Till exempel hur man packar en kombi när man ska iväg på semester med barnen. Detta eftersom han aldrig kommer att hinna få egna barn.

Glädje över sin egen förmåga att låta kroppen bestämma över dagarna, att göra det han vill. Ta tillvara på sin lust att skriva, att vara med sin familj och njuta av det lilla som ändå är det stora. 

Boken heter "I kroppen min-resan mot livets slut och alltings början". En titel som trots det mörka ändå inger hopp. Han har också en blogg som man kan följa, i kroppen min.  Det kommer jag att göra. 

Efter en sådan stark intervju var det nästan skönt med en reklampaus, framförallt för programledaren kan jag tänka mig. Den blick Kristian hade i sina ögon kommer jag inte att glömma i första taget....nollställd men djupt därinne en avgrund av smärta. Trots det förmedlade han en stark känsla av livsvilja och glädje. 

Därefter var det dags för Jessica Folcker att göra sitt återinträde på svensk musikscen igen. Rösten var sig lik men inte den musikstil hon visade upp. Lite reggae-rap-liknande. Det var förvånande bra, även om det inte kommer att bli någon av mina favoriter. 

Sedan kom de, två "Beliebers". Två tjejer gav sin syn på Justin Bieber inför konserterna som han ska ge till de svenska fansen. Eller ge och ge....såg precis biljettpriserna....och det ska unga tjejer betala. Just de två tjejer som satt i studion hade fått biljetter av bolaget just för att de är såna riktiga följare. Men sen har de köpt biljetter till resterande konserter också. Högsta drömmen var visst att han på någon av konserterna tar av sig tröjan (borde inte musiken vara nummer ett?).....men tydligen gör han inte alltid det. Bara när publiken är med honom på rätt sätt. Min tolkning är att det är av den anledningen de har köpt biljetter till alla konserter. Just in case.....
Tänker mig att hörselkåpor behövs, inte för att skydda mot hög musik utan mot skriken...

Det som skrämmer mig lite är deras syn på stjärnan, de pratar om honom som att de känt honom privat i många år....De säger sig veta hur hans personlighet är....vad han tycker om och inte....De vet hur han är helt enkelt...Hjälp tänker jag då, skaffa ett liv! 

Mitt liv idag ser ut som följer. Lugnt och slappt, laga lite mat, hämta hem sonen, kanske ta reda på lite tvätt...eller inte. Jag ska helt enkelt göra så lite som möjligt. Anledningen till detta är att veckan som kommer är full av möten och tider att passa dagarna i ända. Både jobbmöten och privata. Därför gäller det att passa på att njuta nu när jag har en dag utan tider att passa. Just nu njuter jag av en mugg kaffe.