söndag 1 september 2013

På Nyhetsmorgon sitter en kvinna och delger en oerhört stark berättelse ur sitt eget liv. Hon har skrivit en bok om incest ur ett barns perspektiv. Boken heter "När jag blir stor", kvinnan heter Jeanette Eriksson. Det hemska började när hon var i fyraårsåldern med regelrätta samlag, innan dess var det "bara" oralsex, hennes egna ord.

Där i fyraårsåldern tar boken sitt avstamp och hon beskriver några år av sitt liv. Incesten fortsatte sedan under elva år...elva år. Det var hennes egen morfar som utsatte henne. Det värsta sveket var att alla runt omkring visste vad som pågick men ingen hjälpte henne, ingen...under elva år....

Idag är hon i fyrtioårsåldern och lider fortfarande av de benkramper som började när de regelrätta övergreppen började. Det gör att hon behöver assistans för att klara sig själv.

Hennes bild är att barn som utsätts för incest inte får någon hjälp, inte då när hon blev utsatt men inte heller idag. Hennes uppmaning är att alla måste våga se och hjälpa barnet som blir utsatt!

Jag får en förfärligt stor klump i magen när jag tänker på alla dessa barn därute som nu, idag blir utsatta för detta hemska. Snälla någon, sväng ett trollspö, lyft en hand och se till att alla barn i hela världen slipper utstå övergrepp i alla former. Till dess att någon tar sitt ansvar och detta händer måste vi alla hjälpas åt! Vi kan inte vänta på att någon annan ska fixa det onda...

På nyheterna berättar man om Syrien igen, framförallt om Obamas beslut att låta kongressen rösta om ett eventuellt ingripande. Han vill att kongressen också säger ja till ett ingripande även om han själv kan besluta om det egentligen. Fast det kommer att dröja, kongressen kommer inte tillbaka i sin helhet efter sommaruppehållet förrän om en vecka. Det gör att man kan fortsätta hoppas på en politisk, fredlig lösning.

Ute är det grått och regnigt, en passande dag att vara inomhus och göra ingenting. Det finns en hel del ren tvätt att ta reda på innan det är dags att åka ner till stan för sonens träning. Men det är många timmar innan vi måste åka. Därför börjar jag med att göra....ingenting.....