Mäktiga toner fyllde kyrkan idag. Församlingens körer sjöng i en fullsatt kyrka. Att få stå där med alla andra och vara del i den musik som lyfte mot kyrktaket var nästan magiskt. En häftig känsla.

När jag sedan gick hem i de kylslagna vindarna kändes sommaren långt borta. Då greppade jag en bok och tog min tillflykt till växthuset. Där var sommaren. Ett stilla gungande i hängmattan, vindens susande, fåglarnas kvitter och en värme som fyllde växthuset. Snart är den här på riktigt också och inte bara i mitt lilla ute-krypin.

Plötsligt kändes det som sommar. 

Efter att ha ätit middag tog vi en rejäl promenad sonen och jag, då kändes det nästan som sommar ute också för vinden hade mojnat och det var varmt och skönt.

Nu ska jag snart ta itu med fixandet inför morgondagen. Men inte riktigt än....vilar en stund till.