Idag har jag sprungit ett maratonlopp igen. Det händer någon gång då och då. Efter varje lopp känner jag mig utmattad både fysiskt och psykiskt, men känslan är ändå rätt skön. Problemet är att den sköna känslan inte stannar särskilt länge eftersom det ständigt kommer nya lopp. Jag pratar förstås om tvätten, denna eviga. Högarna som aldrig tar slut, är det inte smutsiga högar så är det rena.
Att det tar på fysiskt är ett faktum för jag blir alltid svettig av att plocka undan tvätt och stryka. Svettig? Allvarligt hur vanligt är det? Svettas jag för att det faktiskt tar på kroppen eller är det mer det psykiska obehaget som gör att jag blir varm? För psykiskt obehag blir det då jag alltid väntar till dess att jag vet att jag har flera timmars jobb framför mig.
Varenda gång när jag väl plockat undan allt det rena och använt strykjärnet på de delar som behöver det lovar jag mig själv att aldrig låta det gå så långt igen.....jag lovar mig själv att ta reda på tvätten direkt från strecket och inte bara trycka ner de rena kläderna i en korg för att få plats att hänga nästa maskin.
Problemet är att vi i vår familj har en person som gärna startar tvättmaskiner och ser till att det hängs på strecket. Sen vore det ju perfekt om det fanns en annan person som gärna tar reda på de rena kläderna.....det är i det ledet det felar. Junior som fixar den första delen sköter sig alltså.....undrar vad han skulle säga om att ändra arbetsfördelningen? Jag påbörjar och han får avsluta.
Lite roligt är det dock allt ändå, ibland är det nästan som en skattjakt. När botten i tvättkorgen nås hittar jag ibland kläder jag nästan glömt bort att jag hade. Idag hittade jag kläder som senast användes i slutet av januari. Inte underligt då att jag tycker att det är tomt i garderoben ibland och sonen står på huvudet bland de rena kläderna på jakt efter något att sätta på sig.....
Men nu kan vi fylla garderoberna igen...för tro inte att tvätten förflyttats från tvättstugan ännu....nån måtta får det vara på ansträngningarna. Det går ju inte an att förta sig......
