I morse klev jag upp extra tidigt för att lämna bilen till service i Själevad klockan sju. När jag lämnat bilen började jag skrapa rutan på den lånebil jag skulle ta när den formligen skriker att det är tomt i tanken...det lyste rött, rött, rött....längst ner i botten på mätaren.
In igen och fick nyckel till en ny bil. Processen startade igen, denna gång en bil med lite mer bränsle i tanken. Men allvarligt jag förstår inte hur folk tänker.....hur sjutton kan man med gott samvete lämna tillbaka en bil där tanken i det närmaste är tom. Får jag låna en bil så ser jag väl ändå till att fylla på ungefär den mängd bränsle jag kört upp. Det ingår nämligen i låneavtalet.
Nåväl jag körde iväg, både varm av allt skrapande men ändå lite frusen. Det tog en stund innan sätet blev varmt så ryggen hann kylas av. Jag hämtade i alla fall upp sonen och körde upp mot sjukhuset där han hade tid på ögonmottagningen tjugo i åtta. När jag backade in bilen på parkeringen och tryckte ner kopplingen kände jag hur det drog åt i ländryggen. Värsta ryggskottet hade anlänt. Med kallsvetten forsande efter ryggen, med en värk som gjorde att jag trodde att jag skulle svimma kom vi till slut upp på mottagningen. Väl där blev sonen omhändertagen och jag lokaliserade en brits där jag kunde lägga mig på mage och vila en stund.
När hans läkarbesök var över rullade vi ihop hans jutsubyxor som jag kunde ha i svanken under den korta biten ner på stan.
Sonen skulle till skolan och jag till sista dagen på mitt traineeprogram. Där kom nästa problem, hur skulle jag orka med utbildning en hel dag? Tur att det finns bord i alla fall, de drogs ihop och jag kunde lägga mig raklång på magen. Där låg jag flera timmar och gjorde mina McKenzieövningar med jämna mellanrum. Jag lyckades trycka tillbaka disken hyfsat men insåg att jag inte skulle klara av att vara med på kvällens avslutningsmiddag. Hur trist kändes inte det? Jag som beställt godaste maten.....Istället åkte jag hem efter att ha lämnat tillbaka den bil som gav mig ryggskott och hämtat min egen (och ja...jag tankade några liter innan återlämnandet).
Istället för den missade restaurangmaten fick Sudden gå och köpa pizza åt oss, Efter maten softar jag med min bästa vän just nu. Ländryggsrullen. Jag ligger på ett lagom hårt underlag med rullen under svanken. Det trycker tillbaka disken....det är ju tur att jag varit med förr så jag vet hur jag ska göra. Men nog gör det fortfarande ont och nog är jag öm allt. Fast inte alls som i morse. Nu kan jag röra mig utan att hålla på att svimma. Bäst av allt är att jag har ett inbokat sjukgymnastbesök imorgon.....tanken var att nacken skulle få hjälp....så kommer det inte att bli....jag kommer att be om rygghjälp istället.
 |
| Så här ser den ut min bästa vän just nu! |
