Fridfull morgon tredje söndagen i advent. Ute är det krispigt kallt. Total motsats till gårdagens snö- och busväder. Njuter av kaffe i en av tomtemuggarna och vetskapen att nu börjar min semester. Det är lycka. 

Gårdagen må ha haft lite småstökigt väder, men dagen var ändå fylld av värme. ÖKSF firade tio år så sonen kom hem för att kunna delta. Tillsammans åkte vi ner till stan som vi gjorde så många gånger det tränades som mest. Det blev en heldag i träningslokalen på Bromsvägen. Sist det begav sig var augusti 2017, dagen innan sonen åkte till Norge för att studera två år, så glädjen att träffas igen var stor. Många värmande möten och kramar. Faktum är att det kändes som att komma hem. I kvällningen åkte vi hem på de snöiga vägarna, fyllda av värme, nöjda och glada. 

Jag fick en liten present 💖som nu kommer att följa med mig på jobbet varje dag! 

Veckorna i december har gått väldigt fort, redan är andra ljuset tänt. Ute är det några minusgrader och det gnistrar och knarrar i den lilla snö som ligger på marken. Under veckan har jag, efter jobbet, ägnat mig åt bakning och matlagning av sånt som hör till julen. Havrekexen och sockerskorporna färdiga, julköttbullarna och julens rödkål i frysen. Fast en del av rödkålen har redan avnjutits tillsammans med stekta prinskorvar, precis som det ska vara. 

Helgen har mest ägnats åt vila, lite tvätt och promenader. Fast gårdagen började med knäcktillverkning. Tyvärr misslyckades jag så till vida att det inte fanns en enda knäckform i hela huset. Som tur var hade jag småkaksformar. De fick duga, det viktigaste är ju ändå att knäcken smakade gott, och det gör den. 

I eftermiddag blir det julbord på Gästis med mor. Det ser jag fram emot. 

Knäck inslagen i småkaksformar. 

Nu är den här. Tiden när det glittrar och glimmar och spåren av små nissefötter syns i snön utanför alla hus. Alla ljus och den värme de förmedlar gör att det är lättare att klara av att den första av alla vintermånader gjort entré. 

Här hemma har adventsljusstakar, stjärnor och ljusslingor plockats fram. På promenader på gatorna genom byn glittrar och glimmar det också. Det är många som gör sitt bästa för att mota bort mörkret. 

Igår blev jag bjuden på ett trevligt glöggmingel med nya och gamla bekantskaper. Jag kom hem lagom till dess att klockan slog om till 1:a advent. En underbart trevlig kväll som gjorde att jag slumrade sött i adventsnatten. 

Den här dagen har jag adventsfikat med mor och tvättat lite. Men mest har jag njutit av adventsljusen och glimret i fönstren. 

Den här helgen gick snabb, plötsligt är det söndag kväll igen. Faktum är att jag börjar misstänka att veckorna bara består av måndagar och söndagar. Allt däremellan blir ett töcken som försvinner snabbare än ett swish en avlöningsdag.

Tycker ni att det blev lite för kallt den här helgen kan ni skylla på mig. Jag har haft julloppis i mammas garage både i går och idag. Tre timmar utomhus båda dagarna. Kylan i garaget bet bra och tårna var inte helt förtjusta faktiskt. Men det var trevligt, många kom och tittade och fler än förväntat handlade. En positiv helg om du frågar mig, trots kylan. Som bonus var det en mysig julstämning i garaget, bra start inför nästa helg när det är första advent. 

Jag gick en promenad och kollade in aktiviteterna på skyltsöndagen också, då hade jag tur och fick se tomten. Det var en lång kö med barn i alla åldrar som ville säga hej, lämna en önskelista eller få ett paket. Fast jag hade lust att prata med honom agerade jag riktigt vuxet och släppte fram barnen istället för att tränga mig på. Men jag vinkade till honom. Han vinkade tillbaka. 

Nu har jag tagit en varm dusch och placerat mig strategiskt under värmefilten. Innan imorgon är nog tårna varma igen. 

Visst har du också saker och områden hemma som du helst inte tittar på eller låtsas om. Garderober som är i desperat behov av att röjas, hyllor eller andra delar. Hos mig finns ett antal såna, rätt många faktiskt. De flesta är av den typen att de inte syns, eländet är gömt bakom en dörr eller i lådor. Då är det rätt lätt att blunda och låtsas att de inte finns. Andra områden är väldigt tydliga. Till exempel mina hyllor på toan uppe och hyllan med många fack i hallen. Två riktiga katastrofområden för att vara helt ärlig. 

Men nu har det blivit ändring på det. Av någon outgrundlig anledning visade det sig att den här helgen var rätt tillfälle att ta itu med dem. Igår fixade jag i badrummet. Gammalt skutt slängdes, saker som hör ihop fick flytta ihop och en ansenlig mängd damm togs om hand. 

Idag var det dags för hyllan i hallen. Där fanns ännu mer damm, jag fick byta vatten i hinken flera gånger.....

Förutom damm hittade jag ungefär hundra små hängande reflexer, tjugo reflexband, fem reflexvästar (reflekterade fint i ett mörkt utrymme med hjälp av ficklampa). Så synas borde jag göra i mörkret. Förutom reflexer fanns ett gäng gamla laddkablar som inte passar till någonting jag har längre, hörsnäckor som var så gamla att de totalt klibbat ihop. Hittade också tre som såg rätt nya ut....var kommer de ifrån?

Handskar, ja det är värt ett eget kapitel. Av någon anledning har jag sparat fyra par skinnhandskar som det är hål i, i princip på alla fingertoppar. Hallå! Vem äter på mina handskar? Nej, jag kan nog inte skylla på någon annan än mig själv. De var helt enkelt slitna. Ett stort gäng omaka handskar och fingervantar låg också i hyllans korgar. Fyra par gamla glasögon hittades....ska se om jag kan skänka dem via någon optiker. 

Pengar, ja det fanns pengar där också, i gamla plånböcker jag inte visste att jag hade. Dollar och svenska kronor och tio euro. Tyvärr var de svenska sedlarna av utgången karaktär. Får prova att skicka in dem till Riksbanken och se om de tar emot. Ungefär tusen gamla kvitton, tillräckligt för att göra upp en eld och värma sig ett tag. Vem behöver ved liksom?

Fast vet du vad, det bästa av allt, jag hittade nycklarna till min takbox och lastbågar. Nycklarna har varit försvunna i drygt två år...jag har letat, det har jag gjort. I hyllan och på alla andra tänkbara ställen, många gånger. Så jag funderar faktiskt på om det kan vara så att mucklorna busat med mig och nu lagt tillbaka nycklarna. Nåja, det får vara hur det vill med den saken. Nu är de hittade. Vill du kanske köpa en takbox?

Jag bjuder på en efterbild....du vill inte veta hur det såg ut innan. 

Här är de, nycklarna. 

Jag har under flera år roat mig med att lösa en Wordle från New York Times varje dag. Det gäller att lista ut ett engelskt ord med fem bokstäver. Tillsammans med dagens första kaffemugg har det har blivit min start varje morgon. Varje dag har man sex försök på sig. 

De allra flesta dagar klarar jag ordet redan på morgonen. Fast ibland behöver jag fundera vidare och avsluta på kvällen. Då händer det att jag helt glömmer bort att ordgåtan inte är löst och då tappar jag antalet dagar i en följd. Eller så lyckas jag helt enkelt inte lista ut ordet. Det händer det med, men inte särskilt ofta. Jag är ändå nöjd med min uppklarningsfrekvens, som är 97 %.

För ett tag sen bestämde jag att när jag når 1000 dagar ska jag avsluta och påbörja någon annan utmaning. På min födelsedag i fredags var det dags, det tusende ordet skulle lösas. Jag har alltid samma startord med de mest frekventa bokstäverna i det engelska språket, om ingen av de bokstäverna är med har jag ett andra ord som jag provar. Just den här dagen var tre av mina bokstäver i startordet med. Det tusende ordet löstes på det tredje försöket. Det får jag väl vara nöjd med. 

Om jag antagit någon ny utmaning istället? Nej, inte än. Provade att lösa svenska ord för något år sen. Men det gick inte alls lika bra och inte var det lika roligt heller. Så jag fortsätter nog ett tag till. I alla fall till dess att jag lyckats klara ordgåtan 100 dagar i rad. Sen får vi se. 

Den andra november. Dagen när jag tog på mina broddar på skorna igen. Nu väntar många månader när det kommer att låta klipperiklapp eller nåt sånt under promenaderna. Hur trist det än är att behöva dubba på går säkerheten först. 

Förutom snö och is är det en bra helg. Sonen kom hem i torsdags, härligt med sällskap i huset. Dessutom stannar han längre än två nätter. Bara en sån sak. 

Idag har vi tagit en isig och blåsig promenad. Nu pluggar han och jag slappar en stund innan jag ska fixa till nåt lunchaktigt. En skön lördag ligger framför oss.