Det nya årets första söndag är här och jag låter mina vanliga söndagssysslor ta plats. Ni vet de som börjar med en promenad och kaffe hos mor. Dagens promenad bet rejält i kinderna, tur att det finns varma sköna kläder och värme när man kommer in igen. 

När jag kom hem igen efter förmiddagskaffet påbörjade jag matchen mot amöban i tvättstugan. Just nu står det 2-2 men eftersom det inte är en arbetsdag för mig imorgon fortsätter jag då. Den här söndagen känns oavgjort helt okej. 

Passar förstås på att kolla in klättringen uppför slalombacken i Tour de Ski liksom lite annat på teven. Till exempel några nya avsnitt i serier jag följer. 

Dagens bästa är ljus, eld i braskaminen och värmefilten. Okej, att smaska i mig lite av julgodiset är inte helt fel heller. 

Årets sista dag och plötsligt bestämde Kung Bore att det var dags att dyka upp. Men än så länge enbart med kylan som kompanjon. Fast det verkar som om han kommer med snön också. Stämmer väderleksrapporterna börjar de vita flingorna singla ner i början av 2026. 

Det är väl nu året som gått ska summeras men det ska jag bespara er. Jag kan i alla fall konstatera att året har bjudit på många fina stunder både med familj och vänner. Stunder som tagit plats i minnesbanken och lätt kan plockas fram när det behövs. 

Igår kramade jag om sonen innan han åkte tillbaka ner till Skåneland. Vi har haft fina veckor tillsammans där både god mat, promenader, slappande, babblande, filmer och fina stunder med mormor ingått. Tacksam!

Nu suger jag ut det mesta ur den här sista dagen på året sen är det dags att välkomna det nya. 

Gott Slut och Gott Nytt år!

Idag var det allt annat än en juldagsmorgon som glimmade. Ute blåste det och var blött, töigt och slaskigt. Maschallerna kämpade hårt för att inte blåsas ut av vinden. Kämpade fick fackelbärarna göra också. Det var många som kom med slocknade facklor till kyrkan idag. Men när de väl lades på brasan vid kyrkan tog de fart igen. Vid kyrkan smakade glöggen gott som vanligt innan jag fortsatte min något slaskiga promenad. 

Nu ligger jag under täcket igen och tänker på vår sköna julafton igår. En julafton med ljus och värme, god mat, fina genomtänkta julklappar och en skön känsla av att vara privilegierad som får ha det så fint under julen. 

Snart är det dags att kliva upp för andra gången idag, fast nu har det blivit mitt på dagen så det är väl dags. Funderar på vad som behöver göras till juldagens middag. Tack och lov är det mesta fixat så det blir inget stort lagande. Det känns skönt! Dessutom vet jag att sonen kommer att hjälpa till allt han kan så det gör det ju ännu enklare. 

Nu tänker jag softa här under täcket ett tag till, sedan välkomnar jag juldagen för andra gången idag!

Skrapdan, i mitt tycke den bästa dagen under hela julen. Då när alla förberedelser är klara och förväntan ligger i luften. Små tomtar smyger omkring, tisslar och tasslar. 

Det här årets skrapdag var inget undantag, kan jag konstatera när dagen lider mot sitt slut och julaftonens första timme närmar sig. 

En lugn och skön dag med bokläsning, soffhäng och gott fika under dagen. När det närmade sig kvällen åt vi vårt traditionsenliga blöte hos mor med saffranspannkaka till efterrätt. Bästa skrapdan helt enkelt. 

Nu tänker jag avsluta dagen med att läsa min bok en stund till dess att ögonlocken blir tunga. Då somnar jag gott med julmagi i luften.

Tidig morgon. Det är fjärde advent och jag njuter av tända ljus och en mugg kaffe. Igår kom jag hem efter en tur till Skåne där jag tillsammans med sonen hann se Lunds alla fantastiska granar och äta gott ute på restaurang. Ett besök på Costco innebar också en billig tankning. Så billigt har jag inte tankat på många år. 

Här hemma har tomtarna tipptappat ut ur tysta vrårna medan jag var borta, så vi bjöds på skön julstämning när vi klev in här hemma. 

I vanliga fall brukar ju tomten komma med granen och klä den i vårt hus men just det här året är det annorlunda. Väldigt annorlunda. Vi fick både montera (det gjorde sonen) och klä granen själv (jag klädde den) för vi har en Grinchengran! En konstgran klädd i guld och rött. Inser att ska det vara en gran som inte är äkta så är den gran som nu står i vår gillestuga rätt gran att ha. Inget snack om att den inte är äkta. Fast den är äkta på ett annat sätt. I originalitet. Vi blir glada av den, vilket är det viktigaste. Tomten tyckte säkert det var skönt med paus ett år också. 

Medan sonen sover fortsätter jag att njuta av den tidiga morgonen, alla ljus och tomtar. Och min gran!

Tredje advent och ute är det blött och grått, regnblandad snö faller från himlen. Jag gick en promenad ner till julmarknaden hos Lantboa. Många utställare, både gott att äta och fina saker. Det handlades både det ena och det andra. Själv fick jag med mig några påsar polkagrisar hem, ser fram emot att smaka på dem. 

Igår gjorde jag julköttbullar och kokade knäck. Det innebär att listan med saker att baka eller laga till inför jul är klar. Det känns skönt, det innebär att resten av den här dagen får ägnas åt tevetittande och läsning. Framförallt nu när dagens promenad är avklarad. Så om ni letar efter mig vet ni var ni hittar mig. I soffhörnet förstås!

'

En gråare andra advent får man leta efter. Blött och fuktigt. Regnmolnen hänger tunga och släpper allt som oftast ifrån sig våta droppar. Vilken tur då att jag har tak över mitt huvuden som gör att jag, efter en promenad eller annan utomhussysselsättning, kan gå in, ta på torra kläder och njuta av en varm kopp te eller kaffe. Choklad går också bra förstås.

Den här helgen har jag verkligen fått påfyllning av energi. Fredagskvällen tillbringades med några goda vänner som jag känt sen första klass. Det är många år. Vi åt gott, drack gott och pratade om både glädjeämnen och sånt som kan kännas tungt och svårt. 

Igår kom ett annat, lite större gäng, vänner hem till mig. Med ett glöggkalas gjorde vi vårt bästa för att välkomna julen. Det gick väldigt bra om jag får säga det själv. Vilken underbar kväll vi hade. Jag blir alldeles varm inombords när jag tänker på den. 

Nog har jag det bra ändå, omgiven av vänner att lita på i vått och torrt. Som jag kan dela både roliga och lättsamma saker med men som också tar emot och stöttar i det som inte alltid är lika trevligt. Tänk att dessutom få umgås med såna vänner flera dagar i rad. Det är livskvalitet. Vad gör det då att regnmolnen håller på att krypa ner i skorstenen? Inget alls.