Ännu en vecka till ända. Nu har jag äntligen lagt mig i mitt favorithörn efter att än en gång ha förvånat mig själv. Frysskåp och frysbox i källaren har länge och då menar jag lääääänge behövt frostas av. En titt på termometern i morse sa mig att det här skulle bli en bra dag att göra det. Fast den största delen av mig tyckte inte det. Hjärna (inte den förnuftiga delen) och kropp ville mycket hellre sjunka ner i soffan, slappa och kolla på teven.

Men se så blev det inte, en lätt oro drabbar mig, börjar jag bli lätt förståndigt vuxen månntro? Hur som helst så åkte alla matvaror ut (med hjälp av sonen) och sen iakttog jag isen som smälte och blev till litervis med vatten istället. Medan det smälte funderade vi på om det skulle gå att dricka? Nej, vi testade inte hur lagrat frostvatten smakar... Men bäst av allt är väl ändå att jag nu vet vad vi har i frysarna.

Fortfarande funderar jag över det faktum att jag börjar uppvisa vuxenbeteende här hemma lite då och då. Det är ju inte jag.....Kanske var det så att gårdagens glöggmingel med alla goa vänner gjorde att jag fick lite extra energi idag. Eller så var det faktumet att mitt knä inte alls gör lika ont idag. Eller är det helt enkelt så att jag börjar bli ansvarsfull i mitt hushållsarbete?? Borde jag bli orolig på allvar?

Som om det inte varit kallt nog att hålla på med isen i frysarna gick sonen och jag på en långpromenad i skymningsljuset när allt var inpackat igen. Nog var det skönt sen att komma in och få en mugg glögg innan jag intog mitt älskade soffhörn. Nu stannar jag här resten av kvällen....förutom när det blir dags för middag. Fast den blir enkel, rester från gårdagens glöggmingel. 

Bitigt och kallt men väldigt vackert.