Det gick inte så vansinnigt dåligt hos sjukgymnasten trots allt. Trots att jag inte tränat så mycket som jag borde hade det gått framåt och min muskel var starkare än för en månad sen. Men inga nya övningar lades till, utan jag får jobba på med dem jag har till i januari.

I klassrummet flyter det på fint med alla underbara barn, men trots det upplever jag att tiden inte riktigt räcker till för allt jag har att göra. Det är svårt att veta vad som ska bortprioriteras och det gör att jag känner mig otillräcklig. Känner hur det värker i magtrakten där katarren brukar dyka upp.....inget gott tecken. Önskar verkligen att jag kunde vara en person som kan koppla bort allt när det blir för intensivt, bara vara lugn och tänka att det ordnar sig....för oftast gör det ju det!

Av den här veckan är det två arbetsdagar kvar, sen helg igen. Helgen tänkte jag först använda till att komma ikapp med jobbet men jag tror att jag behöver vila mest av allt. Därför blir det nog bara det mest nödvändiga. Tvätta (sonen fick starta en nödtvätt sent igår för han upptäckte att han hade slut på både det ena och andra i klädväg. Jag lovade att starta tumlaren i morse så kläderna skulle hinna torka.....gissa vem som glömde.....tur att han klev upp i tid så att han startade den själv...), äta, skjutsa till träning, någon liten promenad, knäträning och sen bara sånt jag känner för!

Nu känner jag för att sova...natti natt!