Tänk vilken tur att jag inte struntade i den trötthet sonen visade under december. Först tog jag den nämligen som vanlig tonårströtthet. Men när jag räknade samman hur mycket han faktiskt sov insåg jag att det kunde vara något annat.

Jag luftade min oro när vi hade kontakt med barnmottagningen i samband med hans hyposensbehandling. Oron togs på allvar av hans läkare och sköterska så blodprover togs, D-vitamin sattes in med stränga order att ta en tablett varje dag. Vi fick också ett löfte att om det var något annat skulle de höra av sig så snart provsvaren kommit, för de kollade allt möjligt. Då vi inget hörde förstod vi att det var vitaminerna som saknades.

Men hur illa det var fatt där i december fick vi reda på först idag, tydligen hade hans nivåer av D-vitamin varit alarmerande låga......farligt var det ord hans läkare använde. Inte var det konstigt att han var trött....

Det är såna stunder man som förälder är tacksam att ens barn är inskriven på ett ställe som ger snabb och bra vård utan en massa tjat och krångel. När vi sedan idag nämnde hasselnötter...att det killar runt läpparna ibland togs snabbt ett nytt blodprov så att han får veta hur det står till med eventuell nötallergi.

Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag uppskattar den vård han får av den alltid så omtänksamma och vänliga personalen. De är guld värda!