Nu har det gått två veckor efter den härliga semestern och jag kan tycka att det inte borde vara så jobbigt att kliva upp på morgonen. Jag menar semestern har inneburit mycket vila så nog borde det finnas energi till att studsa ur sängen. 

Men nej, inte alls. Faktum är att jag är tröttare än någonsin. I alla fall känns det så. Förstår inte hur jag ska lyckas kliva upp så tidigt som är ett måste alla arbetsdagar. Fast rent förnuftsmässigt vet jag att det går. Det är ju likadant vartenda år efter sommarledigheten. Jag är trött, gillar inte att ha tider att passa. Ogillar rutiner helt enkelt. Jag vet att det finns många som tycker att det är skönt att komma in i rutiner igen men det har jag aldrig någonsin känt. Aldrig. De bästa rutinerna är icke-rutinerna. I alla fall enligt mitt sätt att se. 

Fast nu är det som det är. Nog kommer jag att fixa att kliva upp när jobbklockan tycker att det är dags. Men att jag längtar till nästa lite längre rutinfria period, det gör jag!

Visste ni att tre citrusfrukter kostade lika mycket som en ko på 1500-talet? (källa: Kronborgs slott)