När jag vaknade i morse trodde jag knappt att det var sant. Nästan hela natten hade gått utan att jag vaknat och försökt hosta lungorna ur mig. När jag dessutom provade att prata lite för att testa rösten lät den nästan normal....något jag inte kunde tro när jag med hes stämma kröp i säng igår. Det är nästan som trolleri...fast det heter penicillin....

Hur som helst, det är underbart att det känns bättre. Nu önskar jag bara att sonens hosta ger med sig också. Med en månad kvar till SM är det hårdkörning (och det behövs med tanke på att de har en del att ta igen utifrån skadeproblem och annat som gjort att de inte kunnat träna som de velat under hösten). Därför är det inte så lyckat när ena halvan har hostan från h..vetet. 

Idag är det hur som helst vilodag för att köra lite mer imorgon istället. Det känns skönt med tanke på termometern, burr vad kallt det är. Som vädret har varierat den senaste tiden har i alla fall jag glömt hur det är när det är vinter på riktigt. Fast idag fick jag lära mig igen. Känner att jag gärna sluppit den påminnelsen.....att det är fler som påverkas av kylan märks på alla sociala medier. Undrar hur många termometrar som kommer att fotograferas denna dag?

Själv tänker jag nog inte fotografera min termometer, däremot ska jag hänga sonens gi som blivit tvättad inför träningen imorgon. Det är väl ungefär den ambitionsnivå jag har för dagen...förutom att mata elden i braskaminen med mer ved förstås....kan hända att jag lagar lite mat också....men sen blir det inte mer. 

Analys av teknikerna, en månad innan SM.