Kvällen och middagsdags.  Efter en lugn start på dagen gick jag ut och klippte gräsmattan. När jag kom in hade sonen dammsugit och torkat golven. Därefter ägnade vi oss åt lite lagarbete, jag kapade grenar från våra träd som antingen var döda eller i vägen och sonen bar bort dem. En dusch och sen var det dags att handla och nu som sagt middag. Vi har precis ätit, Sudden stack till en kompis och jag vilar mitt knä. Jag är ändå förvånad, det gick bra att klippa idag. Den vidriga värk jag fick efter förra gången uteblev. Underbart! Jag hoppas att det betyder att musklerna runt knäet börjar bli starkare.

Plockmiddag som sig bör en fredag kväll.

Med en dåres envishet går jag utan sockar i skorna, det är sommar och då behöver man inte det, eller? I går när jag kom hem vid nio frös jag om fötterna så jag trodde att de aldrig skulle bli varma igen.
Nog är det väl märkligt att det snart är juli och fortfarande ingen sommarvärme. Även om det blir hyfsad temperatur i solen så inte är det varmt där det är skugga.
Texten i  "Blåsippan ute i backarna står" kommer för mig..."än är det vinter kvar säger mor". De stackars sköna dagar vi hade runt midsommar räcker inte, jag vill ha fler!

I dag är det dags att klippa gräset igen...ser inte fram mot det men det gick ju bra sist så det lär väl gå idag också. Fast sen jag är klar har jag nog inte så mycket ork till nåt annat, tur att Sudden städar då slipper jag det. Med tanke på hur trött jag blir i knäet ska jag nog lägga ifrån mig datorn och somna om en stund!
Än är det tidig morgon, ja inte för de som jobbar förstås, men för mig.