Sång

Jag hade lagt mig tillrätta i soffan efter middagen, junior på väg till ju-jutsun, för att slappa....då ringer telefonen. En av mina körkompisar ringer och frågar om hon ska hämta upp mig? Oops, det hade jag hunnit glömma sen jag kom hem från sjukgymnasten. Packade in mig i hennes bil, sjöng halva övningen sen fick mamma hämta mig. Nu vilar mitt knä igen inför morgondagens jobb.

Så kul!

Vilken toppenmåndag det har varit. Taxin kom som den skulle i morse och jag åkte till jobbet. Vilken känsla att få komma in i klassrummet och faktiskt jobba igen. Det gick bra att komma in i jobbet, nu har jag hyfsad koll på vad barnen har gjort och var jag ska ta vid. Sen underlättar det ju när den som varit vikarie för mig finns kvar på skolan. Då kan jag ju fråga om jag undrar över något. Eleverna har jobbat på fantastiskt fint idag, vilken toppengrupp! Mitt knä känns efter dagen rätt okej, det var först efter lunch som det började värka. Promenaden till och från sjukgymnasten var jobbig, det kändes tjockt, svullet och ont. Inte hade det blivit så många graders böj heller, men som min sjukgymnast sa: förut har vi mätt på morgonen innan alla aktiviteter nu mätte han efter en hel arbetsdag. Det hade i alla fall inte blivit stelare, så det är ju positivt.