Nu är det verkligen sommar, ingen tvekan om det. Utomlandshett i solen och väldigt, väldigt varmt i skuggan. Tack och lov har jag hörn på altanen, där kan jag sitta utom räckhåll för solen och njuta av en lätt bris som hälsar på.

Känner mig trött och slö, inte av vätskebrist utan snarare av sömnbrist. Bredbyns alla kajor har bestämt sig för att min och grannens tomt är bästa stället att samlas och sitta och snacka på. Tänk er ljudet...eller oljudet....av mellan femtio och hundra kajor som landar tidig morgon....inte vad jag önskar när klockan är fyra. Framförallt inte när myggdörren sitter i.

Upp och ut på altanen i något slags sömngångarstadium för att skrämma iväg dem. Väl tillbaka i sängen håller jag precis på att somna om när jag hör hur de kommer ännu en gång. Hela proceduren tas om igen och igen och igen och igen....till slut tänker jag att det är lika bra att kliva upp och ge upp sovandet....då försvinner de plötsligt spårlöst. Misstänker dock att vi ses igen imorgon bitti, jag och mina objudna gäster.

Och tänka sig att jag var irriterad på en stackars liten skatfamilj som bråkade på morgonen....

Tyckte att det var dags för nya glasögon.

Vacker vy där femtioårsfesten gick av stapeln i lördags.