Nu sitter jag hemma i mitt eget soffhörn igen efter en härligt energigivande helg. Tänk vad några dagar i vårt älskade Jämtland kan göra för orken. Att få träffa kompisar och umgås i lugn och ro är verkligen en lisa för själen. Nu blev det väl lite mer hektiskt än vanligt med tanke på festen i fredags, men den gav mer energi än den tog. Trots att det blev sent.  

Sonen hade som vanligt ingen lust att åka hem när det var dags....men nu har även han funnit sig till rätta. Läxorna och förberedelserna vid datorn inför utvecklingssamtalet på tisdag är färdiga. Därför kan han med gott samvete sitta vid datorn och spela ett tag igen.

Jag sitter och laddar inför veckan som kommer med arbete, möten och träning. På onsdag ska jag till sjukgymnasten igen. Jag har tränat men tycker inte att det gått framåt så mycket som jag skulle vilja, så det känns inte så kul att träffa honom. Jag är som ett litet barn som vill ha beröm för att ha gjort stora framsteg....nu kommer jag inte att få det.....