Nu börjar luddet hopa sig....inte i tumlaren eller runt golvet om ni tror det, utan i hjärnan. Tröttheten slår till som en klubba och får mig att vilja somna där jag ligger i soffan och tittar på nyheterna. Det känns i kroppen att jag satt i Överhörnäs mitt i natten och väntade på att sonen skulle komma hem. När vi till slut kom hem och jag kunde slå igen ögonen var klockan två så jag fick bara fyra timmars sömn..... så nog kommer jag att somna ovaggad ikväll.

Sonen, som med lika lite sömn gick till skolan i morse, är också trött. Sedan han gjort undan läxan tog vi en promenad, köpte glass och njöt av den varma försommarkvällen för att inte somna i varsitt soffhörn....fast just nu "skypar" han med kompisarna så han har lättare att hålla sig vaken än jag.

På eftermiddagen körde jag ett pass på sjukgymnastiken. Det gick finfint, har ökat vikten lite vid en av övningarna...det gick plötsligt alldeles för enkelt! Precis som det ska vara alltså, det går framåt.

Något som också går framåt...eller snarare rusar fram är resten vårterminen. Nu är det bara två hela veckor och några dagar kvar....det är lite det. Plötsligt kommer dagen att vara här när det är dags att sjunga "Den blomstertid igen"....fast först ska vi njuta av de sista veckorna och göra det allra bästa av dem.

Nu tänker jag njuta av att göra ingenting resten av kvällen.....möjligtvis viftar jag lite på tårna.....