I morse när jag klev utanför dörren var det något speciellt i morgonluften.  Trots moln på himlen, var den alldeles rosa. Temperaturen låg på bara någon minusgrad och fåglarna kvittrade.
Det var framför allt fåglarnas sång som gjorde att fredagen började särskilt bra! Känslan att vi går mot vår växte sig riktigt stark under den korta stund det tog för mig att gå till garaget. När jag sen hade parkerat bilen och gick till skolan gladde även fåglarna i Norrflärke!

Skoldagen var toppen, veckorna går så fort bara. Tänk nu är det bara en vecka kvar till dess att det är sportlov. En välbehövlig vila från skolan för eleverna. Även för de barn som är på fritids blir det lite vila, det är ju ett helt annat tempo då och inte så många raster och tider att passa under dagen.

Min rygg mår bättre, efter en hel dag på jobbet värker den, men jag är inte så sned längre. Dessutom känner jag hur vilan här hemma gör gott. Eftersom vi inte ska göra så mycket speciellt i helgen har jag tid för mycket vila, tur är väl det.

Idag kom vår resa ännu närmare, det kom nämligen ett välkomstbrev från vår kontakt i Vietnam med information om resan. Plötsligt kändes det ännu roligare att åka, när det kommer ett personligt brev i mejlen....visserligen fick alla deltagare samma brev men roligt var det ändå. Det har jag aldrig varit med om förut. Daniel är namnet på den person som möter upp i Ho Chi Minh staden, tydligen ska han åka med samma flyg som oss.

Om en stund ska jag ge mig på att laga middag. Det blir quesadillas idag. Med lite allt möjligt plock till. Men först ska jag slappa en stund till.