Nu har jag varit en sväng till Gullänget, sonen är lämnad hos kompisen. I morgon åker de på Nolia! Mamma som är hos sin lillebror får plocka upp honom när hon åker hem från brorsan, då sparar jag en resa till stan. Själv tänker jag ta itu med mammas garage, i alla fall försöka....ja, i morgon alltså. Ikväll tänker jag börja på nästa bok, få se om den är lika bra som de två jag läste ut igår kväll.

"Den som kan uppföra sig gör det"

"Jag brukade drömma om dig" är titeln på en bok skriven av Petra Holst. Den handlar om ett annorlunda föräldraskap där ingenting blir som man tänkt sig. En liten Love som vägrar sova och bara skriker när han är bebis, som sen har svårt att leka och nästan aldrig kan vara stilla när han blir äldre.

Pappan i familjen jobbar lika mycket som vanligt och har svårt att knyta an till barnet.
Mamman värjer sig mot livet hon inte är redo för där kärleken inte är självklar men likafullt stark till ett barn som inte är som andra. Mamman skäms ibland över sitt barn och då känner hon skam och skuld över att hon skäms.
Omgivningens oförstående blickar, kommentarer där de mest tycker att pojken är besvärlig och ouppfostrad, när det i själva verket efter utredningar visar sig att lille Love är autistisk.
Sakta men säkert får familjen se hur umgänget minskar och plötsligt står de där själva.

En fantastisk bok som jag verkligen vill rekommendera! Jag slukade den i går kväll innan jag somnade.

Avdelning städa sonens rum...

Just nu håller vi på att städa i sonens rum. Det är inte så lätt, han vill spara det mesta. "Den här fick jag när"...."jag kom ihåg när".....Då är det inte lätt att göra sig av med saker! Men lite har vi lyckats sortera ut i alla fall...en liten bit i taget och man kommer långt!

Morgonkaffe innan jag ska gå och träna, sen ska jag köra lite mer saker till Gottne. Idag blir det en kista med leksaker, krukor och lite prydnader. Det är på nåt sätt så befriande att göra sig av med saker som bara står i ett skåp, men att inte behöva kasta dem utan att veta att det kommer något bra av det.  Kanske någon köper våra saker och sen blir det pengar till bistånd. Det känns bra!