lördag 20 juli 2019

I morse när jag vaknade trodde jag för ett ögonblick att jag var helt bra i ryggen. Det är positivt, för då är det nämligen på väg åt rätt håll. Jag orkade ta en något längre promenad på förmiddagen än under gårdagen. Inte blev jag illamående av smärta heller....underbart.

Träningsmattan i källaren får dock fortsatta besök av mig med jämna mellanrum, precis som det ska vara. Träningsvärken i armarna talar om att problemen i ryggen delvis beror på att jag slarvat med övningarna, som alltid när ryggskottet kommer....undrar om jag kommer att bli en ordentligare människa den här gången? Tillåt mig tvivla....

Belöningen när jag tränat!

Kämpa på!

Sommar i P1 intas bäst med en ryggrulle i svanken!



fredag 19 juli 2019

Jag är glad för alla som kan vara ute och njuta av vädret idag, det är jag men väldigt avundsjuk. Vääääääldigt avundsjuk....

Lite surt är det allt att jag inte kan ta del av det fina vädret fullt ut. Jag tvingar ut mig på nån kort, mycket långsam promenad ibland för att röra på mig, det är nämligen bra när man har ryggskott och inte är sned. Dessemellan är det övningar på träningsmattan växelvis med varm riskudde i svanken för att mjuka upp musklerna innan nästa övningstillfälle.

Ryggen är inte sämre, det är positivt, ibland inbillar jag mig att jag är lite bättre men sen går jag lite för långt och då mår jag illa av smärtan. Det är alltså en bit kvar och så länge det inte blir sämre är jag glad.

Men jag ska inte klaga, det finns positiva saker med detta också. Jag får äta kuckelimuckmedicin varje gång jag tränar, jag kan lyssna på många sommarprat i rad, jag tvingas verkligen vila, jag hinner tänka och filura hur mycket som helst. Tänkte börja läsa en bok igen, men se det gick inte. Koncentrationen räcker inte till för det, dessutom måste jag hålla upp boken med armarna och i dem har jag sjukt mycket träningsvärk efter alla ryggövningar.....

Så sommarprat, träning och kuckelimuckmedicin är livet just nu....dessutom ser jag ju solen genom fönstret!

En skål med kuckelimuckmedicin....som minskar hela tiden. 

Min träningsmatta får jobba hårt....eller om det är jag....

torsdag 18 juli 2019

Idag tycker jag faktiskt lite synd om mig. Jag har ryggont utav helvete...för att prata klarspråk. Ländryggen värker och det strålar ner i båda benen. Vilket i och för sig är positivt, hade det bara strålat ner i ett ben hade jag varit sned i ryggen...
Varför jag fick ont i ryggen just nu är för mig en gåta...jag tycker att jag har varit snäll, inte bara med ryggen utan hela mig. Tydligen räckte det inte.

På grund av det onda är mitt mest frekventerade ställe just nu träningsmattan i källaren. Där gör jag mina ryggövningar varje timme och eftersom jag har så svårt att komma upp från golvet blir jag ofta kvar där stirrandes i taket med en ryggrulle i svanken. Men ibland tar jag mig upp och går en liten promenad här hemma, tittar på blommorna, på ogräset i gruset jag hade tänkt rensa, på fläderbusken jag skulle gräva ner idag (ångrar mig lite att jag inte gjorde det igår som jag först hade tänkt) men känner mig nöjd över det faktum att jag inte behöver klippa gräsmattan än på ett tag. Sen går jag ner till min matta igen och gör mina övningar....i en evig loop...

Men egentligen är det ju inte så hemskt, för trots allt är det inget farligt, det är bara ont och jag vet ju att det kommer att gå över även om det just nu känns lite besvärligt. Dags för mina övningar igen!


onsdag 17 juli 2019

Det är skönt med semester om än vädret kunde ha fått vara lite varmare. Gillar inte riktigt att behöva ta sockar på fötterna för att tårna är iskalla.

Igår blev det en lyckad tur till Umeå. Jag köpte mig en fläderbuske som ska planteras och skor som passar mina fötter när jag ska vandra mellan byarna i Italien. Fast först får jag se till att vandra i dem så ofta som möjligt här hemma, skavsår vill jag inte ha. Men det blev inte bara inköp utan även gott fika och ett besök både på den Gamla butiken i Örsbäck och på bruket i Olofsfors. En helmysig dag då jag inte frös om fötterna....

Idag för tjugo år sedan döptes sonen utomhus på Hembygdsgården i strålande sol, även om det var tunga moln runt hela Bredbyn och risken för både regn och åska var stor. Men det blev inget busväder då, det kom idag istället, tjugo år senare med åska och spöregn. Bra planerat av vädergudarna. Idag gick det nämligen lika bra att äta tårtan inomhus.

Fast nu tittar solen fram igen, det passar bra för strax blir det tårta! Sol och jordgubbstårta hör ihop med dopdagen!


Marängtårta med hallon och jordgubbar. 
Nybakade ostfrallor med dinkel till frukost.




söndag 14 juli 2019

En semestervecka är till ända och jag har hunnit med både det ena och det andra. Lite fix, i härbret, i trädgården och i tvättstugan. Men mest har jag slappat i hängmattan, i en lämplig soffa eller under parasollet med en bok i handen. Sköna semesterdagar.

Det enda som stört mig är att traktens alla skator bestämt sig för att ha party här utanför medan jag fortfarande tycker att det är natt. Alla barnen, mostrar, fastrar, mammor, pappor och andra släktingar samlas runt vårt hus. Det tjattrar och lever om, ungarna har dessutom ett skrikande läte som skär genom märg och ben. Då är det svårt att sova.

Natten som gick tog jag ett snack med dem, jag berättade att det nog är säkrast för dem att flytta någon annanstans om de inte visar hänsyn och är lite tysta....vi får se natten som kommer om de lyssnade eller om de visar sig vara den våghalsiga sorten.

Visst skator är vackra, en och en, på bild, inte hela släkten samlad på min gräsmatta eller altan.


Ett litet boktips igen. Boken handlar om Amàr och hans familj. De kommer till Sverige när han bara är 3 år. Familjen finner sig väl tillrätta, det går bra och de kan flytta in i en villa i ett fint område. Men så kommer dagen när telefonsamtalet från hemlandet vänder upp och ner på allt. Från att ha varit en familj i harmoni förvandlas hemmet till en våldsam plats och splittringen är ett faktum.

Boken heter "Bortom solens strålar" och är den avslutande delen om Amàr skriven av Arkan Asaad. Har man inte läst de tidigare delarna går det att läsa boken ändå och finna stor behållning i den.

Trots den mörka tonen i boken är den ändå lättläst och orden flödar lätt. Det gör att det är svårt att lägga den ifrån sig innan sista ordet i boken är läst.


torsdag 11 juli 2019

Här kommer två boktips, en deckare och en feelgoodroman. Jag läste ytterligare en bok av Lee Child i hans serie om Jack Reacher, ”Midnattslinjen” den senaste i serien. Ytterligare en direkt och rakt upp och ner bok men antingen var det för länge sen jag läste böcker av honom eller så har han ändrat sin berättarstil för jag var inte riktigt lika förtjust som jag brukar vara, om än jag sträckläste boken utan att kunna sluta.

Den andra boken lämpade sig även den att sträckläsas. Precis som många feelgoodromaner var den förstås väldigt förutsägbar...men vad gjorde väl det. Just förutsägbarheten är charmen med den typen av litteratur. Dessutom var det en härligt varm och fin bok. Väl värd att läsa. Den heter ”Sorgsna hjärtans trädgård” och är skriven av Abbi Waxman.






onsdag 10 juli 2019

Sommardagarna växlar rejält vädermässigt. Under några av de fina dagarna har jag passat på att åka ut till härbret för att städa. Det är ett antal år sedan det fick en rejäl genomkörare så det var definitivt dags.

Det har tagit sin tid så hädanefter ska jag göra som jag alltid gjorde förut, städa upp på våren. Det blir så mycket enklare då. Dessutom passade jag på att sy nya gardiner dit ut, de gamla var blekta av solen så det behövdes. Tyget hade jag redan...inköpt 2006....

Nu är det fint och städat igen, så när lusten att åka ut faller på är det bara att göra det. Faktum är att det är ett litet paradis där ute. Enkelt och rofyllt.