Jag gick in i den här helgen med en näst intill förlamande trötthet. Det innebar att fredagskvällen tillbringades i soffhörnet med lite streaming på teven. Inte något som krävde så mycket tankeverksamhet eftersom jag slumrade till emellanåt. Utan lite lagom förströelse sådär.

Igår tog jag som vanligt en promenad under förmiddag. Den avslutades med en mugg kaffe hos mor. Sen gick jag hem och tänkte fortsätta mitt slötittande på någon serie. Fast det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Dels började jag titta på en ny serie. Den heter Vaka och handlar om ett mystiskt virus som gör att människor inte kan sova. Människor dör och i takt med att viruset sprider sig breder kaoset och katastrofen ut sig. En serie som fängslar på en gång och som gör att nästa avsnitt hinner börja innan tanken att ta en paus ens hinner få fäste. Så planen att det skulle bli ett slötittande försvann. 

Men det blev faktiskt en paus i tittandet fast det var svårt att slita sig. En god vän som flyttat bjöd på middag med efterföljande mellotittning. Funderade länge på om jag skulle orka följa med men eftersom det här är den typen av vänner där det är okej att komma som en tröttmössa så hängde jag förstås med. Det var gårdagens bästa beslut. Fantastisk mat, fina samtal, skratt och gemenskap. Jag kom hem när januari hunnit övergå i februari och kröp i säng med en varm känsla inombords. Så tacksam!

Idag har jag förstås tagit en promenad, druckit min mugg kaffe, kollat lite skidor, kört några tvättmaskiner innan jag återigen placerat mig i mitt soffhörn. Nu har jag hunnit drygt halvvägs in i serien om totalt sex avsnitt. Den fängslar!

Ytterligare en vecka att lägga till handlingen. Snart har hela januari gått. Med tanke på att jag brukar tycka att den här månaden aldrig tar slut måste jag säga att det gått ovanligt fort faktiskt. Som vanligt har jag promenerat under helgen, läst en del, kollat skidor på teven, testat några nya vietnamesiska maträtter, druckit kaffe hos mor och förstås....gått en match med amöban. Idag gick jag segrande ur matchen helt utan problem, jag blev nyss klar.  

Känslan just nu är att jag är åttiosju år ungefär. I alla fall känslan i kroppen. Värk i höft och leder. Just nu känns det faktiskt lite tungt att jobba imorgon. Men jag vet att när arbetsveckan börjar brukar kroppen skärpa till sig och steppa upp. Räknar kallt med att den gör det imorgon också. 

Nu blir det pizza och fortsatt läsning tror jag. Det är en helt rimlig sysselsättning nu när mörkret har fallit ute. 

Söndag igen. Igen. Ja, det är ju ingen nyhet direkt att veckorna går snabbt och helgen ännu snabbare. Men eftersom jag oftast är så bra på att ta det lugnt och vila så hinner jag ändå njuta av helgen. 

Vad har jag då gjort den här helgen? Ja, det gamla vanliga förstås. Det lär ju inte förvåna någon. Promenader, lite tvätt, matlagning, skidor på teven och streaming. Men framförallt har jag firat mamma som fyllde år igår. Hon firades med tårta och paket. Precis som sig bör. Födelsedagar är toppen. Det betyder att vi hängt med ett år till och fått levla upp ytterligare ett steg på livslinjen. Det firar vi, alltid!

Vad gör jag nu då? Just nu är jag mitt i andra säsongen av Fallout som visas på Prime. Pausar bara när det är dags att skifta tvätt i maskinerna. Fortsätter nog att hänga här idag så att jag får så mycket energi som möjligt inför veckan som kommer.

Första arbetsveckan efter julhelgerna gick snabbt. För mig handlade det om tre dagars jobb. Rivstartade med föreläsning och workshop i Björna. En fin förmiddag innan jag skyndade mig tillbaka till Övik för att själv ta del av fortbildning. Arbetsveckan fortsatte med två fina dagar till trots snöovädret som drog fram. 

Mycket snö kom det, när den så småningom skottats bort blev det istället bitande kallt igen. Kung Bore leker med väderknapparna. Han verkar inte riktigt kunna bestämma sig. Nu ser det ut som att han kommer att trycka på snöknappen i början av nästa vecka igen. Men då verkar han skicka mer normala mängder. 

Den här söndagen skiljer sig inte jättemycket från andra söndagar i mitt liv. Jag tog en promenad och log åt minnet av att fått träffa goda vänner igår kväll. Sen kaffe hos mor. Nu jobbar jag och tvättmaskinen för att vinna mot amöban som breder ut sig. Vi kommer nog att vinna, tror jag. 

Laddar för arbetsveckan med att kolla skidskytte i soffan. Under värmefilten förstås och med en eld i braskaminen. 

Det nya årets första söndag är här och jag låter mina vanliga söndagssysslor ta plats. Ni vet de som börjar med en promenad och kaffe hos mor. Dagens promenad bet rejält i kinderna, tur att det finns varma sköna kläder och värme när man kommer in igen. 

När jag kom hem igen efter förmiddagskaffet påbörjade jag matchen mot amöban i tvättstugan. Just nu står det 2-2 men eftersom det inte är en arbetsdag för mig imorgon fortsätter jag då. Den här söndagen känns oavgjort helt okej. 

Passar förstås på att kolla in klättringen uppför slalombacken i Tour de Ski liksom lite annat på teven. Till exempel några nya avsnitt i serier jag följer. 

Dagens bästa är ljus, eld i braskaminen och värmefilten. Okej, att smaska i mig lite av julgodiset är inte helt fel heller. 

Årets sista dag och plötsligt bestämde Kung Bore att det var dags att dyka upp. Men än så länge enbart med kylan som kompanjon. Fast det verkar som om han kommer med snön också. Stämmer väderleksrapporterna börjar de vita flingorna singla ner i början av 2026. 

Det är väl nu året som gått ska summeras men det ska jag bespara er. Jag kan i alla fall konstatera att året har bjudit på många fina stunder både med familj och vänner. Stunder som tagit plats i minnesbanken och lätt kan plockas fram när det behövs. 

Igår kramade jag om sonen innan han åkte tillbaka ner till Skåneland. Vi har haft fina veckor tillsammans där både god mat, promenader, slappande, babblande, filmer och fina stunder med mormor ingått. Tacksam!

Nu suger jag ut det mesta ur den här sista dagen på året sen är det dags att välkomna det nya. 

Gott Slut och Gott Nytt år!

Idag var det allt annat än en juldagsmorgon som glimmade. Ute blåste det och var blött, töigt och slaskigt. Maschallerna kämpade hårt för att inte blåsas ut av vinden. Kämpade fick fackelbärarna göra också. Det var många som kom med slocknade facklor till kyrkan idag. Men när de väl lades på brasan vid kyrkan tog de fart igen. Vid kyrkan smakade glöggen gott som vanligt innan jag fortsatte min något slaskiga promenad. 

Nu ligger jag under täcket igen och tänker på vår sköna julafton igår. En julafton med ljus och värme, god mat, fina genomtänkta julklappar och en skön känsla av att vara privilegierad som får ha det så fint under julen. 

Snart är det dags att kliva upp för andra gången idag, fast nu har det blivit mitt på dagen så det är väl dags. Funderar på vad som behöver göras till juldagens middag. Tack och lov är det mesta fixat så det blir inget stort lagande. Det känns skönt! Dessutom vet jag att sonen kommer att hjälpa till allt han kan så det gör det ju ännu enklare. 

Nu tänker jag softa här under täcket ett tag till, sedan välkomnar jag juldagen för andra gången idag!