söndag 25 februari 2024

Sista helgen i februari. Även om det är långt kvar innan det blir vår här uppe hos oss är det ändå förtröstansfullt att det snart är dags att välkomna mars månad. Dagens väder gör ju inte att det känns sämre, snarare tvärtom. Trots några minusgrader värmer solen fint och gör så att det blir lite takdropp i rätt väderstreck. 

Jag har passat på att vila i helgen främst genom att läsa in mig på en hel del barn- och ungdomslitteratur som ska användas i jobbet. Men promenader, kaffe hos mor och lite matlagning och bakning har stått på programmet. Idag blev det ett matbröd i springform som jag ska ta med till apt:n imorgon. Fast jag kunde inte låta bli att tjuvsmaka. Magiskt gott varmt med lite smör på. Mums!

Nu går jag som vanligt helgens match mot tvättamöban. Jag har för avsikt att vinna. Skulle inte satsa några pengar på amöban. Däremot sätter jag min sista krona på att jag kommer att landa i mitt favorithörn i soffan när allt praktiskt är klart. Nån som vågar sätta emot?



söndag 18 februari 2024

Den här veckan har vädergudarna bjudit på flera olika vädertyper. Grått, mulet, solsken, blåsväder, snö, många minusgrader, flera plusgrader, lite duggregn en tidig morgon och så kom söndagen. Härligt väder, lagom många minusgrader, solsken och i rätt lägen till och med lite takdropp. Jag känner hur vintern långsamt får ge vika för en vår i antågande. Men än är det förstås långt kvar. Många risiga vinterdagar och bakslag väntar med säkerhet, men ändå...en sån här dag känns det ändå hoppfullt att vintern kommer att ta slut. Hoppfulla längtanskänslor efter våren. 

Helgen har som vanligt gått snabbt med vila, lördagsbuffé på Gästis, promenader, kaffe hos mor och idag, som vanligt, en match mot amöban i tvättstugan. Perfekt uppladdning för en ny arbetsvecka!





söndag 11 februari 2024

Helgen startade med att kattens år (i Kina, kaninens) övergick i drakens år och det firades med vänner, god mat, glada skratt och bitvis lätt frustration när vi tog oss an ett nytt spel. Resten av helgen har gått i vilans tecken. Några promenader, lite höftträning, matlagning, receptskrivning och tvätt. I ett mycket lugnt tempo. Precis min typ av helg. 

Igår kväll var det melodifestival igen. Att jag lyckades hålla mig vaken förra veckan var kanske ett undantag....igår somnade jag lite nu och då. Så hur låtarna var har jag ingen riktig koll på. Men tänker att det förmodligen inte var någon större förlust. De som var bra lär man höra om och om igen på radion....även de som inte var bra.

I helgen har det varit kallt igen, så nu har jag bestämt mig för att sluta dricka te ur min mugg med kung Bore på. Jag tror att det gör att han tror att jag gillar honom och bjuder på vinterväder deluxe. Missuppfattning, stor missuppfattning av vinterkungen. Så nu tänker jag dricka ur mina vintermuggar som inte involverar kungen nåt mer. Kanske temperaturen håller sig på en rimligare nivå då. Hoppas det i alla fall. Om några dagar vet vi om jag lyckats.



söndag 4 februari 2024

Fjärde dagen in i februari. Med tanke på att det är skottår innebär det att det enbart är tjugofem kvar innan vi når mars och våren kommer riktigt nära. Långa, långa januari tog slut och i takt med att dagarna försvann har ljuset börja komma tillbaka. Så pass att det faktiskt börjar märkas på morgonen på väg till jobbet. Det känns fint!

Ute har det varit rejält blåsigt en period. Här hos mig bestämde sig linan i flaggstången för att det var dags att ge upp. Men med tanke på att den har gjort sitt jobb i ungefär trettiofem år var det kanske inte så konstigt. När våren är här på riktigt blir det till att fälla flaggstång för att trä ny lina. Men dit är det ett tag kvar. Så tillsvidare är det ingen vimpel som visar grannen vindriktningen när han kliver upp på morgonen. Fast snart nog är det vår och sommar igen. Även om det känns länge ibland vet vi ju alla att det går fort. 

 

Nu har vimpeln parkerat nere vid hallonriset. Ingen linbana för skatorna längre. 

söndag 28 januari 2024

Det är nästan galet. Januari har känts så väldigt lång samtidigt är vi framme vid sista helgen nu. Så trots att det känns som om månaden har haft dubbelt så många dagar som en vanlig månad har det ändå gått fort. Hoppfullt är det i alla fall. Det innebär ju att vi är ett steg närmare våren. Ett myrsteg i alla fall, eller tio.

Vad gäller höften, det är knappt jag vågar säga det med risk att jinxa något, men det smärtar inte lika mycket som förra helgen. Jag har klarat av promenader som ligger mellan 15-20 minuter utan att få problem. Bättre smärtlindring, bra övningar och lagom långa promenader har gjort susen. Hjälp mig hålla alla tummar och tår att det håller i sig. 

Ljusbehandlingen ser också ut att, precis som vanligt, ha effekt. Klådan är inte lika eländig längre, framförallt på nätterna. Det innebär att sömnen blir bättre. Härligt!

Annars är söndagen som söndagar brukar vara. En kort promenad och kaffe hos mor, lite tvätt, skidåkning (ja inte jag förstås), matlagning och bakning. Bakningen förresten, hör ihop med dagens spaning. När jag googlade efter recept på semmelkladdkaka hittade jag ett på Kungsörnens hemsida som såg mycket gott ut. Fortsatte leta och upptäckte att många recept på andra sidor var påfallande lika det jag först hittat. Vid en närmare titt var de exakt likadana faktiskt men inte en enda sida gav något sken av att de möjligen hittat receptet någon annanstans. 

Så kan det förstås vara, det finns ju inte en uppsjö av ingredienser till ett givet recept så sannolikheten att de påminner om varandra är ju inte särskilt långsökt. Men visst är det lite intressant, man tror att man kommit på något unikt och så har förmodligen nån annan kommit på samma redan. Tänk ändå vilken skatt det finns där ute. Hur många recept som helst som bara väntar på att få inspirera. Det tackar jag för. 

Jag hade lite otur när jag vispade grädde igår. Det som syns på bilden är det lilla.
Trots att jag tyckte att jag storstädade igår så upptäckte jag flera gräddfläckar idag också.
Tänk att grädde lyckas gömma sig i mitt mestadels röda och svarta kök.


söndag 21 januari 2024

Kung Bore sitter och leker med en temperaturjojo. Det gör att graderna går upp och ner så det gäller att titta på termometern innan man går ut. Oftast kommer jag ihåg att göra det, fast inte alltid. Då ångrar jag mig oftast. Under veckan som gick tyckte han dessutom att det var en god idé att slänga ner en massa snö. Det blev en sån där dag när jag var verkligt tacksam att jag kunde arbeta hemifrån. Jag tog mig inte ut och med tanke på statusen på min höft fanns det inte på kartan att jag skulle försöka skotta mig ut. 

Höften ja, den har fått en knäpp. Plötsligt kan jag inte ta promenader som jag är van utan högst tio minuter gäller. Sen får jag så ont att det tar tio minuter innan jag kan ta av mig skorna när jag väl kommer in. Smärtan går dessutom högt på skalan så det är inte direkt nåt nöje att behöva böja sig ner för att dra ner dragkedjan på dojorna. Men jag var hos min sjukgymnast här hemma i fredags och fick fin hjälp. Med mig hem fick jag en övning som med hjälp av tyngdkraften sträcker ut i leden och som gör att smärtan ger med sig. Faktum är att idag kunde jag ta min tiominuterspromenad utan smärta alls. Det gör att jag är hoppfull att det blir bättre och att jag snart kan promenera som vanligt. Bara att kämpa på. 

Idag har jag i alla fall haft en rätt vanlig söndag. En kort promenad till mor för den obligatoriska kaffemuggen, tvättmaskinen har snurrat, blommorna har fått vatten, mat har lagats till och recept har skrivits. Men framförallt har jag sportat framför teven. Det har gått både bra och mindre bra idag fast jag hejat allt jag kunde. 

Imorgon bitti blir det en tidig start. Då är det dags för en 7-8 veckors lång ljusbehandlingsperiod igen för mina utslag. Ser inte fram emot att kliva upp extra tidigt, men eftersom det brukar hjälpa mig ser jag  mycket fram emot minskad klåda. Med tanke på hur fort tiden går så har snart den här perioden passerat. Då när veckorna har gått är det dessutom nära till vår. Bara en sån sak!




söndag 14 januari 2024

Tjugondag Knut kom och gick. De sista resterna av julen tog han med sig. Precis som vanligt tände jag marschaller när mörkret föll. Fast jag var inte hemma och njöt av dem på kvällen. Den tillbringade jag istället med goda vänner. Knytismiddag och sedan dans till dess att Knut, lämpligt nog, var helt utdansad. 

Faktum är att jag också blev utdansad. Det känns i knä och höft idag, men det var det värt. Svårt att hitta roligare sätt att träna på faktiskt. Som tur är finns inte jättemycket på agendan idag. 

Passar på att kolla in Echo, Marvels nyaste serie medan tvättmaskinen jobbar. Lite mörkare, lite råare med ett stort djup. I uttrycket påminner den om Daredevil. Serierna alltså, inte filmen. Klart sevärd om du frågar mig. Den går att se även om man inte har sett allt annat. Den är underhållande ändå och ger ett sammanhang i sig. Men visst, med karaktärer som funnits med i annat material och alla cameos så har man förstås ännu större nöje av den om man, som jag, redan sedan tidigare är lite nördig och sett allt som går att se. Så jag kollar vidare, låter tvättmaskinen ta hand om amöban och laddar inför en ny arbetsvecka på bästa tänkbara sätt.