Jag har funderat mycket på det här med rädslor ett tag nu.  Att vara rädd är nog något vi alla känner igen, någon gång har ju vi alla varit där.

Det finns ju så oerhört mycket man kan vara rädd för, spindlar, ormar, folksamlingar, höjder, djup, mörker, sjukdomar, död, andra religioner....jag tror att listan kan göras lika lång som det finns människor på jordklotet. Det finns nog inte många som inte fått klart för sig att jag till exempel är mörkrädd...

Alla har vi våra egna rädslor, som vi antingen håller för oss själva eller delar med oss av. Delar med oss kan vi göra med ett litet skrik om det vi är rädda för kommer nära, eller som så ofta sker genom att skrämmas och försöka påverka andra att tycka precis som vi själva.

De saker vi är rädda för som påverkar oss själva är ju inte så farliga egentligen, visst för de med stark fobi är det förfärligt och de kan ha en lång väg till att kunna leva ett normalt liv men tack och lov finns ju oftast hjälp att få för dem, om än vägen dit kan vara både lång och snårig.

Värre tycker jag att det är med alla människor som genom sin rädsla sprider den genom att skrämma och påverka andra till att känna samma sak. Det kan få till följd att dödliga sjukdomar som i princip varit utrotade kommer tillbaka då föräldrar väljer att inte låta vaccinera sina barn. Deras eget barn kanske klarar sig om de blir smittade men den lilla bebisen med hjärtproblem som är för liten för att vaccineras klarar sig inte när den blir smittad.

Jag har också kommit på att tro (i en vid mening) och rädsla är väldigt intimt förknippade. Då andra människor har en helt annan tro och väljer att agera på sätt som inte överensstämmer med mitt sätt att se på världen kan det göra mig rädd. Blir jag då tillräckligt rädd kan jag försöka övertala alla i min närhet att se på saken på samma sätt som jag. Det gör att jag känner mig både säkrare och tryggare, i alla fall i stunden. Om än det enda jag egentligen gjort är att stärka min egen rädsla tusenfalt.

Nu när vi dessutom matas med alla möjliga fakta på nätet som sprids utan den minsta tillstymmelse till källkritik är det lätt att fångas och låta sig övertalas till att det mesta är farligt...utom det jag själv tror på förstås.

Jag tror att vi måste sluta sprida vår rädsla för det vi inte förstår, det är okej att vara rädd men det är inte okej att skrämma andra och därmed göra det vi inte förstår till ett samhällsproblem. Något många, både världsledare och allmänheten, religionsutövare och ateister (och alla varianter som finns däremellan) gör hela tiden. När jag ser på nyheter, läser tidningar eller bara lyssnar till samtal människor emellan slås jag av hur många rädda människor det finns som genom den maktposition de befinner sig i påverkar resten av sin omgivning, sitt land och i värsta fall hela världen.

Vi lever i ett fantastiskt land där vi får tro, tänka och tycka vad vi vill. Vi får och törs berätta om dessa saker. Vi kan diskutera och utmana rådande sätt att se på världen. Det ska vi göra, men vi ska inte låta oss ryckas med där det är rädslor som ligger bakom utan att ta reda på hur det faktiskt förhåller sig. Tillsammans kommer vi långt, tillsammans kan vi förstå att världen ser olika ut och att det inte är farligt att tro på olika saker. Tillsammans kan vi skapa gemenskap, visa medmänsklighet, ha tilltro och känna tillit till varandra och leva livet fullt ut....om än vi är rädda ibland....för det är okej!