Solen lyser återigen från en klarblå himmel. Inte en enda liten molntuss syns till när jag ser ut genom rutorna i mitt växthus. Jag sluter ögonen och lyssnar till alla ljud jag kan lokalisera. Vindens sus, flugornas surrande, bilar som kör förbi, steg mot asfalten när någon kommer promenerande, . flaggstångslinans rytmiska slag mot flaggstången, vindspelet som plötsligt klingar till, ljudet av glasflaskor som krossas borta vid återvinningen men mest av allt hör jag småfåglarnas sång.

På tal om småfåglar, i morse vaknade jag till vid femtiden en kort stund och då hörde jag så vacker sång genom myggdörren. Återigen önskade jag att jag kunde komma ihåg hur de olika fåglarnas sång låter. Jag har försökt att lära mig men det går inte. Visst, jag kan känna igen och komma ihåg hur några fåglar låter ett kort tag men så är den kunskapen borta igen....hur kråkor, skator och björktrastar låter däremot...det har jag inga svårigheter att komma ihåg....märkligt....

Jag kan faktiskt likställa min förmåga att lära mig olika typer av fågelsång med min förmåga att lära mig sticka....det går inte alls. Jag kommer ihåg när min slöjdlärare på högstadiet kom fram till mig och tittade på min stickning, efter att jag kämpat några lektioner, suckade lite och lade huvudet på sned och tittade allvarligt på mig. Hon var tyst en ganska lång stund sen sa hon: Du får virka istället.

Så det är bara att konstatera, virka kan jag lära mig, en gång i tiden var jag riktigt duktig. Men sticka går inte, där är jag totalt obildbar. Fågelsång har jag också svårt att lära mig men fråga mig om mossor och lavar....där är jag en stjärna....eller var i alla fall....

Tänk vilken tur att vi har olika kvalitéer och kan lära oss olika...fast jag skulle verkligen vilja lära mig mer om fåglars sång. Mossor och lavar sjunger inte speciellt mycket....