Det är något alldeles speciellt med solljuset en sommarkväll som denna. Precis när solen är på väg att sjunka men ändå hittar vägar förbi hinder i dess väg. Ljuset som silar genom löven i träden blir till nåt nästan magiskt. Åh vad jag tycker om den här årstiden... vore jag Moder Natur så skulle vi få njuta av sol och värme en stor del av året. Regnet skulle jag låta falla på natten.

Ikväll har jag njutit av detta underbara solljus tillsammans med en granne under flera timmar. Vi har pratat om djupa ting och mer lättsmälta ämnen samtidigt som vi avnjutit ett glas vitt...eller två....

Under dagen idag började mitt knä göra ljud igen...det har varit oerhört mycket glonkande och klonkande igen....tycker inte om det alls! Vet inte om det är glonket eller klonket som är värst....Jag hatar verkligen ljudet när folk knäcker sina leder, då kan ni tänka er hur det är att gå omkring och ha både ljudet och känslan hela tiden i mitt eget knä. Burr......
Det är ju egentligen inte så konstigt att alla delar där inne inte är helt kompatibla och därför bestämmer sig för att göra läten, men tanken på att det förmodligen till viss del kommer att förbli så gör att jag bara känner urk, urk, urk.....
Men nu till något mer positivt...det gör inte ont och det betyder förmodligen att mina grader i knäet ökat!!

Nog är jag lite stolt, det måste jag erkänna. Sonen har graderat till 5 Kyu i Ju-Jutsu Kai idag. Tillsammans med en träningskompis visade han upp de tekniker som hör till det gula bältet på ett mycket fint sätt.
Alla fick beröm för sin insats på graderingen, men sonen och hans kompis fick extra beröm för sin fina teknik. Jätteroligt! Både mitt mammahjärta, men även sonens tror jag, svällde lite av stolthet. Eller ganska mycket, i alla fall mitt. Dessutom blir ju det en eloge till tränarna också som har drillat dem så att de fixade det så bra. Det är ju med deras hjälp de utvecklats så fantastiskt det här året!

Graderingskompisar och de som bedömde graderingen.

Tillsammans med tränarna som drillat dem så väl under terminen!

Än ser det lite ödsligt ut på altanen men nu är i alla fall delar av möblerna på plats. Jag fick hjälp av Sudden innan det är dags att åka till stan för gradering. I morgon ska jag skura av dem för det är förskräckligt så smutsiga möblerna är....jord och lera....var kommer det ifrån??  Nu ska jag rengöra mig själv genom en snabbdusch, sen åker vi.

Blått är flott även om resten är grönt och skönt och rött och sött.....

Frukostmackor på gång!

Ser på teve och i tidningar att det tydligen är pingst den här helgen, något som helt gått mig förbi....trots att jag i mitt jobb lever bland scheman och datum hade jag tydligen inte koll på det.

Förut kändes pingst som en högtidligt fin sommarhelg, det var på nåt sätt starten för sommaren officiellt. Men sen annandag pingsts status som helgdag plockades bort har helgen förlorat en del av sin charm tycker jag.

Visst det hålls fortfarande konfirmationer och bröllop den här helgen, det kristna ursprunget till pingst finns ju också kvar, så pingst är ju fortfarande en viktig helg. Men jag misstänker att det finns fler som jag där ute som inte har koll på den här helgen längre.

När jag tänker på pingsthelgerna förr är det bilderna av skira sommarklänningar, lax, rosor och ett visst mått av högtidlighet som kommer för mig. Jag vill ha tillbaka den känslan igen, alltså måste jag nog ta och återerövra pingsthelgen, med eller utan röd dag på måndag...