Jag har små hörn i mitt kök där det ser ut som om allt är klart. Om jag väljer att bara titta dit kan jag nästan lura mig själv, men bara nästan....

Här under ska det bli en diskbänk....

Små busänglarna vilar....

Visdomsord och kalebass....

Fast med tanke på olyckor som drabbar familjer omkring oss känns det nästan förmätet att längta efter ett färdigt kök....Vissa har inte ens nåt hem längre, det har ju vi. Plötsligt känns det som en baggis att vara utan bänkskivor, häll och diskho. Tänk vad  perspektiven plötsligt kan ändras.