Med sonen på träning ligger jag i soffan och slötittar på teven, överraskande eller hur...??! Jag har hamnat framför ett program om samlare. Efter att ha tittat en stund lovar jag mig själv att aldrig mer klaga över att jag har mycket tvätt i källaren när jag har några högar som ligger på golvet i tvättstugan. För det jag ser ger mig en klump i magen och jag känner mig nedstämd.

Ett hem består av ett ungt par med tre små barn. Mamman shoppar ohämmat och mannen är samlare och har varit det sen barnsben. Tvättkorgen, eller tvättmattan som de kallar den täcker hela golvet i hallen, hela trappan ner i källaren och hela rummet där tvättmaskinen står. De säger att de tvättar varje dag, framförallt lakan, då de äter middag i sängen varje dag. Att de äter i sovrummet beror på att i köket är bordet upptaget av annat skrot. Nu är det nära att barnen ska omhändertas om de inte gör något. Det mest sorgliga är att barnen uppvisar samma samlarbeteende som sin pappa. Familjen får professionell hjälp för att försöka bringa ordning i oredan, men inte har de någon lätt uppgift.

I ett annat hem samlar en kvinna i sextioårsåldern på mat. Allt möjligt. Det hänger flugpapper i rummen som är groteskt fulla av flugor, mat ligger och ruttnar lite här och där men mitt i allt försöker hon att laga mat av nyinköpta matvaror. Nu hotas hon av vräkning om hon inte för något åt sin situation.

Det är så sorgligt med alla dessa människor som inte ser den misär de lever i, hur det påverkar dem och deras omgivning. Ett missbruk som jag kan tänka mig att det kan ta ganska länge innan det upptäcks av alla runt omkring....och då kan det ha gått så långt att det är svårt att få personen att ta emot hjälp.

Så återigen, mina små tvätthögar är väl ingenting att gnälla för....det bor ju i alla fall inte möss och andra smådjur i smutstvätten......

Redan igår kväll kunde jag känna skillnad. Så pass att jag var tvungen att googla för att se om penicillin kan ha effekt så snabbt. Det kan det, i alla fall om man fått rätt sort och den slår som den ska. Febern är borta, huvudet värker inte fullt lika mycket som förut och jag orkade till och med ta en kort promenad för att mata fiskar i förmiddags, fast frisk är jag inte. 

Sen måste jag väl erkänna att jag inte gjort särskilt mycket mer än att vila. Nu kollar jag på skidor under värmefilten, medan elden sprakar i braskaminen. Med ett glas smultrondryck är det inte särskilt synd om mig....bara lite....