onsdag 9 november 2011

Dimmigt värre...

Usch vilken dimma det är därute....Har varit tur och retur till stan med sonen som tränade ikväll. Bitvis var det så tjockt att det var som att ha en vägg framför sig.
Jag tycker det är lite läskigt med dimma faktiskt, kommer ihåg ett höstlov för ganska länge sen när jag åkte från Östersund i min bubbla. När jag kom till Gålsjöskogen var det tät dimma därifrån och hela vägen hit hem sen. Det var på den tiden när mobiltelefoner var stora och klumpiga om man hade nån...jag hade ingen. Usch så mörkrädd jag var då....jag skrämde upp mig nåt förskräckligt där på vägen hem....Dessutom var det nästan ingen trafik, de flesta höll sig väl hemma i dimman kan jag tro. Känslan när jag körde upp på gården här i Bredbyn då var så obeskrivligt skön....vilken lättnad.....Lika rädd är jag inte nu men som sagt, lite läskigt tycker jag att det är med dimma!