I fredags, den tjugoandra december, åkte vi ner till Gustafs i Dalarna för att fira jul. I skarpt solsken tillsammans med många andra trafikanter gick färden efter vägarna. I lugnt tempo och med avstånd till bilen framför kom vi till slut fram. Efter att ha packat upp, fick vi njuta av en god kalkonmiddag. När sen natten övergick i lördag kröp vi i säng och inväntade skrapdagens morgon.

Den där underbara förväntansdagen när julen knackar på dörren. I huset pågick julförberedelser, sonen och jag åkte en sväng till det stora varuhuset med gula bokstäver och köpte tyg till honom. Vi (läs mamman) ska sy nya förhängen till hans säng som han kan ta med till Norge. Lite roligare tyg än det han har nu. Tanken är att det ska bli bättre storlek också. Tro om jag kan leja mössen från Askungen? De är ju mästare på det där med tyg och att sy.....

När sen skrapdan nästan övergick i julafton kläddes granen av ungdomarna i huset. Pumlor i alla former och storlekar fick pryda de gröna kvistarna, så när belysningen tändes glimmade det fint när klockan slog över till julafton. 

En julafton med massor av god mat, paket, härligt umgänge, film och måste jag erkänna en del plugg för mig och sonen. Jag läste litteratur till rektorsprogrammet och sonen Platon....men vi led ingen nöd, i varsin soffa ramlade sidorna iväg och stressen över allt som ska läsas och göras blev lite mindre. 

Igår när det var juldag passade vi på att åka hemåt. Jag kommer ihåg fjolårets hemresa på juldagen efter nästan tomma vägar och hade väl någon bild av att det skulle bli likadant igår. 

Oj, så fel jag hade. Det var hur mycket trafik som helst och först regn som frös på rutan som sedan övergick i tätt och ymnigt snöfall. Lägg till mängder av bilar på det, varav ganska många gav intrycket av att vara ovana förare så får ni en ungefärlig bild av trafiksituationen. 

På två ställen var det dessutom stopp i trafiken ett tag då det varit olyckor. En av bilarna såg vi, den sände rysningar längs ryggraden och våra tankar gick till de som satt i bilen när den körde av vägen. Jag hoppas verkligen att de klarade sig bättre än sitt färdmedel.  

Hur som helst, vi landade säkert hemma på kvällen. När vi gick ner i källaren för att tömma väskorna upptäckte vi att tomten varit här medan vi var borta. Det låg en hög med klappar under granen nämligen. Så med must i glasen, lite snacks på bordet, tända ljus och en eld i braskaminen hade vi en mysig stund med klappar här hemma. 

Nu ligger jag i soffan med en mugg kaffe och lyssnar till eldens sprakande och tvättmaskinens brummande. Jag känner mig oerhört tillfreds medan tankarna snurrar runt, både stora och små. Just nu funderar jag mest på vad det ska bli till middag...inte de djupaste av tankar men nog så viktigt. 

Vita julstjärnor lyste upp bordet. 

I köket stökade min morbror på, god mat blev resultatet av det. 

En kvällspromenad för att titta på dekorationerna i området. 

Dags att klä granen.

Julfrukost.

Det glittrar och glimmar. 

Bordet dukat för julmiddag.  

Julbild 2017.

Det fanns en del klappar under vår egen gran också.