Nu har vi sett film och haft en mysig stund, sonen och jag. Vi behövde det efter att ha krånglat med hans mobil ett tag. Den kräver ett speciellt program från internet för att kunna ladda ner låtar från datorn...sånt gillar jag inte....man ska kunna koppla in en usb-kabel och sen ska det fungera.
Dessutom fungerade inte sidan där programmet skulle laddas ner ifrån. I stället använde han då bluetooth och laddade över några album...då klarar inte telefoneländet av att läsa de filerna.....aaahhhh.....jag kommer aldrig mer att köpa en telefon av det märket......det är då en sak som är säker....men skam den som ger sig.
Till slut hittade vi en annan väg in så programmet laddades ner men jag ser när vi surfar runt efter svar på frågorna att det är många som har samma problem...de är inte heller särskilt glada....Nu är ju sonen en problemlösare så efter ett visst krångel har han fixat problemet men himmel vad omständligt att få över musik på mobilen...
Tur att han är tålmodig och inte ger sig. Själv blir jag så frustrerad, svär och har mig....

Idag har jag slappat i soffan mest hela dan, sett sport, läst och bara haft det lugnt.
I morse läste jag ut den bok jag började på igår, sen läste jag ut en annan alldeles nyss, nu är det dags för nästa. Jag ska skriva lite om dem sen men det blir en annan dag....nu läser jag igen.

Upptäckte när jag gick till frysboxen i eftermiddags för att hämta en glass att det kan vara så att den håller på att lägga av.....hm.....inte bra.....då brådskar det ännu mer att frosta ur frysskåpet och göra plats där. 

Nedräkning

Nu känner jag att nedräkningen kan börja på allvar.
Det är:
4 sprutor kvar.
11 hela dagar med gips kvar.
23 dagar till dess att jag börjar jobba (om det går som jag har tänkt).

Det innebär i sin tur att det bara är fyra kvällar till som alarmet på telefonen ljuder för att jag inte ska glömma sprutan. Sen får jag stänga av det.

Jag har elva dagar på mig att göra saker här hemma som kräver att händerna är fria. När gipset plockas blir jag ostadig och beroende av kryckor ett antal veckor igen. Frosta ur frysskåpet är ett exempel på en sån sak...

Jag måste också ringa till min arbetsterapeut för anpassning av duschen för att eliminera risken att ramla....Handtag att hålla sig i behöver sättas upp. Förra huset hade ju redan den anpassningen....men inte vårt nya.

Det är också elva dagar till dess att jag kan duscha på riktigt igen...elva dagar till dess att rehabiliteringen börjar...elva dagar till dess att jag kan klia mig i knävecket....elva dagar tills det börjar snöa inomhus igen....elva dagar....