Det började så bra igår. Jag läste litteratur, skrev ihop en analyserande text om delaktighet och inflytande. Det gick till och med så bra att alla tomtar hamnade åter i tysta vrårna och det enda som var kvar att göra idag var att byta gardiner och släcka utebelysningen.

Det gick också bra till en början, jag strök gardiner, tog ur sängen för att renbädda, tvättade och tumlade och kände mig väldigt effektiv. Plötsligt när jag hängde upp den sista längden i köket ramlade den inre gardinstången ner på fönsterbrädan med den påföljden att lampan hamnade rakt på min vänstra stortå. Visst det gjorde lite ont men inte värre än att jag tänkte att det nog gick bra. Några sekunder senare kändes det som om någon höll på att borra bort tån....

En rejäl blånagel och svullen tå blev facit. Trots allt kändes det hyfsat efter en stunds vila. Mamma kom och hjälpte mig stryka de sista gardinerna så jag fick hänga dem också. Det var sen jag var en aning dum. Jag tänkte att om jag gör klart det som var min dagsplan så skulle jag få lägga foten högt och vila sen. Det kändes till och med så bra så ett tag trodde jag att jag skulle kunna åka till Kubbe och partaja med vännerna som jag planerat.

Sagt och gjort, jag haltade runt, bäddade sängen, hängde tvätt, tömde tumlare, stoppade in fötterna i ett par skor och hämtade in ved. Det där sista att stoppa in fötterna i skor var riktigt idiotiskt, då började det värka ordentligt.

Skam den som ger sig för att det gör "lite" ont i en tå, är det tjugondag Knut ska julen ut så med sandaler gick jag ut och drog ur strömmen till utebelysningen som sista insats....det var ju inte heller så smart med tanke på halkrisken....men det gick bra det också.

Nyduschad med några lunchmackor lade jag mig äntligen i soffan med foten högt. Lite för sent om man säger så......det bultade och bankade och sprängde rätt bra. Något det fortfarande gör, fast nu har jag förflyttat mig till sängen. Tänkte att det får man göra när man känner sig lite ämlig och tycker lite synd om sig själv.

Fast jag vill bara påpeka att det bara är lite synd om mig....det finns de som har det mycket,  mycket värre.

Det enda som känns en aning surt är att jag inte kan ta på mig skor (det misstaget gör jag inte en gång till idag) och gå ut i växthuset och släcka stjärnan där....kanske kommer julen att vara till påska....den kommer i alla fall att vara längre än Knut!

Tå mitt på dagen.

Tå ikväll insmord med Hirudoid.