Gissa om jag är glad att jag klippte gräset igår kväll med tanke på dagens regn. Men jag tror att det är första gången någonsin jag klippt gräset på en söndag. Det är ett arv efter pappa, han klippte aldrig gräset eller gjorde något större arbete en söndag. Trots att han inte hade gillat det jag gjorde tog jag i alla fall tag i gräsklipparhandtaget igår kväll, efter middagen när sonen åkt till stan. Jag tänkte i mitt stilla sinne att om nu pappa skulle protestera skulle klipparen säkert inte startat.....

Nu startade den och sen slet jag i drygt en timme. Ja, slet. Tanken var att det skulle ha blivit klippt i torsdags...redan då var det för långt...men då kom åskan...och sen blev det midsommarhelg. Dagens regn skulle nog ha gjort så att det lien hade varit ett bättre verktyg för att ta hand om det långa, långa gräset. Men nu är det gjort!! I alla fall för ett litet tag.

Därför kan jag nu njuta  av en sovmorgon med regnet smattrande mot taket utan gräspanik. En mugg kaffe och morgontidningen som någon så omtänksamt lagt på bron (så att jag slapp gå till postlådan) på det och morgonen är bästa morgonen på länge.