Oj vilken livskraft vår gran visar upp. Den skjuter skott så det är helt otroligt, varje liten kvist på hela granen fullkomligt sjuder av liv....Man skulle kunna tro att den har sina rötter kvar, men se det har den inte. Fast den kanske tror det själv, det är i alla fall min tolkning.

Man skulle också kunna tro att jag har behandlat den på något speciellt sätt men icke....som vanligt höggs den i månadsskiftet oktober- november. Den fick stå lutad mot garageväggen till den 20 december när den kom in i garaget för att töa av. En kapning på nästan två decimeter, ner i foten, in i huset. Sen var det klart....ja den har förstås fått vatten varje dag.....men inget hokus pokus för att hålla granar fina.

Jag funderar precis på vad jag ska hitta på med granskotten. Synd om så rara skott skulle få förfaras....
Jag vet att man kan göra inläggningar, granskottssirap mot hosta och mycket annat. De går säkert att frysa in medan jag bestämmer vad det ska bli. Om de inte ramlar av innan granen åker ut i helgen vill säga.....