Nu är det listornas tid. Tio bästa av allt, biofilmer, musik, dvd-filmer, nyheter, sporthändelser, mattrender......och det fortsätter för evigt. Är det bara jag som den här tiden på året blir trött på alla dessa listor? Av vilken anledning görs de egentligen? Händer det så lite i världen att den här sista veckan på året måste fyllas med sånt som hänt tidigare? Något slags behov lär de ju fylla, men finns behovet hos oss eller hos journalisterna som gör dem?

Det som är värt att uppmärksammas är alla människor i vårt land och ute i världen som behöver hjälp och stöd. De som lever i misär, krig och bland katastrofer som gör att svält och sjukdomar lurar runt hörnet. I och för sig inget man gör listor om, men det bör inte glömmas bort mitt i listhysterin.

En annan sak jag har noterat när jag läser tidningar och reklamblad inför nyår är att det tydligen måste ingå både hummer och oxfilé om det ska vara en nyårsmiddag med självaktning..... I alla fall den ena delen är ju god (hummer) men den andra är överskattad enligt mig....men så är ju inte jag någon stor köttätare.  Fast om jag skulle fråga sonen så svarar han precis tvärtom. Han är en köttälskare om någon.......hur nu det gick till?

Lyssnade i alla fall på en klimatforskare som intervjuades för en stund sen om klimatarbetet i världen under 2012. Han hade ett bra argument till varför jag ska fortsätta att göra vad jag kan för miljön. Så här sa han: Ute i världen räknas Sverige som ett föregångsland när det gäller miljön. Vårt land har visat att man kan värna om miljön men ändå vara ett rikt land.
På det sättet kan våra ledare påverka och vara ett föredöme på EU-nivå, de ledarna kan i sin tur påverka övriga världen. (Om än det tar tid, vilket han också påpekade. För lång tid, arbetet måste snabbas upp). Han var dock noga med att poängtera att ansvaret inte kan läggas på oss vanliga människor utan det är landens ledare som måste ta sitt ansvar och våga ta obekväma beslut.

Nu till det som har första platsen på min morgonlista....kaffe!