onsdag 1 februari 2017

Det här är en sån där vecka när jag inte riktigt har koll på vilken veckodag det är. Efter två dagar i Umeå, med trevliga kollegor från en stor del av Västernorrland och Västerbotten, kom jag hem igår kväll. Jag var ganska nöjd då jag kollade arbetsmobilen och fann att det inte var alltför många arbetsmejl som väntade. Kände att jag hade kontroll...fast lite fundersam var jag allt då några mejl jag väntade på inte dykt upp....

Nu blev jag inte riktigt lika nöjd när jag kom på arbetet i morse. Först skulle lösenordet till min dator bytas...problemet var bara att datorn inte ville godta det nya....ett samtal senare hade jag fått nytt lösenord av IT och denna gång fungerade det hela. När jag sen öppnade min mejl fick jag en chock. Jag hade hur många olästa mejl som helst.....där fanns också det jag saknat igår.

Lite tokig start på morgonen blev det allt, men det gick snabbt över när jag träffade de elever jag skulle arbeta med direkt på morgonen. Deras glada leenden och tillrop "Katarina vi har saknat dig" värmde gott....vad gjorde det då att mejlkorgen svämmade över??