Ikväll grillade vi middagsmaten. Det var ju inte läge att äta ute men grilla kan man ju göra ändå. Fläskytterfilé som legat i god marinad hela eftermiddagen och många goda grönsaker. Till det potatishalvor i ugnen samt ett gott kryddsmör. Sonen hade en kompis på besök och alla åt med god aptit. Det blev inte mycket rester trots att jag tyckte att det var så mycket mat. Nu har jag diskat undan allt utom grillgallret. Det ligger i blöt.

Grönssaker och kött på grillen. 

Hej då vissna påskliljor och välkommen små söta penséer. Idag har jag gjort ett litet ryck och fixat till krukan på framsidan. De vissna påskliljorna grävde jag ner i ett hörn på tomten. Förhoppningsvis kommer där fina blommor nästa vår.
Jag har gått runt och gjort en trädgårdsöversyn, funderat och planerat vad jag ska ta tag i utomhus. Ser att skottet jag tog från rödvinbärsbusken i fjol nog har överlevt. Tycker mig se en liten knopp på den lilla kvisten som sticker upp ur jorden. Likaså har i alla fall tre av de sex hallonsticklingarna överlevt också. Ogräs i mängd finns det förstås...där råder ingen brist alls.

Tvättmaskinen går för högtryck idag, jag har handlat lite och lagt ytterfilé i marinad. Det blir nog grillat till  middag även om vi inte sitter ute och äter.  Till köttet blir det grillade grönsaker och antingen risonisallad eller klyftpotatis. Nu tänker jag slappa ett tag till dess att det är dags att fixa med maten.  

Vaknade tidigt, tidigt av att solen lyste in i köket och reflekterades i skåpdörrarna. Jag fick lov att dra igen sovrumsdörren lite, det blev så ljust så det var svårt att somna om.
Nu har jag vaknat igen. Känner mig lite seg idag. Igår var jag på en toppenrolig fest. Tre fyrtioåringar hade en gemensam 120-årsbaluns. Roliga lekar och tävlingar, god mat, trevliga människor. En höjdarkväll helt enkelt!

Men det är lite svårt att fortsätta njuta av det och att ta till sig solskenet och det fina vädret ute idag för jag hörde nyss att några stackare har förlorat sitt hem i en brand tidigt på morgonen. Usch så förfärligt. Men vilken tur att de som bodde i huset vaknade och kunde ta sig ut, för efter vad jag förstår har alla människor klarat sig.  Men ändå, vilken förfärlig mardröm att vakna upp till...

Lyssnar på Nyhetsmorgon också där en ung tjej som blev kidnappad från mamman när hon var 8 år berättar om sina erfarenheter. Hon har skrivit en  bok där hon delar med sig av allt hon fått genomlida under sin uppväxt. Hon heter Donya Wihbi och det är en stark berättelse hon har att delge.

Nu tänker jag kliva upp, göra mig en kaffemugg och starta en tvätt!