Njuter i skuggan under mitt parasoll. Blundar och lyssnar på sommarljuden samtidigt som de ljumma vindarna smeker. Linan som slår mot flaggstången, fåglarna som kvittrar, större fåglar som inte sjunger lika vackert, suset i träden och vindspelets sång. I tankarna förflyttas jag till mormor och morfars stuga, till lugnet och stillheten. Men så kör bilar förbi och då är jag tillbaka på min altan. Fast det är bra här också, även om det kändes fint att tänka på mormor och morfar en stund. 

Livet, sommarlivet, tänk så fantastiskt härligt det kan vara.