Äntligen har Gumman Tö börjat få ett litet övertag över Kung Bore. Snön smälter undan, det drippar och droppar, knastrar rejält på promenaden av allt grus på gator och trottoarer. Men bäst av allt, kvittret från mina vänner småfåglarna är mer intensivt. Som jag gillar att det blir mer och mer vår. Visst, förnuftet säger att det kommer bakslag men ändå. Jag tillåter mig att glädjas över varenda liten delseger för våren. 

Den här helgen är jag trött, det var intensivt på jobbet och av någon dum anledning sov jag halvtaskigt under veckan som gick. Men som tur är har jag sovit desto mer under helgen. Inte alls vaknat samma tid som jag normalt kliver upp under vardagarna utan mycket senare. Så skönt. 

När jag vaknade idag insåg jag vilken tur jag har som bor där jag bor. Låg trött i sängen och tittade på nyheterna och fick ta del av de nattliga drönarattacker som skett under natten. Medan jag lugnt låg och snusade i min säng hade andra inte samma lugn som det är här. 

Den här söndagen ägnas som vanligt åt att gå en match mot amöban i tvättstugan, laga lite mat och skriva en del recept. Deadline till nästa Anundsjö Aktuellt närmar sig. Så det blir lite winwin, jag får nåt att äta och samtidigt får jag iväg receptet via mejl. Nu ska jag bara komma på vad jag ska laga till nästa nummer av Runtom som också har deadline snart. Men på det funderar jag en stund till. Ett litet tag till kan jag få känna glädje över att ha fått iväg i alla fall ett recept.