Det första år jag tog min egen gran var 2002. Det året hade pappas sjukdom tagit ett rejält grepp om honom (även om han inte hade fått någon diagnos ännu) vilket gjorde att han inte orkade gå i skogen och hugga några granar till mig eller tallar till sig själv heller för den delen. 

Till en början tog jag både tallar och granar men de senaste åren tar jag bara två granar till mig själv, en att ha ute och en som ska stå inne. Detta är något jag alltid har gjort på höstlovet, en kär tradition. Jag vet att det finns de som tycker att det är tidigt, men mina granar har inte barrat mer än andras som tagits senare, eller hängts upp och ner eller på annat sätt specialbehandlats. 

I år trodde jag att det skulle bli första året jag inte skulle kunna ta mina granar själv. Inte för att jag inte orkar men mitt knä gillar ju inte riktigt det ojämna underlag skogen bjuder på. Men precis när jag bestämt mig för att köpa granar kom jag på att det nog fanns i alla fall en vid mitt härbre som skulle fungera. Sagt och gjort, jag lånade mammas bil, med henne som sällskap och åkte till ut till hägna och sågade ner ett par granar. Innegranen har inte den rakaste stammen men med allt tingeltangel som ska pryda den kommer det inte att synas....och om det gör det så vem bryr sig...inte tomten i alla fall.

Mission accomplished. 

Ljusbäraren i kyrkan är fylld av ljus som lyser för nära och kära som fattas oss. 

Vips så har en vecka sprungit förbi...ännu en intensiv jobbvecka som gör att jag undrar om det kommer att bli lite lugnt någon gång igen, i alla fall någon liten kort stund? Det känns tveksamt men just nu tar jag därför alla chanser jag har till att skapa de där stunderna själv, ensam eller tillsammans med goda vänner.

I går blev det en hel dag av lugn tillsammans med en god vän. Fika, god mat och tillbakalutad shopping där jag som vanligt hittade saker jag inte visste att jag behövde....nu blev det inte bara "onödor", någon liten "nöda" slank med hem också. Men det var inte shopping som utmärkte dagen, utan långa fika- och matpauser samt långsamt tempo genom det stora shoppingcentret.

Fast det är inte den ena dagen jag skapat återhämtning, i tisdags hade jag också en energigivande kväll med middag och bio. Faktiskt en riktig högtidsstund då en film jag längtat efter länge, länge skulle avnjutas. Den tredje filmen om Thor visade sig vara allt jag hade förväntat mig och lite mer! Längtar till dess att jag kan njuta av den igen....förbokad på blueray... 

Faktum är att när jag tänker tillbaka på veckan som gått hade jag en mys- och surrkväll med en god vän redan förra lördagen, i söndags en roadtrip med en annan god vän och den kvällen avslutades med film hemma i soffan med mina biokamrater. Jag har alltså lyckats mycket bra med att se till att jag har haft många roliga saker att hämta energi från veckan som gått. 

Den här helgen är ju också som gjord för att ha det lugnt och skönt, Allhelgonahelg som det är. Ute lyser solen och minusgraderna gör att allt är täckt av glittrande frost. Ikväll väntar dessutom en trivselkväll igen....men innan dess tänker jag mig en promenad i det glittriga vädret.

Frostigt glitter på altanräcket.  

En burk med sommar, torkade äpplen att mumsa på.