söndag 24 februari 2019

Klockan är halv tre och jag kan med gott samvete slappa resten av dagen. Trots att jag upplever att jag mest tagit det lugnt idag inser jag att jag hunnit med en del. Jag har åkt skidor och hejat fram svenskarna i VM, jag har tagit en promenad med en god vän och jag har lagat lite mat att äta idag för att ta med i matlådan veckan som kommer. 

Lite kylskåpsrensning och resultatet blev smördegspiroger med köttfärsröra och ugnsgratinerade kycklingrullar. En smördegspirog passade bra till lunch. Till middag får det nog bli en kycklingrulle. Tänk jag förvånar faktiskt mig själv, det har ju hänt flera söndagar nu att jag förberett mat för veckan som kommer. Kanske har det blivit en tradition? En bra sådan i såna fall.   

Om någon råkar undra var jag kan finnas resten av den här dagen kan jag tala om att mitt hörn i gillestugan kommer att ockuperas under värmefilten med en bok i handen. När jag blir hungrig är det bara att gå upp och äta nåt av det goda jag redan lagat till. En bra söndag om än det verkar bli en blåsig söndag. 








Ibland vet jag inte riktigt vad som flyger i mig....plötsligt får jag för mig att nu ska det bli ändring på det slöa slappandet och lite mer träning ska stå på programmet. Med påföljd att jag idag har träningsvärk från helvetet i magområdet. Känns ju i och för sig bra så länge jag inte behöver röra mig....en viss oro infinner sig med tanke på morgondagen, träningsvärk brukar ju vara som värst dag två....

I och för sig tränar jag ju redan lite varje dag, övningar för mitt knä, min onda axel och lite McKenzie för att hålla ryggen i schack är delar jag gör varje dag. Eller, helt ärligt måste jag säga att allt gör jag inte varje dag men jag försöker. Det gör jag verkligen. Tyvärr har latmasken som sitter på min högra axel och viskar i mitt högra öra starkare röst än pigglarven som sitter på vänster axel.

Men då och då händer det dock att jag tänker att nu ska det bli ändring och ordning. I mitt huvud verkar det så lätt, tjugo - trettio minuter innan dusch är en god tanke. Tyvärr brukar det oftast gå som när jag bestämmer mig för att börja med matsedel.....det håller några dagar men sen skiter det sig av någon anledning. Tänker att någon borde lära latmasken att tala tystare.....då skulle det gå bättre tror jag. Den som gav latmasken sån stark röst borde ta ansvar tycker jag....lär den att viska då har den inte lika lätt att överrösta pigglarven.....

En sak är då säker....idag blir det inga extra magövningar...och det är ingenting som vare sig latmasken eller pigglarven har något inflytande över....det är min egen överlevnadsinstinkt som sätter in.

Mexikansk äggröra till frukost satt som en smäck.