I min planering för den här dagen ingick solsken och härligt väder. I stället möttes jag av en gråmulen, regntung dag. Inte alls som det skulle vara.
Att åka till härbret för att fixa lite och sedan städa undan allt på altanen som hör till sommaren passar bäst att göras i solsken.
Men jag lät mig inte nedslås, först åkte jag ut till härbret och kollade till. Sedan tog jag granris till pappas grav och åkte till kyrkogården och gjorde höstfint. Lyktan fick också komma på plats, så nu kan vi börja tända ljus på helgerna igen.
En kasse med lite annat smått och gott från skogen följde också med hem. En kruka på bron blev det höstfina resultatet av den kassen.

Höst på bron.

Härbrebacken.

En tur till PerOrs på höstmarknad stod på programmet sedan. Vilken härlig tradition det har blivit, mycket gott att äta och många fina saker att köpa. En läcker smidesljusstake blev mitt inköp den här dagen. En onöda men en läcker onöda.

Därefter jobbade vi med att bära undan möbler, tömma krukor och klippa ner växter några timmar. Sonen och jag hjälptes åt, då gick det ganska snabbt ändå. Nu står fyra säckar med kompostmaterial och väntar på att köras till återvinningen veckan som kommer. Hösten kan få komma nu, vi är redo! I alla fall med våra göromål, mentalt är jag inte redo......inte alls. Frågan är om jag någonsin kommer att bli det??

Några nyheter har jag inte sett idag, jag blev så arg och ledsen över de nyheter som kablades ut igår så jag tog en nyhetspaus idag. Istället hyrde vi film via nätet och kollade på teven....plötsligt bestämde den sig för att inte kunna hitta routern, teven alltså....surt....

Vi har internet överallt annars just nu men inte till teven. Det fungerar varken via kabel eller trådlöst.....ännu surare......

I-landsproblem, jag vet men vi vill se filmens sista tjugo minuter också. Det är inte riktigt samma sak att kolla på en datorskärm men i värsta fall får vi väl göra det. Jag hoppas det löser sig till senare.....men det är ju som sagt inget större problem....bara småirriterande. 

När jag tittade ut genom köksfönstret i morse satt talgoxarna på balkongräcket och talade om att nu är hösten här. Jag har inte sett en enda talgoxe här ute sedan i våras men nu är de tillbaka. De flyger in och ut ur vedförrådet, sitter på balkongräcket, på fönsterbläcken och tittar in. Jag undrar så vad de försöker tala om? Kanske att det är dags att plocka in utemöblerna, tömma krukor och göra klart för höst och vinter. Eller så vill de bara säga hej och tala om att de är tillbaka efter en lång härlig sommar.

I övrigt konstaterar jag att det var skönt att ligga kvar i sängen i morse. Jag vaknade till ungefär samma tid som jag klivit upp de senaste älgjaktshelgerna....så gott det kändes att bara vända på sig, borra ner huvudet i kudden och somna om. 

Nyhetsmorgon har också hösttema idag. Det tillagas svamp- och rotfruktsrätter och de visar trendiga halsdukar inför vintern. Jag har faktiskt förberett mig för vintern jag också. Ett par väldigt färgglada vantar är inköpta, redo att plockas fram när temperaturen sjunker. Kanske kan deras glada färg och mjuka insida få mig att tycka att det är okej med vinterkylan....fast jag tvivlar.....

När jag läste nätupplagan av tidningarna i morse blev jag väldigt upprörd igen. Sex tonårspojkar som åtalats för att ha våldtagit en femtonårig flicka under flera timmar frias av hovrätten. (De hade funnits skyldiga av tingsrätten) Det var för mörkt i rummet för att flickans uppgifter ska ha varit trovärdiga....snacka om rutten kvinnosyn....tror de på allvar att en ung tjej frivilligt har sex med sex killar hon inte känner i ett låst rum?? Enligt hovrätten ska hon inte heller ha befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd...hon var inlåst och kunde inte gå därifrån, en ensam tjej bland sex killar....?? 

Det värsta är att om tjejen är i ett hjälplöst tillstånd, till exempel extremt berusad och blir våldtagen, då frias förövarna också...för då har hon inte tydligt sagt nej och visat att hon inte vill. 

Jag kan bara konstatera att det är något allvarligt fel på vår svenska lagstiftning när det går att begå övergrepp utan att bli fälld för dem. Jag blir arg, så arg.....och förtvivlad. 

Idag är det höstmarknad  i Östergensjö, PerOrs. Jag tror att jag ska satsa på ett besök där, se vad de har för godsaker att erbjuda. 

Nu har det i alla fall blivit dags för lite frukost....trots mycket god mat på Gästis igår kväll är jag nu hungrig igen.

Ooops, vad hände? Nyss var det söndag, plötsligt är det onsdag.....
En kort resumé av veckan så här långt: Klassrumsjobb, möten, älgkött, biblioteksjobb, möten, ju-jutsu, medlemsregister, mer klassrumsjobb, sjukgymnastik, grannen klippte vårt gräs, mattelyft, köttsoppa, hjälpte grannen med videon (arbetsbyte....bra byte eller hur!?), läxläsning, nyheter, plocka fram långkalsonger och mössa, packa utflyktsryggsäck och nu...soffläge.

Att titta på nyheterna eller läsa tidningarna den här veckan har inte varit någon rolig upplevelse....jag tycker att det varit och är mest elände. Polisen i Malmö som fört hemliga register över romer....i Sverige....2013, att sånt existerade nu trodde jag inte ens var möjligt....får mig att göra otäcka associationer.
Det får mig dessutom att undra hur många fler hemliga register det finns i vårt land? Sveriges trovärdiga röst ute i världen har i alla fall fått sig en allvarlig smäll....undrar hur länge det dröjer innan den vårt lands röst upplevs som stark igen?

Två skolbarn ska ha våldtagits på väg från skolan i Malmö, en sjukgymnast åtalas för barnvåldtäkter, en läkare har filmat och utnyttjat barn sexuellt, gruppvåldtäkt av en kvinna i Piteå, terroristattacken i Nairobi som tog många liv,  en man i vårt eget län eftersöks efter att ha sist ha setts i söndags eftermiddag, nazistflagga på Höga Kustenbron, elefanter förgiftade med cyanid....allt detta ett axplock av de senaste dagarnas nyhetsrapportering. Hemska, onda nyheter som gör att i alla fall jag återigen undrar var all ondska kommer ifrån?

Då känns det tryggt att lyssna på sonen som spelar och skypar med kompisarna. Han skrattar och emellanåt ropar han "kartoffel"....Undrar så varför man ropar potatis mitt i spelet?? Tydligen är det nåt man säger nu vid alla möjliga tillfällen, förmodligen för att han och kompisarna tycker att det låter roligt...men hallå, varför?? Eller borde jag skriva "kartoffel", varför??!!

Nu ska jag läsa en stund, om Erik Kartoffel....nej jag menar förstås Erik Krigarhjärta......

Idag är det höstdagjämning!

Igår kväll var jag trött vill jag lova. Den tidiga morgonen, följt av jobbet att få ner en älg från ett stenigt hygge, över en strid bäck och sedan uppför en lerig backe ínnan den nådde målet, släpvagnen var rätt slitigt. Jag slet i och för sig inte så mycket, jag är alldeles för vek i knäet för det men oj vad mina jaktkompisar slet. För mig var det slit nog att traska över stock och sten. Men jag undrar hur de andra känner sig i sina kroppar....
Kräftskiva på det och lite kortspel, sedan somnade i alla fall jag ovaggad.

Idag har jag bytt gardiner i vardagsrummet, bytt lite trasiga lampor i sonens rum och sedan har jag bara tvättat, tvättat och åter tvättat. Äntligen börjar högarna med smutstvätt att minska.....det är bara det att i samma takt ökar högarna med ren tvätt som behöver tas om hand....men det får faktiskt bli en annan dag.

Igår läste jag i lokaltidningen att det ska dras in skolskjutsar för att spara pengar. Till viss del kommer det att innebära att dagarna blir längre för eleverna. Jag undrar verkligen om det kommer att bli någon besparing i slutändan....längre dagar kommer ju att innebära ökade personalkostnader.
Ändras inte busslinjernas tider kan det få konsekvenser åt andra hållet också, då kan skoldagarna bli kortare. Hur då allt som ska rymmas enligt timplanen ska få plats har i alla fall jag svårt att se. Det är nog trixigt som det är nu. Fortsättning lär följa.....

I Härnösand misstänker man att en pyroman härjar, tre misstänkta mordbränder under natten till söndag. Otäckt! Det är svårt att förstå att det finns människor som medvetet tänder eld på fastigheter där folk ligger och sover....de måste ju vara allvarligt störda.

Sonen vilar från träningen idag, hans träningspartner kunde inte komma och eftersom han själv har varit (och fortfarande är) förkyld vilade han sig också. Jag har också lite ont i halsen och hosta efter gårdagen i skogen. Förmodligen hade jag något i kroppen som har brutit ut...hoppas det går över snabbt. Jag har varken tid eller lust att vara sjuk. Attjo, det nös jag på!

Mitt knä mår i alla fall hyfsat trots eskapaderna i skogen igår. Det känns bra!

En härlig, om än kylig morgon och förmiddag i skogen.

När jag tittar på nyheterna, läser tidningarna och ser hur regnet ställer till det i vårt område kan jag inte låta bli att tänka på den sommaren vi flyttade från Östersund. Då regnade det....nästan hela sommaren. I slutet av juli när flyttlasset gick från Östersund skar vägen strax utanför Stugun vilket innebar att vi fick ta en omväg....fast sedan visade det sig att omvägen också var oframkomlig. Till slut fick vi åka hela vägen runt Sundsvall. När vi väl kom fram på kvällen hade vi kört många fler mil än vad som var tanken. Väl framme bjöd mamma på mat...sedan lastade "flyttgubbarna" ur....det var inte långt kvar till gryningen när de var färdiga. Då sov sonen och jag gott i våra sängar hos mamma och pappa. (Det som är vårt hus nu).

Det var ju ändå lindrigt om man jämför med vad regnet ställer till med nu. Det är ju rent förfärligt vilken skada vatten gör. Nyss var det torrt i markerna, nu är det vatten i överflöd. Jag är väldigt glad att vi inte bor nära något vatten just nu. Soliga, härliga dagar däremot vore en härligt porlande bäck inte så dumt att ha vid huset. Nu skulle den bäcken vara en rytande fors....inte lika härligt. Då åker jag hellre till vattnet än att vattnet behöver komma till mig.

Hoppas att det ger sig snart....skadorna behöver inte bli större nu. (Tänker också på garagetaket...längtar efter snickarna igen).

Arbetstimmarna den här veckan har varit många men nu är det helg. När jag kom hem från jobbet hjälptes vi åt att städa, sonen och jag, skönt att få rent omkring oss. Det var lite extra smutsigt inne eftersom vi har fått stoppkranarna utbytta idag. Det behövdes verkligen för de gamla var väldigt svåra att stänga. Nu är det enkelt däremot, det känns tryggt.

I tvättstugan snurrar tvättmaskinen...jag tror aldrig att tvätthögarna har varit så stora som de är nu.....det väller bokstavligen över alla kanter som finns. Några maskiner hinner jag med ikväll men sen är det nog säkrast att jag lägger mig....jag ska upp tidigt i morgon bitti. Jaktdags igen....sista helgen innan det blir uppehåll. Jag behöver egentligen ta en sovmorgon men det får jag göra en annan dag.

Just nu slappar jag i soffan efter att ha ätit middag. Det tänker jag göra en stund till...sen ska jag förbereda inför jakten.

Mitt knä...hur är det med det? Mer ont ibland, mindre ont ibland. Som vanligt alltså!

Nog tror jag att det var tur att vi ställde in utedagen imorgon.....när jag tittar på väderprognosen ser det ut som om regnet har parkerat över vårt område. Det ser ut att fortsätta fler dagar också....jag hoppas att det är uppehåll på lördag....jag har ju tänkt jaga då. Men regnar det som nu då stannar jag inne, det är då säkert

Ligger i soffan med datorn i knät. En eld sprakar i braskaminen och jag jobbar för fullt. Egentligen hade jag kör ikväll men tiden räckte inte riktigt till, tyvärr. Hoppas de sjöng för mig också. Nu har jag i alla fall tagit en paus i jobbandet och tänker ägna mig åt lite läsande en stund. Jag hämtade tredje boken om Erik Krigarhjärta igår. Jag har redan hunnit läsa en hel del av boken.....det gjorde att det blev lite senare än jag hade tänkt mig igår kväll....den var svår att lägga ifrån sig.

Mitt knä har fått sig en träningsomgång idag, än så länge känns det hyfsat. Hoppas det håller i sig....positivt är att det i alla fall inte blivit sämre den senaste veckan. Inte så mycket bättre i och för sig....men bara det faktum att det står still är bra. När jag tänker efter har det nog inte varit riktigt lika svullet som de senaste veckorna.

Annars när jag tänker aktiva tankar nu för tiden handlar det mest om skolan, jag har fått träffa alla elever i utvecklingssamtal, nu ska jag "bara" göra planeringar till alla elever så att de har nåt att jobba med när det är måltimme. Jag hoppas hinna med en del imorgon eftermiddag....jag vill ju gärna få dem klara ganska snart så att det går att börja arbeta aktivt mot alla IUP-mål.

Annars handlar det mycket om mattelyftet i skolan nu. Tillsammans med flera kollegor läser och pratar vi matte varje onsdag eftermiddag. Tanken är att vi ska lyfta våra elever i deras matematiska utveckling. De får dessutom vara med i lyftet redan nu. Varannan vecka har jag en uppgift att genomföra tillsammans med mina elever. Det ska bli spännande att se var vi landar när våren kommer och kursen avslutas. Hoppas verkligen att utbildningen får den effekt det är tänkt, så att alla elever får ett extralyft. Jag kommer med all säkerhet att ha fått ett lyft i alla fall....och det ju liksom upp till mig att lyfta dem.....eleverna alltså....

Nu ska jag också ta mig ett lyft, ett annat sorts lyft...upp ur soffan och för att hämta min bok....sen flyger jag raskt hit igen.

Nu känner jag mig fin ska ni veta, nyslingad och stylad. Det är inte fy skam en helt vanlig måndag. Att bli ompysslad några timmar var härligt. Och för första gången någonsin gjorde det inte ont att dra slingorna heller...total njutning.

När jag kom hem, vrålhungrig, visade det sig att sonen med hjälp av mormor lagat middag. Han hade redan ätit men värmde min mat på spisen så att jag också fick något varmt att äta. Underbart, vardagslyx.

Plötsligt kom jag på att jag glömt sonens gi i tvättmaskinen sen igår. Den måste ju vara torr i morgon när det är träning igen....tack och lov luktade den fortfarande gott så jag behövde inte tvätta den en gång till. Nu är det bara att hoppas att avfuktaren hinner hjälpa till att torka det tjocka tyget till morgondagens träning. (Kolla gärna in hans youtubeklipp från den flashmob han deltog i under helgen).

Idag har jag känt mig extra trött, dels hade jag svårt att somna igår, dels hade sonen otäck astmahosta långt in på natten. Till dess att den lugnade sig höll sig mamman vaken kan jag säga....kvart över ett kokade jag te med honung....inte till  mig då utan till sonen förstås. Så efter den vaknatten blir det nog en tidig kväll, för oss båda.

När jag åkte från jobbet idag var jag trött och det kändes en aning jobbigt med möte på eftermiddagen. Men dels ringde jag, bortskämd som jag är, till mamma och bad henne göra en macka så att jag inte skulle svälta ihjäl. Dels spelades Kashmir på radion på vägen från skolan så då fick jag verkligen ny energi...en av de bästa rocklåtar jag vet! Lyssna och njut!

Har kollat in nyheterna, där rapporterade man om FN-inspektionens rapport. Det visar sig att det var sarin-gas som användes i Syrien. Fortfarande är det inte konstaterat vem som använt den...fast om jag tolkade nyhetsrapportören rätt lutar det åt att det var regimen. Men vem som än bär ansvaret är det en förfärlig gärning.

Nu lutar jag mig tillbaka i soffan och lyssnar på Kashmir igen (och braskaminens sprakande).

Oj så skönt det var att sova ut idag, inte kliva upp i ottan och ge sig ut i skogen. Jag behövde verkligen vilan. En natt till så kommer jag nog i kapp hoppas jag. Fast jag måste erkänna att så där helt rofylld var inte nattvilan ändå, framförallt inte på morgonkvisten. Jag drömde väldigt mycket om jobbet och jag var tokstressad av allt jag skulle göra, det är vad jag minns av drömmarna. 

Men nu är det en ny dag, det finns några saker jag måste göra men annars kan jag ta det rätt lugnt. Den enda tid vi har att passa är sonens träning på eftermiddagen. 

Gårdagen började i skogen halv sex, dimmigt värre men så rofyllt. Några järpar välkomnade mig på passet men tyvärr hade jag glömt järppipan hemma så jag kunde inte svarsvissla så de stannade kvar. 

Några små flugor, en jordgeting, myggor och knott både såg och hörde jag. Älgar var det däremot väldigt tomt på...de måste ha varit i nån annan del av skogen.

När jag satt där och lyssnade slöt jag ögonen en kort stund, då lät det precis som att det regnade. Fast det gjorde det inte, det vara bara dropparna i träden efter nattens dimma som föll ner på marken.

Det blev i alla fall en härlig morgon och förmiddag trots avsaknaden av älgar. 

Dimman låg tät.

Sedan åkte jag hem, riggade om och tag med sonen ner till stan. Det var dags för flashmob på torget. Runtom i Sverige deltog ju-jutsuklubbar på sina torg. Hos oss i Örnsköldsvik var det drygt femton aktiva som deltog. Innan vi åkte hem köpte vi mat på den internationella marknaden och åt. Mycket gott, men mättande, det var väldigt stora portioner för en billig peng.

Sonen och hans kompis 13.00 på torget.

När vi väl kom hem la jag mig först i hängmattan, sen i soffan och läste. Jag hade en ny bok om Erik Krigarhjärta att ta tag i. Tyvärr tog de drygt femhundra sidorna slut igår så idag är jag utan bok igen....och utan något att läsa finns ingen ursäkt att inte ta tag i alla grejor här hemma...synd. Jag gillar att ha en ursäkt för att slippa göra nåt och bara vila....och det finns ingen bättre ursäkt än en bra bok.

Sitter i soffan och slappar efter ytterligare en toppenvecka på jobbet, om än väldigt intensiv. Trött, jag skulle kunna somna redan nu faktiskt. Men med tanke på att jag ska kliva upp i ottan vill det till att jaktkläderna plockas fram, matsäcken förbereds och annat småfixande görs klart innan jag får somna....annars måste jag kliva upp ännu tidigare. Det vill jag till varje pris undvika, att kliva upp extra tidigt alltså.

Det ska bli spännande att se hur länge mitt knä håller imorgon....till skogen och tillbaka hoppas jag....
Jag kommer dock inte att kunna jaga hela dagen för sonen har lite åtaganden i stan mitt på dagen så vi måste åka hemifrån vid halv tolv- tolv. Skulle ni råka vara i stan imorgon rekommenderar jag ett besök på torget 13.00, prick. Då händer det grejor!

Nej, nu ska här förberedas inför morgondagens jakt.

Inser att det blir lite varannan dags-bloggande numera. Som vanligt är tisdagar riktiga heldagar med jobb, följt av mat och sedan träning för sonen och lite klubbjobb för mig, inte mycket tid för reflektion.

Mitt dumma knä var ett stort minus under gårdagen, det var väl det dåliga med den dagen. Jag har kallat det skitknä förut men nu börjar jag nästan tycka att det är för snällt....de senaste veckorna har det varit ovanligt svullet, något det inte har varit på länge....det irriterar mig mer än någonsin. Igår var värkte det så mycket så jag hade svårt att gå, trappor funkade inte alls. Det gjorde till och med ont när jag tryckte ner kopplingen på väg hem från stan i den sena kvällen...det har det aldrig gjort förut.

Efter natten kändes det bättre, så idag har det trots allt varit drägligt. Träffade min sjukgymnast en stund innan eftermiddagens kurs och hon gav mig många goda råd hur jag ska lägga upp min träning framöver. Nu gäller det bara att följa dem också. Men jag ska göra mitt bästa, jag lovar.

Ikväll har jag gjort absolut ingenting....okej nu ljög jag lite känner jag.....
Middag, betalat räkningar, diskuterat med sonen inför hans utvecklingssamtal, arbetat lite vid datorn är ju faktiskt saker jag har gjort sedan jag kom hem. Allt det räknas nog som någonting skulle jag tro om man vill vara nogräknad.  

Det är nog det faktum att jag får vara hemma som gör att det känns som om jag gör ingenting....fast jag gör någonting ändå.....
Nu tänker jag i alla fall återigen dyka ner i boken jag hämtade på biblioteket idag.....de första kapitlen läste jag medan middagspotatisarna bakades i ugnen.
Dags för fortsättningen, den är svår att lägga ifrån sig, boken om Erik Krigarhjärta!

Åh, vilken toppendag vi har haft! Gene Fornby fick besök, tyvärr gick tiden alldeles för snabbt. Vi hade behövt flera timmar till. Möten hela eftermiddagen, hem lagade middag och en snabb dusch för att få bort röklukten innan det var dags för föräldramöte. När det var slut åkte jag hem med sprängande huvudvärk, ett rejält migränanfall attackerade. Så nu tänker jag borra ner huvudet i kudden och sova. Hoppas värken är borta i morgon bitti. Natti natt!

Det ser ut att bli en strålande sommardag igen, så här en vecka in i september. Vilka fantastiska dagar det är. Jag hoppas verkligen att det blir en lika fin dag imorgon när vi ska åka till Gene fornby med skolan. Det ser i alla fall ut så när prognosen presenteras.

Imorgon kommer målaren och tar hand om de sidor på mitt växthus som jag inte når själv. Det kommer att bli fint när det får likadan färg runt om. Dessutom är det ju bra för träet att inte behöva vara obehandlat hela vintern.
Längtar faktiskt lite till våren när hela huset ska målas, tänk när allt får samma färg, då blir det ännu finare! Just nu är det lite lapptäcke över det hela, grått, mörk antracit, vitt, rött och grönt.....många fina färger tillsammans....

I havet utanför Syrien samlar både USA och Ryssland sitt krigsmaskineri, inte för att eventuellt strida tillsammans utan för var sin sida i såna fall. Det känns ju lite läskigt...eller faktiskt riktigt läskigt.

I Norge ser det ut som att Stoltenberg kommer att få kliva av posten som statsminister och lämna över den posten till högersidan. Men det är ju inte val förrän imorgon så man vet aldrig. Han verkar i alla fall hålla modet uppe och försöker se positivt på det hela trots alla negativa opinionsmätningar.

I Helsingborg är det en storbrand, I Osby detonerades en sprängladdning vid kommunhuset under natten som gick, det demonstreras mot korruption i Rio och Tokyo får arrangera OS 2020, det är några av övriga nyheter som presenteras denna förmiddag.

Att mitt knä fortfarande krånglar berättade de däremot inte om, det gör jag. Tog en promenad igår, det gick rätt bra men fort gick det inte. Försöker jag öka takten gör det jätteont. På onsdag ska jag träffa sjukgymnasten igen, hoppas att hon kan hjälpa mig så att jag får nån rätsida på eländet.

Idag ska jag åka ut till härbret ett tag och fixa lite tänkte jag, vädret är passande. Då gäller det att passa på.

När jag åkte hem från jobbet idag, väldigt trött efter veckan, gjorde jag det ändå med ett leende på läpparna.
Tänk att, precis som jag,  få tillbringa dagarna med glada barn som plötsligt tittar upp med ett stort leende och glitter i ögonen. Eller som kommer och bjuder på en kram mitt i allt jobb.
Barn som skyndar sig fram och plockar upp det jag tappat ner på golvet, som kryper under skrivbord för att samla ihop saker som ramlat bakom det. Barn som med glädje jobbar med skolans alla ämnen, som ler även när det är svårt.
För att inte tala om fötterna som kommer springande och en glad röst ropar hej när man går ut från affären när arbetsveckan är slut.

Trots att veckans arbetstimmar inte räcker till på långa vägar och jag misströstar ibland för att jag inte hinner det jag vill, så är det ju omöjligt att inte känna glädje när klassrummet är fyllt av så underbara elever. Därför sitter jag fortfarande här med ett leende i ansiktet.

Helgen skulle tillbringas i skogen hade jag tänkt, men det är lite för varmt tycker jag. Därför vilar jag i alla fall imorgon bitti. Eventuellt går jag ut på söndag.

Sonen var blek och hängig när jag kom hem från jobbet. En förkylning har slagit klorna i honom. Tack och lov har han ingen feber ännu så jag hoppas den släpper taget fort...och att jag slipper....

Nu ska jag plocka upp boken jag håller på att läsa med mina ömmande händer och njuta av den ett tag innan jag sluter ögonen.

Började morgonen med många stora gäspningar, men dagen har ändå varit toppen måste jag säga. Tröttheten gav vika och sedan gick det som en dans...nästan. Med mitt knä dansar jag ju inte så bra....
Sonen är däremot krasslig, halsen värker så det blev ingen träning för honom ikväll. Vi åkte ändå ner så att han kunde träna sin egen grupp men sen drog vi hemåt....tänk vilken dröm, att komma hem före åtta en torsdagkväll!

Något som också värker är mina händer, det skulle tas prover och som vanligt lyckades det inte så jättebra. Trasiga kärl och blåmärken lite här och där. Men som  tur var så blev det viktigaste röret fullt till slut! Vänster handled gör mest ont.....faktiskt är det lite svårt att skriva på datorn...det tar längre tid än vanligt.

Därför struntar jag i att skriva mer, jag tar och läser min bok istället. Ser fram emot morgondagen då en arbetskamrat som inte arbetar hos oss längre kommer tillbaka till skolan några timmar!

När jag kom hem efter jobbet idag var jag så trött att tanken på att behöva göra någonting resten av kvällen fick mig att må illa. Men kören lockade, så efter middag och sedan en stunds vila, gick jag iväg och sjöng. Jag är lika trött nu efteråt men ändå fylld med energi, körsång får mig verkligen att må bättre.

Nu tänker jag se lite nyheter och sedan blir det god natt. Imorgon är det jobb hela dagen, innan det blir stan och jutsulokalen igen. Men snart är det helg....då ska jag vila, vila, vila.......förhoppningsvis i skogen bland älgarna.

Så är ännu en skol- och arbetsvecka påbörjad. Dagen gick snabbt med full fart i skolan och sedan möten på eftermiddagen. Efter middagen var det dags för ett besök på vår privata frisering. Nu är vi nyklippta, sonen och jag, det känns skönt att de slitna sommartopparna är borta.

Kollade in lite nyheter när vi kom hem igen och konstaterar att det är tur att vi inte bor i Stockholm, Obamas besök verkar ställa till en hel del. Då är risken att behöva vänta i tio minuter på trafiklotsen när vi ska ner till stan väldigt lindrigt.

I morgon är det biblioteksdag igen, med påföljande konferenseftermiddag. Tur att mamma lagar middag, då hinner vi äta innan det är dags att åka på träning för sonen och styrelsemöte för mig.

Nu tänker jag ge mig på den bok jag påbörjade igår, en fantasybok som jag vill läsa för att kunna tipsa eleverna. Hittills verkar den toppenbra!

Mitt knä ja...vad ska jag säga...skitknä!

På Nyhetsmorgon sitter en kvinna och delger en oerhört stark berättelse ur sitt eget liv. Hon har skrivit en bok om incest ur ett barns perspektiv. Boken heter "När jag blir stor", kvinnan heter Jeanette Eriksson. Det hemska började när hon var i fyraårsåldern med regelrätta samlag, innan dess var det "bara" oralsex, hennes egna ord.

Där i fyraårsåldern tar boken sitt avstamp och hon beskriver några år av sitt liv. Incesten fortsatte sedan under elva år...elva år. Det var hennes egen morfar som utsatte henne. Det värsta sveket var att alla runt omkring visste vad som pågick men ingen hjälpte henne, ingen...under elva år....

Idag är hon i fyrtioårsåldern och lider fortfarande av de benkramper som började när de regelrätta övergreppen började. Det gör att hon behöver assistans för att klara sig själv.

Hennes bild är att barn som utsätts för incest inte får någon hjälp, inte då när hon blev utsatt men inte heller idag. Hennes uppmaning är att alla måste våga se och hjälpa barnet som blir utsatt!

Jag får en förfärligt stor klump i magen när jag tänker på alla dessa barn därute som nu, idag blir utsatta för detta hemska. Snälla någon, sväng ett trollspö, lyft en hand och se till att alla barn i hela världen slipper utstå övergrepp i alla former. Till dess att någon tar sitt ansvar och detta händer måste vi alla hjälpas åt! Vi kan inte vänta på att någon annan ska fixa det onda...

På nyheterna berättar man om Syrien igen, framförallt om Obamas beslut att låta kongressen rösta om ett eventuellt ingripande. Han vill att kongressen också säger ja till ett ingripande även om han själv kan besluta om det egentligen. Fast det kommer att dröja, kongressen kommer inte tillbaka i sin helhet efter sommaruppehållet förrän om en vecka. Det gör att man kan fortsätta hoppas på en politisk, fredlig lösning.

Ute är det grått och regnigt, en passande dag att vara inomhus och göra ingenting. Det finns en hel del ren tvätt att ta reda på innan det är dags att åka ner till stan för sonens träning. Men det är många timmar innan vi måste åka. Därför börjar jag med att göra....ingenting.....