Årets sista dag och plötsligt bestämde Kung Bore att det var dags att dyka upp. Men än så länge enbart med kylan som kompanjon. Fast det verkar som om han kommer med snön också. Stämmer väderleksrapporterna börjar de vita flingorna singla ner i början av 2026. 

Det är väl nu året som gått ska summeras men det ska jag bespara er. Jag kan i alla fall konstatera att året har bjudit på många fina stunder både med familj och vänner. Stunder som tagit plats i minnesbanken och lätt kan plockas fram när det behövs. 

Igår kramade jag om sonen innan han åkte tillbaka ner till Skåneland. Vi har haft fina veckor tillsammans där både god mat, promenader, slappande, babblande, filmer och fina stunder med mormor ingått. Tacksam!

Nu suger jag ut det mesta ur den här sista dagen på året sen är det dags att välkomna det nya. 

Gott Slut och Gott Nytt år!

Idag var det allt annat än en juldagsmorgon som glimmade. Ute blåste det och var blött, töigt och slaskigt. Maschallerna kämpade hårt för att inte blåsas ut av vinden. Kämpade fick fackelbärarna göra också. Det var många som kom med slocknade facklor till kyrkan idag. Men när de väl lades på brasan vid kyrkan tog de fart igen. Vid kyrkan smakade glöggen gott som vanligt innan jag fortsatte min något slaskiga promenad. 

Nu ligger jag under täcket igen och tänker på vår sköna julafton igår. En julafton med ljus och värme, god mat, fina genomtänkta julklappar och en skön känsla av att vara privilegierad som får ha det så fint under julen. 

Snart är det dags att kliva upp för andra gången idag, fast nu har det blivit mitt på dagen så det är väl dags. Funderar på vad som behöver göras till juldagens middag. Tack och lov är det mesta fixat så det blir inget stort lagande. Det känns skönt! Dessutom vet jag att sonen kommer att hjälpa till allt han kan så det gör det ju ännu enklare. 

Nu tänker jag softa här under täcket ett tag till, sedan välkomnar jag juldagen för andra gången idag!

Skrapdan, i mitt tycke den bästa dagen under hela julen. Då när alla förberedelser är klara och förväntan ligger i luften. Små tomtar smyger omkring, tisslar och tasslar. 

Det här årets skrapdag var inget undantag, kan jag konstatera när dagen lider mot sitt slut och julaftonens första timme närmar sig. 

En lugn och skön dag med bokläsning, soffhäng och gott fika under dagen. När det närmade sig kvällen åt vi vårt traditionsenliga blöte hos mor med saffranspannkaka till efterrätt. Bästa skrapdan helt enkelt. 

Nu tänker jag avsluta dagen med att läsa min bok en stund till dess att ögonlocken blir tunga. Då somnar jag gott med julmagi i luften.

Tidig morgon. Det är fjärde advent och jag njuter av tända ljus och en mugg kaffe. Igår kom jag hem efter en tur till Skåne där jag tillsammans med sonen hann se Lunds alla fantastiska granar och äta gott ute på restaurang. Ett besök på Costco innebar också en billig tankning. Så billigt har jag inte tankat på många år. 

Här hemma har tomtarna tipptappat ut ur tysta vrårna medan jag var borta, så vi bjöds på skön julstämning när vi klev in här hemma. 

I vanliga fall brukar ju tomten komma med granen och klä den i vårt hus men just det här året är det annorlunda. Väldigt annorlunda. Vi fick både montera (det gjorde sonen) och klä granen själv (jag klädde den) för vi har en Grinchengran! En konstgran klädd i guld och rött. Inser att ska det vara en gran som inte är äkta så är den gran som nu står i vår gillestuga rätt gran att ha. Inget snack om att den inte är äkta. Fast den är äkta på ett annat sätt. I originalitet. Vi blir glada av den, vilket är det viktigaste. Tomten tyckte säkert det var skönt med paus ett år också. 

Medan sonen sover fortsätter jag att njuta av den tidiga morgonen, alla ljus och tomtar. Och min gran!

Tredje advent och ute är det blött och grått, regnblandad snö faller från himlen. Jag gick en promenad ner till julmarknaden hos Lantboa. Många utställare, både gott att äta och fina saker. Det handlades både det ena och det andra. Själv fick jag med mig några påsar polkagrisar hem, ser fram emot att smaka på dem. 

Igår gjorde jag julköttbullar och kokade knäck. Det innebär att listan med saker att baka eller laga till inför jul är klar. Det känns skönt, det innebär att resten av den här dagen får ägnas åt tevetittande och läsning. Framförallt nu när dagens promenad är avklarad. Så om ni letar efter mig vet ni var ni hittar mig. I soffhörnet förstås!

'

En gråare andra advent får man leta efter. Blött och fuktigt. Regnmolnen hänger tunga och släpper allt som oftast ifrån sig våta droppar. Vilken tur då att jag har tak över mitt huvuden som gör att jag, efter en promenad eller annan utomhussysselsättning, kan gå in, ta på torra kläder och njuta av en varm kopp te eller kaffe. Choklad går också bra förstås.

Den här helgen har jag verkligen fått påfyllning av energi. Fredagskvällen tillbringades med några goda vänner som jag känt sen första klass. Det är många år. Vi åt gott, drack gott och pratade om både glädjeämnen och sånt som kan kännas tungt och svårt. 

Igår kom ett annat, lite större gäng, vänner hem till mig. Med ett glöggkalas gjorde vi vårt bästa för att välkomna julen. Det gick väldigt bra om jag får säga det själv. Vilken underbar kväll vi hade. Jag blir alldeles varm inombords när jag tänker på den. 

Nog har jag det bra ändå, omgiven av vänner att lita på i vått och torrt. Som jag kan dela både roliga och lättsamma saker med men som också tar emot och stöttar i det som inte alltid är lika trevligt. Tänk att dessutom få umgås med såna vänner flera dagar i rad. Det är livskvalitet. Vad gör det då att regnmolnen håller på att krypa ner i skorstenen? Inget alls. 

Nu börjar den, adventstiden. Tiden med alla ljus, härliga dofter från köket och förväntan inför det som kommer. Här i mitt hus har adventsljusen flyttat in. Det glittrar, glimmar och känns varmt, ljust och välkomnande. Dofterna och ljuden i köket välkomnar också eftersom suget efter att baka kom igår. Dofter av saffran, pepparkakskryddor och glögg blandat med lite julmusik fyller huset. 

Jag inser att jag är priviligierad som känner så här. Det är många som lever under förhållanden som är allt annat än trygga. Där helgerna med ledigheter gör att det blir extra otryggt. Träffar du någon som inte ser ut att ha det så bra, se till att finnas där, ställ frågan om du kan hjälpa till på något sätt. Den lilla frågan och det du gör sedan kan åstadkomma stor skillnad. Vi behöver förstås finnas för varandra hela året, men låt advent vara tiden vi påminner varandra att göra ännu lite mer för våra medmänniskor. 

Skyltsöndag och på marken ligger ett tunt lager snö som gjorde att adventsstämningen kunde ta plats. Ljusen spred värme men kylan gick ändå genom märg och ben. Det var rått och kallt ute men betydligt råare och kallare i garaget där jag hade min julloppis. Nu är värmefilten min räddning där jag ligger nerkrupen i soffan och försöker sluta hacka tänder. Fyra timmar i ett kallt garage tog ut sin rätt. Fast det var det värt, att frysa lite, borden var betydligt tommare när jag stängde garagedörrarna än när jag öppnade dem vid lunchtid. 

Nu tänker jag i alla fall ligga här till dess att värmen kommer tillbaka. Så det så!

Söndag förmiddag och som vanligt vaknar jag onödigt tidigt när det är helg. Men också som vanligt är räddningen kaffe, eld i braskaminen och tända ljus. Just idag fortsatte jag att kolla på några avsnitt av the Witcher på Netflix, tillsammans med morgonkaffet. 

Nu passar jag på att skriva några recept som jag slarvat med, tvättar en ulltröja och njuter av ännu en ledig dag medan jag tänker tillbaka på veckan som gick. 

En vecka med givande dagar i storstan, både vad gäller innehåll samt knytandet av nya kontakter. Och förstås möten med kontakter sedan tidigare. Som grädde på moset hann jag med ett möte med en god vän också. 

Igår kväll umgicks jag med goda vänner några timmar på kvällen innan de skulle ut på galej. När de tog på skorna för att dra vidare åkte jag hemåt och smakade på innehållet i den termos jag fick med hem. Yngve i en termos avnjöts i Ragnars glas. Det ni, det var en bra lördagskväll. 

Resten av dagen är ännu ett oskrivet blad. Fast känner jag mig själv rätt så kommer jag att fortsätta kolla nån serie i mitt soffhörn. Men först ska jag förstås ta dagens promenad. Annars går det inte.

Sen tar jag mig an sista halvan av november. Hur nu det ska gå? Med tanke på att jag fortfarande processar att sommaren är slut och inte längre kan gå i sandaler och tunna sneakers. Men vilken tur att jag har mina överlevnadsverktyg. Ni vet, värmefilten, ljusen, braskaminen, böcker och bra serier. 

Körsbärsträden i Kungsan i novembersol. 

En av de få förmildrande sakerna med november är att jag firar min födelsedag då. Det gör att det blir lite ljus och värme mitt i det mörka, grå och småtrista. Det här året var födelsedagen extra fin då sonen kom hem och hälsade på. Jag hann njuta av hans sällskap flera dagar och dessutom lyxen att det fanns färdiglagad mat när jag kom hem från jobbet. Bara en sån sak. 

Själva födelsedagen var lugn, fika med grannar och sen middag med familjen. Resterna från veckan som gick förvandlades till ett gott plock. Värdigt en födelsedag, fast det var rester. 

Fick fina presenter av familj och goda vänner, presenter som valts ut till mig och passar perfekt. En av gåvorna kommer jag att ta på mig när jag ska jobba imorgon. En härlig hoodie med en text som passar mig perfekt. 

Under hela gårdagen ramlade det in mängder av gratulationer via sms, messenger, instagram, facebook och i levande livet förstås. Det känns varm och fint att så många skickade fina hälsningar. Nästan så jag tror att jag fyllde jämnt. men dit är det ett tag kvar.  

Nu när det är söndag eftermiddag är sonen tillbaka i Skåne. Jag har tagit en promenad och som vanligt tvättar jag. Samtidigt som maskinen jobbar passar jag på att streama lite serier. En skön och avslappnad söndag helt enkelt, bra uppladdning för veckan som kommer. 

November är här. Hösten har varit annorlunda hittills. Mycket regnande och mild temperatur. Någon enstaka morgon med frost bara. Nu är det grått, regnigt och inte några minusgrader. Jag kan fortfarande ha mina tunna överdragsbyxor på promenaderna och det är inte så vanligt den här tiden på året. Inte för att jag klagar, kyla och minusgrader är ju inte riktigt min grej. Nåja, lite klagar jag kanske. Regn och rusk är inte min grej heller. Min grej är vår och sommar, sol och värme. 

Ja ja, det är som det är. Jag bor där jag bor. Jag har i alla fall en värmefilt, en braskamin och gott om värmeljus. När jag har blinkat tillräckligt många gånger är det vår igen. Fast först har jag december att se fram emot. December med ljus och mänsklig värme. Glögg och en och annan pepparkaka. 

Den här helgen började också med värme fast på ett annat sätt. Ljus och värme på en lerig stig runt Hörnsjön. Walk of Art, en fantastisk upplevelse där konst, ljus och musik samspelade i mörkret. En upplevelse på alla sätt, värme i den fuktiga kvällen. 

Resten av helgen har gått i vilans tecken. Under värmefilten. Det är min grej!

Om det var full fart förra helgen har den här varit desto lugnare. Ute har det regnat och varit ruskigt värre, vilket inbjudit till soffhäng deluxe. Visst, jag har tagit mina promenader, ingen sockertopp här inte, men sen har jag njutit av böcker, streaming, tända ljus, braskamin och värmefilt. Sånt som gör gott. 

Fast jag har inte bara latat mig. Amöban i tvättstugan hade växt sig stor, alldeles för stor. Där hade jag inget annat val än att göra en insats. Ett tag trodde jag inte att jag skulle mäkta med att övervinna den men nu har jag ett övertag, tror jag. Såvida inte mucklorna kommer släpande med mer tvätt som jag inte visste om. Med mucklor kan man aldrig veta. 

Nu, när amöban krupit undan ska jag ta mig an ännu ett avsnitt av The Catch. En charmig serie som ger skön avkoppling och bra uppladdning för veckan som kommer. 

Oj, vilken helg jag har haft. En intensiv, energigivande helg! 

Fredagskvällen ägnades åt att titta på Becoming Led Zeppelin. Dokumentären som beskriver hur bandet började sin framgångsrika musikresa. Resan till, i mitt tycke, ett av världens absolut bästa rockband. Jag vet att dokumentären har fått låga betyg av en del kritiker då den enbart fokuserar på deras musik och inte någonting om deras skandalomsusade liv. Men det är just det jag uppskattar med dokumentären, att den fokuserar på musiken och ingenting annat. 

Igår startade dagen med att packa ihop lite kokböcker och åka till Övik. Där deltog jag med ett bokbord på Mittlitt och de aktiviteter som pågick i och runt Arkenbiblioteket. Många trevliga möten och samtal om bland annat matlagning. Men mycket annat hann avhandlas också. 

Sen hann jag hem, byta kläder och packa ner badkläder innan jag blev hämtad för att tillbringa kvällen med några mycket goda vänner. Bästa kvällen på länge. Den innehöll fantastiskt god mat (då menar jag fantastisk), flytande efterrätter, spel, men framförallt dubbelbubbel. Bubbel i glasen sittande i bubbelpoolen. Tittande upp mot himlen och det livfulla norrskenet som visade ett makalöst skådespel hela kvällen. Pratade om stort och smått, ledsamheter och glädjeämnen. Ni vet, det där man kan prata om med riktiga vänner. Kom hem när söndagen hade ett tag på nacken och somnade ovaggad. Som sagt, bästa kvällen på länge. Sa jag förresten att maten var fantastisk?

Idag är jag lite trött, det måste erkännas. Men vad gör väl det att kroppen är trött när sinnet har fyllts på med energi så det borde räcka länge. Med det sagt, jag har gärna fler såna här kvällar, ofta, ofta. 

Jag har ändå tagit en liten promenad, fått kaffe hos mor precis som det ska vara på söndagar. Därifrån fick jag med lite take away också. Middagsmat. Helt perfekt för en söndagslatmask som jag. 

Nej, nu får ni fortsätta med vad ni nu gör så fortsätter jag att latmaska mig. 

Foto: Anna Rantala

Foto: Mia Westerin (med min mobil)

En ljuvlig söndagsmorgon i soffhörnet, en mugg kaffe, tända ljus och eld i braskaminen. En perfekt start den här dagen. Utomhus har blåsvädret lugnat ner sig, himlen är molnfri. Alla förutsättningar är på plats för en fin dag. 

Som vanligt går helgerna snabbt. Den här är inget undantag. Nåja den här är ju inte slut än, det är fortfarande tidig morgon men måndagen närmar sig med stormsteg. Energidepån är i alla fall påfylld. Hur då? Jo genom promenader, att läsa några böcker (två böcker ur serien om Anna Varga av Helena Kubicek Boye), streaming av bra serier. Som kronan på verket, middag för en nybliven 50-åring. En kväll med god mat, god dryck och trevlig umgänge. 

Nu fortsätter jag att fundera på vad jag ska fylla den här dagen med. Som vanligt gör jag det bäst under min värmefilt. Jag älskar mina söndagar!

Den här helgen har löven singlat genom luften som snöflingor. Dansat, virvlat och landat på regnvåta ytor. Under natten mellan lördag till idag tog vinden i ordentligt. Så rejält att mina gympaskor som stod på bron blåste iväg över gården. Som tur var stannade de innan de hann flyga iväg för långt. Men de blev rejält våta. Nu får de komma in för att torka. 

Med tanke på helgvädret är jag mycket nöjd att det mesta är gjort utomhus inför vintern. Annars kanske mer hade blåst iväg.

Regnandet har gjort att den här helgen har varit betydligt lugnare än den förra. Igår lagade jag mat till en god vän som höll på att flytta. Men i övrigt har det blivit en hel del bokläsande med en eld sprakande i braskaminen.  Fin vila efter en intensiv arbetsveckan men framförallt värdefull uppladdning inför kommande vecka. 

Nu laddar jag vidare.

Löven på träden i skiftande färgskala.

Wow vilken helg det här blev! Jag har fått umgås med goda vänner både fredag kväll och lördag. Precis den energikick jag behövde, om än jag är rätt trött idag. Men den tröttheten tar jag så gärna. Det är lyxigt att ha så fina vänner.

I fredags lagade vi god mat, drack gott och surrade om stort och smått, många långa timmar. Igår var vi inbjudna till den vinlunch som i vanliga fall brukar gå av stapeln på sommaren. Det blev ett bättre sent än aldrig med betoning på bättre. Fast sommaren kom på besök trots att vi snart är inne i oktober. Vi kunde sitta ute i solen och njuta av värme, god mat och massor av skratt. För att inte tala om när den kreativa sidan kom fram och nya sångtexter skapades. Somnade ovaggad igår kväll fylld av värme inombords. 

Idag är jag som sagt lite trött. Men det blev en promenad och kaffe hos mor i förmiddags som vanligt. Sen har jag tagit reda på alla tomater jag har fått av en granne som odlar själv. En del kokades till tomatsås. Fantastiskt god till pizza, pasta eller till potatisgnocci. En skatt att plocka fram ur frysen längre fram. Alla fina småtomater är just nu i ugnen och torkas med goda kryddor. En del av dem tänker jag njuta av i eftermiddag men precis som när det gäller såsen så kommer de att åka in i frysen och plockas ut under höst och vinter för att få en smak av sommar. 

Nu skriver jag några recept, kollar streaming och slappar så mycket jag bara kan i mitt bästa hörn i livet. Soffhörnet. 

Så blev det helg igen, en helg som bjudit på både jobb men även vila. Två ytterligheter, precis som helgen bjudit på både vackert väder och regn. 

Jag har kommit på hur jag ska göra för att få tid till båda delarna. Jobb och vila alltså, vädret har jag tyvärr ingen makt över. Eller egentligen har jag nog vetat det länge men det är först nu jag har bestämt mig för hur det är. Ska vara. Eller det stämmer inte heller. Jag har gjort så här länge, länge även om jag inte uttalat det högt. Men nu gör jag det, uttalar det högt alltså. Så från och med nu göres helgsysslorna icke på annat sätt. Vilket sätt då tänker du kanske? Jo, förmiddagarna är vikta till allehanda pyssel och eftermiddagarna används till vila. Läsning, streaming och på söndagarna lite tvätt. Jag har de bästa helgrutinerna, utan tvekan! Du får gärna härma mig om du vill. 

Den här helgens förmiddagspyssel har handlat om att fortsätta göra klart för vinter utomhus. Hallonsnåret har klippts ur och perennerna på gravarna har klippts ner. Ja, jag vet att de mår bäst av att få vara som de är nu och klippas ner till våren, men det struntar jag i. Hittills har alla växter kommit tillbaka så jag tror inte att de lider allt för mycket. 

När jag klippte ner allt på pappas grav upptäckte jag att rosen vi planterade i juni för två år sedan blommar. Den fick stå kvar förstås och fortsätta vara fin! Nu återstår att hämta granris och vintra till det. Fast det är för tidigt. Med den temperatur som är nu är det inte görbart. Granriset skulle bli brunt på en gång så jag väntar ett tag till. 

För ett år sedan var det annorlunda. Då hade vi haft både nattfrost och det var kyligare ute. Så när jag kollar in gamla minnen på fejan, ser jag att just idag för ett år sedan höst- och vinterdekorerade jag både gravar och utanför min egen ytterdörr. Fast det här året får det vänta. Återstår att se hur länge. 

Men nu har jag gjort mitt, grejat ute, röstat i kyrkovalet och tvättat. Resten av dagen ska jag läsa och ta det lugnt i mitt soffhörn!

Tänk om vi hade vetat vad det regnande som startade för en vecka skulle ställa till med i vår del av landet. Vägar spolades bort, tåg spårade ur, järnvägsräls hängde fritt i luften men mer än något annat drabbades många av vattenfyllda källare och förstörda hem. 

Här i Bredbyn drabbades vi inte alls på samma sätt som i byarna runt omkring, om än vattenmängderna har varit högre än under vårfloden så har vi ändå klarat oss lindrigare. 

Det har varit helt galet att se nyhetsrapporteringen under veckan och följa kampen mot vattnet. Naturens krafter är mäktiga, nyckfulla och egensinniga. Jag hoppas verkligen att alla som drabbats får den hjälp och det stöd de så väl behöver. 

Den här helgen har regnet vilat, i alla fall över mitt hus. Vilket har varit skönt, då hann jag klippa ner delar av perennrabatten på framsidan och tömma altanen på möbler. Nu motarbetar jag amöban genom att låta några tvättar snurra i maskinen och minska högarna i tvättstugan betydligt. 

Vad jag mer gör? Gissa? Jamen självklart, du gissade rätt. Jag ligger i mitt soffhörn och streamar en rolig film.

Så kom det hit, det massiva regnandet. Helt galet vad det öst och öser ner. Vägar har skurits av och det är stora flöden i alla vattendrag. Längtan efter långa promenader är minimal. 

Jag är så glad att jag inte behöver vara ute efter vägarna idag. Fast jag kan inte låta bli att tycka synd om hemtjänsten som ska ta sig runt till våra äldre i kommunen. Jag hoppas verkligen att det går bra, dels för de som kör bilarna men framförallt att hjälpen når de som behöver den. Vädrets makter kan verkligen ställa till det. 

Förutom att lyssna till regnet som formligen hamrat på plåttaket har jag kokat blåbärssylt, fixat gott kött i ugnen och tvättat. Lagom ansträngande om du frågar mig. Jag är i alla fall tillbaka i mina vanliga mönster och tvättar idag när det är söndag. Det där lördagstvättandet jag ägnade mig åt förra veckan var definitivt ett undantag. Vissa saker ändrar man inte på, så är det bara. 

Så ljuvligt det blev den här helgen, sommarvärmen kom tillbaka. I alla fall på dagarna. Underbart! Njutfaktorn var hög!  Förutom att njuta av det fina vädret har jag varit rätt produktiv under helgen. I går passade jag på att tömma alla krukor på altanen och i växthuset. Så skönt att få det gjort när de inte var så tunga, genomdränkta av regn som de kan vara ibland. Dessutom gjorde jag något jag i vanliga fall oftast gör på söndagar, jag tvättade. Ovant, men skönt. Fast det blev lite tilt i huvudet måste jag erkänna. Amböban togs även den på sängen. Nu vet den aldrig när jag attackerar längre. 

Den här dagen började med brödbak, middagsförberedelser och en tur ut till härbret där jag tömde slangarna på vatten. Sen kunde jag öppna dörrarna till loppisen i mammas garage och njuta av solen och träffa alla trevliga människor som tittade in. Det kändes fint att passa på att njuta av det fina vädret och kränga lite grejer.

Nu tänker jag nog göra det jag oftast gör på söndagseftermiddagarna och som jag definitivt gör bäst av allt. Streama nån serie i mitt lilla soffhörn. Det blir en fin uppladdning inför veckan som kommer. 

Vägen ner till mitt härbre gömmer sig.

Åh vilken helg jag har haft. Det började redan i fredags med middag hos goda vänner här hemma i Bredbyn. En lyxig kväll för det var inte jag som bjöd in utan jag var bortbjuden. Underbart!

Mitt på dagen på lördag åkte jag till mina gamla hemtrakter i Östersund. Där blev det en kväll med hela kompisgänget. God mat, samtal om stort och smått samt många skratt. Energinivån fylldes på, rejält. 

Bäst av allt, jag fick en heldag till med en av mina allra bästa vänner eftersom jag inte behövde åka från Östersund förrän idag, måndag. Söndagen blev en synnerligen bra dag för hon är en sån där vän som man kan prata ohejdat med om allt möjligt men som det går precis lika bra att vara tyst med utan att det känns det minsta konstigt. Eftersom vi bor en bit ifrån varandra blir det extra fint när vi väl kan ses. Guldkant!

Idag var det så dags att åka hemåt igen men även den här dagen började toppen. Först en skön promenad i badhusparken. Sen hade jag stämt fikaträff med en av mina allra bästa arbetskamrater från början/mitten av nittiotalet. Vi hade inte setts på tjugo år så ni förstår att vi hade mycket att prata om. 

Nu laddar jag för jobb igen med en energidepå som nästan svämmar över!

Nu har de börjat rulla, veckorna. Det är måndag, fredag och sen rusar helgen förbi som ett höghastighetståg. 

Igår blev det rejält med vila. Busigt väder så det stod härliga till gjorde att en eld i braskaminen, värmefilten och en bok var en lysande idé. Där stannade jag en stor del av dagen och kvällen.

Vädret idag har dock varit bättre. Passade på att tömma några krukor med blommor på framsidan som jag glömt att vattna sen har jag som vanligt gått en match mot amöban i tvättstugan. Lagade till en fantastiskt god kycklinggryta under tiden. Nu återgår jag till att läsa under värmefilten. För om än solen skiner är det inte så varmt i luften. Men det är det under värmefilten!

Lite nytt i en kruka på bron. Nu gäller det bara att komma ihåg att vattna. 

Den här helgen har varit precis som helgerna brukar vara när jag jobbar. Ni vet helgerna med promenader, kaffe hos mor, slappande, lite matlagning och sen söndagstvätten. Det gick snabbt att komma in i de rutinerna igen. Fast helt som vanligt har det inte varit. Eftersom det fortfarande är ljuvligt väder har jag istället för att slappa nere i favoritsoffhörnet legat i en stol på altanen och läst en bok. Jag har fortfarande några böcker som inte rör jobbet att läsa så de njöt jag av i värmen. 

Just nu snurrar tvättmaskinen för fullt. Det är fjärde laddningen, en kvar. Visst låter det mycket med tanke på att jag bor själv! Men det är rätt länge sen jag tvättade så amöban har växt, ohämmat. Nu bekämpas den. Jag ser ut att vinna. Det står 4-1 i nuläget. Har tilltro till att jag fixar det innan kvällen kommer. 

Lite matlagning och receptskrivning har jag hunnit med också. Så skönt. 

Nu ska jag fortsätta njuta av helgen så länge jag är ledig. I morgon bitti försöker jag tagga inför en ny arbetsvecka, det får räcka.

Lite märkligt är det ändå. Så fort almanackan visar den första augusti känns det i luften att det är annorlunda. Trots att det fortfarande är varmt och fuktigt så händer det något. Det är framförallt när jag lyssnar jag hör det. Vad är det jag hör då? Jo, jag lyssnar när det blåser. Vindens sus låter annorlunda. Löven prasslar och rasslar mer än vad de gjorde i juli. Till och med vindspelet får en annan klang. 

Helt förtjust är jag inte, för även om vi fortfarande har sommar kvar (och förhoppningsvis kommer att ha det ett tag till) så kommer det andra tider. Hösttider. Plötsligt kommer jag att behöva fler plagg än shorts och nån t-shirt. Inser att tvätthögarna kommer att börja växa snabbare igen och bara tanken på att behöva ta på mig långbyxor gör att jag är rädd att benen kommer att kvävas. Än dröjer det, hoppas jag, om än vinden talar om att det är augusti. 

Jag vet att många tycker att det är skönt att komma tillbaka till vanliga rutiner när semestern är slut. Inte jag. Jag gillar rutinen att vara ledig alldeles för mycket, spelar ingen roll att jag tycker om det jag gör på dagarna. Att vara ledig är så mycket härligare. Att inte ha några andra rutiner än dagens första kaffemugg i sängen. Det är livet! 

Men nu är det slut på godagarna. Imorgon börjar jag jobba igen, jag tror att jag kommer ihåg vad jag sysslar med på dagarna. I alla fall på ett ungefär. Men vi får se hur det går. Upptäckte nämligen förra veckan (när fakturor skulle attesteras) att min arbetsdator lagt av, tvärdöd. Inga livräddande åtgärder hjälpte. Som tur är känns inte min hjärna lika död. Nåja inte idag. Får se hur det är imorgon bitti. Jag är hoppfull, men inte överdrivet.

Största utmaningen kommer att vara att lägga mig i tid ikväll så att jag tar mig ur sängen när väckning sker. Önska mig lycka till. 

Efter nästan tre hela veckor med klarblå himmel är den nu betydligt busigare. Himlen alltså. Fler moln, en och annan störtskur, lite åska och allmänt opålitligt sådär. Värmen håller dock i sig. Okej, det kanske inte är runt trettio grader längre utan nu håller det sig runt tjugofem.

Men fuktigt är det och sommarvärmen verkar vi få ha kvar ett tag till. Ja, jag klagar inte, min källare är sval så när jag inte orkar med går jag en trappa ner och kollar in lite teve eller läser i soffan. Fast helt ärligt, det gör jag inte särskilt ofta. Tycker om att det är sommar och varmt. Äntligen kan sommarkläderna användas. Eller i alla fall en del, det mesta är faktiskt för varmt....

Nu laddar jag för sista semesterveckan. Jag önskar att tiden de närmaste sju dagarna ska gå riktigt, riktigt sakta. Fast förnuftet säger att så inte kommer att vara fallet. Nåja, jag tänker njuta så länge som möjligt. Och att jag inte gjort något vettigt på hela ledigheten....hurra för mig!

Halva min semester har gått och jag kan lova, om jag knappt gjorde något förra veckan, har jag gjort ännu mindre den här. Det varma vädret är kvar så orken att ta sig för något finns inte överhuvudtaget.

Vattnat blommor, fixat nåt enkelt att äta, tagit promenader på förmiddagen (innan det blivit alltför varmt), läst böcker i skuggan på altanen och njutit av att vara ledig. Nog får jag vila allt!

Faktum är att just idag är den dag jag varit mest produktiv. Jag har tvättat lite kläder, inte jättemycket för det går inte åt så många plagg nu. Men de plagg som tvättats är de jag har använt och vill använda nu när det är så varmt. Alltså fick maskinen jobba ett tag. Fast det var inte ansträngande alls, i källaren är det svalt och skönt. Kroppen får återhämtning från värmen där nere. 

Men nu är tvätten klar och jag har återigen placerat mig i skuggan på altanen där jag ligger och spanar upp mot himlen. En himmel där det faktiskt syns några moln nu. Men inte stör det mig.

Eftersom värmen ser ut att fortsätta även nästa vecka kommer jag att fortsätta mitt stilla liv i skuggan på altanen. Det är ett löfte. 

Att ligga i solstolen i skuggan, läsa en bok och känna hur de ljumma vindarna sveper över huden är magiskt. Minnena av alla dagar med regn, hård blåst och kyligt väder är som bortblåst. Det är ljuvligt, fullkomligt ljuvligt. Idag är det dessutom en sån dag när inte ett moln visar sig på himlen. Bara, blått, blått, blått så långt ögat når. 

Första semesterveckan är till ända och jag kan lova att inte många knop har blivit gjorda. Bokläsande och vila, de två viktigaste sakerna veckan som gått. 

Jag har lite småsaker jag vill göra men helt ärligt, värmen just nu gör att det får vänta. Bland annat ska jag måla vedlådan på framsidan men med tanke på temperaturen i solen så avstår jag. Även om den målas tidigt på morgonen kommer det att vara för varmt för nymålat under dagen. Alltså struntar jag i det. Tänker också åka ut till härbret och städa. Men även det får vänta. Lockar inte alls.

Nej, fortsätter med det jag gör bäst, slappa!

Julis första vecka har snart gått och vädret har bjudit på sol, blåst och lite regn. Fast sedan i fredags har det varit toppen. Soligt och härligt. Två goda vänner från Östersund kom på eftermiddagen, det blev kanon. Vi kunde sitta ute på altanen, i växthuset och sedan äta frukost ute, både igår men även idag faktiskt. Om än det blåser upp till regn så var det skönt i morse.

Helgen har ägnats åt att prata, om allt mellan himmel och jord. Äta gott och dricka gott. Igår åt vi på Gästis, en höjdare som alltid. Tur att det var en liten bit att gå när vi skulle gå hem så att maten hann ramla ner lite. En underbart härlig helg som gav så mycket energi!

Nu har vännerna åkt tillbaka, det är tomt och tyst. Jag har tagit en promenad och fikat hos mor. Resten av dagen tänker jag ta det lugnt, göra så lite som möjligt. Något jag har svart bälte i. Eftersom semestern börjar imorgon känns det viktigt att vila in den så mycket jag kan. 

Junis näst sista dag och den första sommarmånaden kan summeras. Det har varit jobb, arbete på mitt hus (inte av mig dock, det har andra fått sköta) men framförallt en veckas semester. en härlig vecka som tillbringades på den gröna ön, Irland, tillsammans med sonen. 

Vi bodde mitt i Dublin, i Temple Bar-distriktet. Faktum är att vår lilla lägenhet låg ovanpå The Temple Bar, den mest kända puben i Dublin. Varje natt somnade vi till irländsk livemusik och väcktes på morgonen av skramlandet när de tomma ölkaggarna byttes ut mot fulla. Härligt att bo mitt i smeten med promenadavstånd till allt. Fast vi nöjde oss med att känna in stämningen på vår "hemmapub", ölen köpte vi på ställen som inte hade lika höga priser. Minst lika trevligt och vi fick ju som sagt ta del av den sköna stämningen ändå.

Veckan bjöd på många upplevelser, en tur till Belfast, Balbriggan och Howth. I Dublin upplevde vi, förutom alla promenader, dofter, trevliga möten med människor och god mat, bland annat Book of Kells och Guinness storehouse. De båda stoppen var väl värda de slantar det kostade. Vädret var förstås ostadigt som det ofta är där, lite sol, lite regn och en del blåsväder. Fast enligt irländarna så räknades inte det regn som föll på oss när vi var där som regn, det var flytande solsken. Vi blev i alla fall inte blöta, inga regnkläder behövdes för det stänk som föll. 

Nu är jag hemma igen och konstaterar att nog är det skönt att sova i sin egen säng ändå. Inte så att jag längtar efter den när jag är borta, men känslan att krypa ner under täcket med de väl insovna kuddarna är speciell. Njöt framförallt i morse när jag vaknade av hemmakänslan. Fast om jag fick möjligheten åkte jag iväg på nya upplevelser redan imorgon skulle jag ta den, utan tvekan. 

Juni här hemma har bjudit på regn mest varje dag, vilket ställt till det när det gäller målningen av mitt hus. Men nu närmar det sig slutet, då kan jag fixa till det på altanen igen och njuta av mina växter där ute. Förhoppningsvis kommer det lite varmare och soligare vädret då också. Det blir nog lagom till att min riktiga semester börjar. Först ska jag ta mig an ytterligare en veckas jobb. Laddar som bäst för det just nu. Ni vet ju var jag laddar bäst. I mitt lilla soffhörn framför någon bra streaming. 

Vi bodde i lägenheten med blomlådor ovanför den röda flaggan. 

Bästa frukoststället. 

På väg ut från vår lägenhet. 

Balbriggan.

The long room, Trinity College.

Det ni, 300 miljoner bubblor i varje pint!

Den undanskymda dörren till vårt boende.

Utanför Howth.