Mars övergick i april och vädret gick från riktigt varmt och skönt till lite mer normalt aprilväder. Lite solsken, massor av blåst, några snöflingor men vad som än händer på väderfronten känner jag att den är på väg. Den riktiga våren. Våren som gör att jag lever upp och får tillbaka livsandarna. 

Som vanligt avslutades en intensiv arbetsvecka med en lugn och skön helg. Ni vet, det där vanliga. Promenader, kaffe hos mor, några maskiner tvätt, allmänt småplock men framförallt vila i soffan med streaming. Igår upptäckte jag att jag hade flera avsnitt av Tracker som jag av någon anledning missat. Sen avslutade jag kvällen med att kolla in "It ends with us". 

Nu laddar jag för nästa arbetsvecka....det gör jag med den äran. 

Ännu en vecka till handlingarna, en vecka som avslutas med en härlig helg. Kaffe och lunch i solen på framsidan av huset, promenader men framför allt en underbar fredagskväll med goda vänner, smaskig mat, bubbel och film. Efter en sån här helg kan man inte vara annat än fylld av energi.  

Dessutom har jag fått undan en sak som jag skjutit upp länge....och med länge menar jag flera år, många år. Jag har rensat bland mina och sonens skor. Det blev två stora kassar och två små som antingen ska slängas eller skänkas. Plötsligt behöver skorna inte stå på varandra längre, de får plats i garderoben i hallen utan problem. Det bästa av allt är att det inte ens tog särskilt lång tid. Fast jag sparade sonens små Darth Vader-sneakers. Lite nostalgisparande får man väl ändå ägna sig åt. 

Faktum är att jag fått undan mer än så idag, vårens sista recept till Anundsjö Aktuellt är inskickat och loppisprylarna i mammas garage sen i julas är nerpackade i kartonger. Men seriöst, det får räcka för en helg. Jag menar nån måtta på aktivitet får det vara. Nu fortsätter helgens vila, och den skämtas inte bort.

Vilken vecka det här blev. Intensiva dagar på jobbet i början av veckan, sen med tåget till vår huvudstad. Där hade jag, tillsammans med en arbetskamrat, förmånen att delta i ett event som ILT Education anordnade. Kanonföreläsningar, trevlig och överraskande kvällsaktivitet som fortfarande får mig att le. 

Fredagen bjöd på ett studiebesök på en skola med eleverna i åldrarna F-6. Mycket givande. Där fick vi en fråga som fick oss att le: "Kan man prata svenska i Norrland?" Inte så lätt att veta som nyanländ i vårt land...land som land liksom. Vi fick i alla fall chansen att prata lite om olika dialekter i vårt land, från norr till söder. Sedan bjöd vi på ett smakprov på Anundsjömål. Då var det däremot inte så lätt att förstå.

I helgen har jag mest slappat och streamat serier. Nåja, några promenader, lite träning, kaffe hos mor, tvätt och sen har jag hjälp en god vän med ett ärende som behövde utföras på dator. Lagat mat har jag också gjort. Middagen blev en lyckad allt i ett-rätt. Så gott! Igår behövdes det ingen matlagning, grannarna bjöd på smarrig smörgåstårta till lunch. Då räckte det med yoghurt och mackor till middag. 

Nu tänker jag ta det lugnt i mitt soffhörn igen, resten av den här dagen, med gott samvete. Bästa sättet att ladda för en ny arbetsvecka.

Här träffade vi både lärare och elever samt blev bjuden på skollunch!

 

Med vindar som vassa nålar längtar jag tillbaka till Lund. Ja, jag vet att de inte har det lika varmt som när jag var där förra veckan. Men det är trots allt skillnad mellan en stort gäng minusgrader och plusgrader. Igår när jag frös efter promenaden och pratade med sonen skulle han iväg och grilla. Ni hör ju själv, grilla! Det går ju att göra här också, året om, fast det är något speciellt när temperaturen är behaglig och hela garderoben inte behöver tjänstgöra när det är dags att gå ut. 

I sinom tid kommer det förstås att bli vår och fint här också. Solen skiner ju i alla fall idag, alltid något! För att bjuda in våren har jag tagit bort alla vinterdekorationer inomhus och gömt bort dem till nästa år. Vem vill se en snögubbe i fönstret nu liksom? Inte jag i alla fall. Voodoon är inte påbörjad, får se hur länge jag kan hålla mig. Tänker ge Gumman Tö en chans att besegra Kung Bore själv först. 

Som vanligt under helgen har jag promenerat, läst, tvättat och kollat skidor. Nu laddar jag för nästa vecka med att kolla på Ebba och de andra i skidspåret. Heja! 

Ebba Andersson på startlinjen.

Så har jag landat hemma igen, bilen är inkörd i garaget, väskor uppackade och efter att ha tagit en dusch har magen fått mat. Nu har jag lagt mig i soffan och slökollar lite teve. Känner mig trött och mör efter resan från Lund men det var en bra dag att resa på. I alla fall söder om Gävle. Sen blev det mer trafik. Många bilar som körde både norrut och söderut fulla med packning. Men ingen större fara. Det var lugn trafik. 

Efter att ha njutit av våren i Lund sen i onsdags känner jag mig plötsligt kräksless på snön här hemma. Jag vet att det ännu är tidigt här uppe, våren är inte att vänta på ett tag till. Inte känns det särskilt inspirerande att dra på vinterkläderna igen efter att ha kunnat promenera runt utan jacka. 

Nåja, så illa är det väl egentligen inte. Det kommer att gå fort och jag har ju faktiskt fått lite vårminnen att plocka fram de dagar det känns som om det är hopplöst mycket vinter kvar. 

Nu laddar jag upp inför nästa arbetsvecka genom att kolla igenom vårbilderna igen. 

Som traditionen bjuder följs Vasaloppets start med en mugg kaffe, räkmacka och tända ljus framför teven. Så djupt imponerad av alla som står längre bak i leden. Jag hejar på alla, men mest av allt på dem. 

Det står fullkomligt klart efter veckans händelser i Ovala rummet, att det vi sett som en av världens mäktigaste demokratier, allt mindre framstår som en demokrati. Det som utspelade sig framför tevekamerorna var mobbning på högsta nivå. Faktum är att det nästan kändes som att det var planerat.

Mina vänner som bor i USA är förtvivlade, men vad hjälper det, dessa två är framröstade att sitta i fyra år. Hittills har det gått ungefär två månader och det de redan hunnit ställa till med saknar motstycke. Och då har jag inte ens nämnt Musks framfart. 

Det enda som känns positivt när det gäller detta är att Vermont stod upp mot Vance och bjöd på allt annat än ett varmt välkomnande när han tänkt sig en skidsemester med familjen. Det förekommer protester mot Trump också på andra håll i landet. Att teslaaktien störtdyker känns ju också fint men det oroar ändå. Vad kan dessa makthungriga gubbar ta sig till när allt inte går som de vill?

Åter till Vasaloppet, dramatik på annat, varmare och mjukare sätt. Hejar på och låtsas att risken för blöta spår är det största hotet i världen just nu. 

Som traditionen bjuder, räkmacka med en stor kopp kaffe!

Den här söndagen är lika grå som min Knackaduas mössa och halsduk. Varmt med takdropp och moln som täcker solen. Anar att den gärna vill komma på besök men än så länge lyckas den inte betvinga molnigheten. 

Nåja, det gör inte så mycket. Jag tog en promenad som vanligt under förmiddagen, njöt av att kylan gett sig. Lyssnade till vårens ljud (fast det bara är februari). Takdropp, slasket som blir runt däcken när bilarna kör förbi, knastret av dubbarna mot gruset och isen, en och annan fågel som sjöng och ån som brusade friskt. 

När jag kom hem igen var det dags att fundera över lunchen. Håller på med en kylskåpsrensning av den större modellen. Köper bara hem nödvändigheter nu ett tag, i övrigt använder jag det som finns i kyl, frys och skafferier. Idag blev det en soppa som resultat. Om det är grått ute så kan jag lova att den blev allt annat än grå. Det kom faktiskt ett litet wohoo när jag smakade av den. Så himla god. Nu gäller det bara att skriva ner hur jag gjorde för den här, den här soppan måste jag laga igen. 

Resten av dagen ska jag ägna åt att samla energi inför veckan som kommer. Hur jag gör det? Ingen större hemlighet. Ett soffhörn, en värmefilt och någon bra film eller serie. Mer behövs inte. Ja kanske en tallrik soppa då!

Den här helgen har varit ljuvlig. Ljuvlig hur? Ja, inte genom att göra en massa spännande saker. Nej tvärtom, helgen har fyllts av helt vanliga saker. Ni vet, jag har ätit gott, tagit sköna promenader, druckit kaffe hos mor, tagit nån promenad igen men framförallt har jag fortsatt må gott under värmefilten i mitt bästa soffhörn. Lyxliv!

Där under värmefilten har jag kollat in både skidor och skidskytte. Fast framförallt har jag fortsatt kolla in filmer och serier som ingår i MCU*. Jag har börjat se dem i kronologisk ordning och inte i den ordning de släpptes. 

Om du är ny och vill börja se alla filmer och serier rekommenderar jag att du ser dem efter de datum de släpptes och inte som jag gör nu, kronologiskt, det kan skapa förvirring. Men är man som jag lite nördig och redan kollat in allt många gånger är det kul att göra det på ett nytt sätt. Alltid upptäcker man nåt nytt....eller lite då och då i alla fall...eller nån gång. Hur som helst, filmerna och serierna är lika bra hur man än ser dem. Tycker jag i alla fall. 

* Marvel Cinematic Universe

Än är det lång tid kvar av vintern men första dagen solen lyser in i vardagsrummet så att markisen behöver fällas ner....då vaknar hoppet och tillförsikten igen. Ljuset som når in är väldigt trösterikt och påminner mig om att det kommer härligare tider, ljusare tider men framförallt varmare tider. Längtar så mycket efter barfotadagar och humlesurr. 

Fast än gäller det att lägga band på längtan, som sagt det är länge kvar av vintern. Förnuftet vet att det kommer kallare tider innan våren gör sitt inträde....men seriöst....vem vill lyssna på förnuftet egentligen? Inte jag. 

Den här helgen har jag fixat en del matlådor som bara behöver gratineras i ugnen för att vara färdiga att äta till middagar eller luncher framöver. Lite kyckling, nån slags köttpaj, ostpaj och pasta med god sås. Härliga tider, mattider!

I övrigt har jag mest samlat kraft och vilat. Passat på att kolla in Agent Carter igen, första säsongen knäckte jag igår, nu har jag börjat på den andra. Eftersom det var länge sen jag såg den kommer jag inte ihåg allt, därför är den fortfarande bra. Det hade den nog i och för sig varit även om jag kommit ihåg allt....

Nu vilar jag in arbetsveckan!

Till slut hade januari nått vägs ände. Det tog tid, det kändes längre än de trettioen dagar månaden officiellt har. Men nu, äntligen, är det dags för årets andra månad. Fortfarande vinter men ändå ett steg närmare vår och sommar. 

Januari avslutades dock på topp med en fantastisk inspirationsdag i Skellefteå som Svenska Akademien, Litteraturbanken och Läsrörelsen bjöd in till. Tankar och idéer bubblar i huvudet, så nu gäller det att sortera och sedan fundera i vilken ände jag ska börja. Exakt vad dagen handlade om? Poesi!

Helgen har sedan mest gått i lugnets tecken, men i morse fick jag ett ryck och satte en semmeldeg. Så nu finns ett gäng bullar redo att fyllas med mandelmassa och grädde. 

Förstås kunde jag inte hålla mig, tjuvstartade semmelätandet framför skidåkningen på teven. Mums, det är något alldeles speciellt med årets första semla. Det kommer inte att bli den sista heller. 

Eld i braskaminen, promenader, skidor på teven, viloläge i soffan, lite matlagning men ingen tvätt. Så har den här helgen sett ut. Eftersom vi har en vattenläcka här i byn, om än en annan del än jag bor i, känns det onödigt att köra flera tvättmaskiner. Det spelar säkert ingen roll men vem vet, plötsligt blir vi också utan vatten. Eller så lyckas de laga läckan och det blir missfärgat vatten i ledningarna ett tag till dess att det spolats igenom. Det innebär att amöban i tvättstugan får växa till sig ett tag till. Fast det gör inte så mycket, den är inte särskilt stor så om den får växa en vecka till gör ingenting. 

Att få tiden att gå är inga problem, mycket sport på teven och sen finns en uppsjö av både serier och filmer att njuta av. Fast jag har faktiskt varit nyttig också. Jag har gjort klart underlaget till deklarationen. Så skönt! 

I övrigt, precis som många fler misstänker jag, känner jag en stor oro över vad som händer i det stora landet i väster. Galna beslut som kommer att få långtgående konsekvenser för stora delar av världen. Ställer mig återigen frågan, hur är det möjligt att en majoritet av amerikanerna röstat fram Trump till president igen? Lever de i någon slags förvrängd drömvärld? Det här är läskigt på riktigt. Tror jag drar värmefilten över huvudet och stannar här ett tag. Kryper fram när det ljusnar i världen igen. 

Så är det söndag igen, plusgrader, isigt och lite blåsigt. Hela veckan har bjudit på riktigt skitväder faktiskt. Regn, blixthalka, mer regn, mer halka och så rejält blåsväder. Inte för att jag gillar vinter men att det blir en massa regn och halka i januari är värre än snö och kyla. 

Idag har jag varit lite nyttig som omväxling en söndag. Förutom den sedvanliga tvätten har jag fixat lite mat att värma under veckan som kommer. Jag har varit dålig på det ett tag, vilket fått till följd att jag inte haft de bästa matvanorna på vardagkvällarna. Men nu kommer det att bli bättring, i alla fall en vecka. Så får vi se hur det går nästa helg. 

I övrigt snurrar tvätten som sagt och på teven är det både skidor och skidskytte. Så nu kommer jag inte jag göra så mycket mer idag än att fixa med tvätten och slappa i mitt soffhörn. 

Sonen är på väg till Seattle, men det går inte helt smärtfritt för honom. Försenat plan gjorde att han missade anslutningen från Paris. Nu väntar en omväg via Heathrow innan han förhoppningsvis hinner med flyget därifrån till USA. 

Jag fortsätter att heja på skidskyttarna och håller samtidigt tummen för honom.

En dag kvar, sen tar julen officiellt slut. Imorgon är det redan Tjugondag Knut, då ska jag som vanligt komma ihåg att tända marschaller på gården. Precis som min morfar alltid gjorde när julen kastades ut. Här hemma har julen redan lämnat. I alla fall inomhus. Ute på framsidan är den kvar, men det tar som sagt snart slut. Imorgon kväll släcks all belysning på framsidan. Lite trist, men snart kommer våren!

Första riktiga arbetsveckan gick fint, det tog några dagar sen var jag inne i allt igen. Nu väntar en spännande termin fylld av roliga och utmanande uppdrag. Förstås gick helgen snabbt, så är det alltid. Men den har varit lugn och skön med några timmars fint umgänge med goda vänner i går kväll. Det gav en fin energipåfyllnad inför veckan som kommer.

Men än är det några timmar kvar av ledigheten. Den ägnas åt streaming och härligt soffläge. 

Julen ut, då bjuds tulpanerna in. 

2025, smaka på det. Känner ni hur galet det är. Jag menar 2025. Kommer fortfarande ihåg när jag ung och dum tänkte på år 2000 och hur avlägset det kändes. Snabbare än jag anade kom millennieskiftet och nu, plötsligt har det gått tjugofem år till. 

Nåja, jag har i alla fall bestämt mig för att gilla 2025, det är något med de fyra siffrorna tillsammans som gör att jag känner förtröstan och tillit till vad som komma skall. Inte för att jag har någon aning om det förstås men jag tänker att det kommer att bli ett fint år. Annars reklamerar jag. 

Idag, årets första dag, har jag skjutsat sonen till flyget i Umeå. Nu är det tomt här hemma igen, ingen som kommer upp och tar nåt att äta sent på kvällskvisten. Ingen som säger: jag fixar maten. Ingen som kollar serier med mig på teven och har teorier om handlingen. Nu är han på väg hem till sig och jag får ta tag i vardagen igen, här hemma. Men det är ju precis som det ska vara, fast nog kommer jag att sakna sällskapet om än det går snabbt att vänja sig vid ett tomt hus. 

Imorgon är det vardag igen, jobbet väntar. Det känns okej, fast nog är jag bättre på att vara ledig. Faktum är att jag är en naturbegåvning. 

Magiska färger på himlen den här kvällen. 

En bister dag, den här första januari.