2025, smaka på det. Känner ni hur galet det är. Jag menar 2025. Kommer fortfarande ihåg när jag ung och dum tänkte på år 2000 och hur avlägset det kändes. Snabbare än jag anade kom millennieskiftet och nu, plötsligt har det gått tjugofem år till. 

Nåja, jag har i alla fall bestämt mig för att gilla 2025, det är något med de fyra siffrorna tillsammans som gör att jag känner förtröstan och tillit till vad som komma skall. Inte för att jag har någon aning om det förstås men jag tänker att det kommer att bli ett fint år. Annars reklamerar jag. 

Idag, årets första dag, har jag skjutsat sonen till flyget i Umeå. Nu är det tomt här hemma igen, ingen som kommer upp och tar nåt att äta sent på kvällskvisten. Ingen som säger: jag fixar maten. Ingen som kollar serier med mig på teven och har teorier om handlingen. Nu är han på väg hem till sig och jag får ta tag i vardagen igen, här hemma. Men det är ju precis som det ska vara, fast nog kommer jag att sakna sällskapet om än det går snabbt att vänja sig vid ett tomt hus. 

Imorgon är det vardag igen, jobbet väntar. Det känns okej, fast nog är jag bättre på att vara ledig. Faktum är att jag är en naturbegåvning. 

Magiska färger på himlen den här kvällen. 

En bister dag, den här första januari.