Kylan håller oss i ett fast grepp om än de senaste dagarna bjudit på en strålande sol som faktiskt värmer en aning. Livsandarna vaknar lite efter den mörka kalla vintern. Fast nog längtar jag efter våren och takdropp. Nåja, tids nog kommer den åter, våren. Just nu gläds jag åt solens strålar. 

Helgen har som vanligt gått snabbt, alldeles för snabbt. Igår firade jag och goda vänner vietnamesiskt nyår lite i förväg. På tisdag börjar Hästens år. Men tjuvstarten gör ingenting för i Vietnam firas Tết länge så vi hjälpte till att ge året en bra start. 

Idag har jag förstås tagit en promenad, druckit kaffe hos mor och nu snurrar tvättmaskinen som vanligt när det är söndag. Bonusen idag är att det finns gott om rester i kylen så jag behöver inte laga mat, det är bara att sleva i sig av godsakerna som finns kvar sen igår. Yummie!

Nu är OS i full gång. Härligt att kolla på all vintersport. Rolig start igår med guld och silver i skidorna. Skidskyttarna fick inte en riktigt lika fin start, om än Hannas slutsträcka var kanon. Men det blir fler lopp. 

När det var vinter-OS för åtta år sedan hade jag precis opererat bort skrotet i mitt knä för tredje gången. Jag kommer ihåg att jag var sjukskriven då några dagar till dess att stelheten i knäet var borta så jag kunde köra bil igen. Det passade bra, då rann dagarna förbi.

Förutom OS har helgen bjudit på promenader, tvätt, kaffe hos mor och god mat. Precis som en helg ska vara. Men nu lämnar jag skidskyttet och kollar curling istället. Sen är det en hockeymatch kvar att kolla in idag. Därefter har jag sportat klart för idag. 

Att följa de svenska atleterna kommer att bli svårare dagarna som kommer. Då kommer jobbet att inkräkta...det blir till att kolla i efterhand. Tur det det går det med. 

Jag gick in i den här helgen med en näst intill förlamande trötthet. Det innebar att fredagskvällen tillbringades i soffhörnet med lite streaming på teven. Inte något som krävde så mycket tankeverksamhet eftersom jag slumrade till emellanåt. Utan lite lagom förströelse sådär.

Igår tog jag som vanligt en promenad under förmiddag. Den avslutades med en mugg kaffe hos mor. Sen gick jag hem och tänkte fortsätta mitt slötittande på någon serie. Fast det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Dels började jag titta på en ny serie. Den heter Vaka och handlar om ett mystiskt virus som gör att människor inte kan sova. Människor dör och i takt med att viruset sprider sig breder kaoset och katastrofen ut sig. En serie som fängslar på en gång och som gör att nästa avsnitt hinner börja innan tanken att ta en paus ens hinner få fäste. Så planen att det skulle bli ett slötittande försvann. 

Men det blev faktiskt en paus i tittandet fast det var svårt att slita sig. En god vän som flyttat bjöd på middag med efterföljande mellotittning. Funderade länge på om jag skulle orka följa med men eftersom det här är den typen av vänner där det är okej att komma som en tröttmössa så hängde jag förstås med. Det var gårdagens bästa beslut. Fantastisk mat, fina samtal, skratt och gemenskap. Jag kom hem när januari hunnit övergå i februari och kröp i säng med en varm känsla inombords. Så tacksam!

Idag har jag förstås tagit en promenad, druckit min mugg kaffe, kollat lite skidor, kört några tvättmaskiner innan jag återigen placerat mig i mitt soffhörn. Nu har jag hunnit drygt halvvägs in i serien om totalt sex avsnitt. Den fängslar!