Bland damm och smuts finns nostalgin.

Kalle Kanin eller Nicholas the Bunny som den heter på engelska.

Knässtrumpsnostalgi.

Idag har det varit en riktig städdag. Förrådet under altanen har fått en genomgång. Min morbror kom igår kväll för att hjälpa mig städa, tack och lov. Utan hjälp hade jag aldrig klarat av det.

Att det behövdes rådde ingen tvekan om...där fanns många kartonger som varken jag eller min mamma hade en aning om vad det var i. Vissa saker visste vi skulle ligga där på någon hylla...men var? Mängder av kartonger och kassar med gamla böcker, tidningar, kläder och annat som bara tog plats hittades och sorterades. 

Att det fanns ett golv där inne att gå på såg man knappt, så mycket saker stod det överallt....men inte nu längre!

Medan jag och min morbror rensade, plockade och bar åkte mamma i skytteltrafik till återvinningen. Fast allt åkte inte dit. I förrådet finns fem kartonger kvar som åker på loppis i morgon. Jag har dessutom tvättat gamla barnkläder som jag hade när jag var liten, de ska också på loppis. Fina retrokläder som är så moderna nu. 

Några plagg hittade jag som jag nostalgisparar. Bland annat ett par knästrumpor som jag delade med en kompis. Kompisen fick ett par blå och jag fick ett par röda. Sedan bytte vi så att vi hade en av varje färg och gick i dem så ofta som möjligt. Jag kan faktiskt inte komma ihåg att jag använde några andra strumpor under en period (fast det gjorde jag förstås....). Det måste ha varit bra kvalité i alla fall, för de var riktigt fina trots användandet. 

Dessutom hittade jag min favoritbok, Kalle Kanin. "Jag är en kanin. Jag heter Kalle. Jag bor i ett ihåligt träd". Det är raderna på bokens första sida. Jag kunde vartenda ord utantill i den boken! 

Lite kuriosa är att när jag arbetade som au-pair i Miami fick jag läsa den varje dag för lille Daniel, 13 månader. Fast på engelska förstås, då heter den "Nicholas the Bunny". 

Nu värker mitt knä värre än på länge.....jag började dagen med ett sjukgymnastbesök där jag fick nya övningar för att öka ansträngningen när jag tränar. Att sedan stå, gå, böja sig och bära hela dagen har satt sina spår. Men oj vad skönt det känns ändå. Jag har ett förråd där jag kan gå in och dessutom hitta mina saker och lyfta ut dem, utan att flytta halva förrådet först!

Gammalt och nytt

Den här dagen har så här långt bjudit både på gamla och nya bekantskaper. De gamla i form av en vän jag passade på att hälsa på en gråmulen dag som denna, de nya i form av mat jag aldrig provat tidigare. Karelska piroger med äggsmör var en ny, mycket god bekantskap. Vilken tur jag hade som fick ta del av det, dessutom tillsammans med prat om allt mellan himmel och jord i många timmar. Så här långt har jag haft en toppentisdag!

Nu är jag hemma sedan någon timme, i ugnen kokar en hoisin- och vinbärsstek som ska bli dagens middag. Jag är alldeles ensam här hemma, sonen har varit borta sedan i morse. Han går slåtterkurs. Att lära sig hantera en lie var en del av det som stod på programmet, att slipa och slå med den. Det ska bli spännande att höra hur det har gått när han kommer hem. Just nu väntar jag bara på att han ska ringa efter skjuts. Jag kan i alla fall tänka mig att han kommer att ha träningsvärk dagarna som kommer, det är ju rätt ovana rörelser. Tur att han inte har någon jutsuträning mer den här veckan.

Grå, gråare, gråast.

Ute är det gråare än grått, men just nu regnar det inte i alla fall. Vädret lockar inte till några större utsvävningar så jag har hållit mig hemma största delen av dagen. Vi borde kanske ha stannar i Jämtland...där skiner solen har jag sett.....
Tvätten hänger på tork i källaren, mitt knä och min lårmuskel är nytränade och snart ska jag sätta in maten i ugnen. Vi måste äta rätt tidigt ikväll för det står ett styrelsemöte på programmet och sedan ska sonen träna. Jag har lust att gå i affärer och kolla på rean men när mötet väl är slut så är det mesta utom mataffärerna stängt. Kanske är det tur....då behöver jag inte frestas att göra av med pengar. Med tanke på alla små minisemestrar under juli mår börsen bäst av att vara stängd ett tag.....

Efter att ha varit hemma i Jämtland och hälsat på är vi nu hemma i Ångermanland igen. Vi har haft härliga dagar i väst. Soligt och varmt, massor av trevligt sällskap, god mat och roliga upptåg. För första gången på många år var jag inte bara på Krogstråket utan gick på Yran igen. Ulf Lundell, presidenttal och Alice Cooper var lite av det vi hann med. Eftersom ungdomarna var med blev det tivoli också förstås. En härlig kväll med trött knä och onda leder som bonus, men vad gör väl det. Nu får jag vila några dagar, gräset växer långsamt så inte behöver det klippas ännu. Lite tvätt är allt jag måste hinna med, samt ett besök hos sjukgymnasten.

Men jag kom precis på att jag glömde köpa sockervadd när vi var på yran.....illa....Det får nog bli ett besök nästa år också.....eller så får jag ta fram sonens sockervaddmaskin....eller så gör jag båda sakerna.....

Jamtand, Jamtland jamt å ständut....

Strålande

Östersund bjuder på ett strålande väder. Sol, nästan vindstilla och inte ett moln på himlen. Sitter ute med en kaffemugg och tänker på på gårdagen. Framförallt på kvällen. Den tillbringade jag med mina Östersundsvänner nere vid Storsjön. Krogstråket var sig likt med krogar, hög musik och massor av människor, glada människor. Lägg till solen så förstår ni vilken underbar kväll det var!

Nu håller resten av huset på att vakna. Få se vad vi hittar på idag!

I morse vaknade jag tidigt av att solen lyste in i köket och speglades i luckorna. Utanför mitt myggfönster hörde jag en humla surra, fåglar kvittra och det andades varm sommarmorgon utanför. När jag efter ytterligare några timmar vaknade igen, hörde jag istället vindspelet och det lät inte lika varmt längre.....

Även om det inte blev den varma morgon jag först trodde, så är det trots allt aningen varmare än igår. Ska man tro väderprognosen kommer det att bli ännu varmare resten av veckan. Det ser i alla fall jag fram emot. Jag hoppas bara att det blir lika varmt västerut dit vi åker i morgon......när jag ser prognoserna verkar det inte så men jag hoppas verkligen att den har fel. Även om det ska bli varmt där också så är graderna lägre än vid kusten....men jag får packa ner de extra graderna helt enkelt.

I morgonsoffan idag har många myter om socker avlivats. Det smällde när sockerballongerna sprack.....ekot lär höras länge. En mer sansad bild om detta med socker och sockerberoende framträder. De sanningar och kloka råd som barnläkaren delar med sig av kommer från vetenskapliga studier....de första riktiga som gjorts på detta. Trots den vetenskapliga statusen kan jag höra rösterna som protesterar och säger att det är fel. Men jag gillar verkligen när myter slås hål på, med ett poff och ett bang!
Fast egentligen handlar det om samma sunda bondförnuft som alltid......

Igår tränade jag en del, först hos sjukgymnasten, sedan klippte jag gräsmattan. Någon liten promenad på det så kände jag mig nöjd med aktivitet. Läsning av böcker stod sedan på programmet resten av dagen.

Sent igår kväll kom jag plötsligt på att vi måste åka och hämta sonens linser i stan....och köpa mer linsvätska.......känner inte direkt för att åka till stan men det får bli en snabb tur. Men först en promenad!

Nu har jag precis kommit in efter dagens andra promenad. Den här gången följde sonen med, i förmiddags sov han. Jag uppskattade hans sällskap, det gjorde den här promenaden mycket roligare.

Vi mötte inte en enda människa under vår tur...eller något annat levande heller för den delen. Det var alldeles lugnt, ja om man bortser från vinden förstås. Alla var inne och kurade i sina hus och lägenheter. Hade det varit under fotbollen kunde jag ha förstått det hela, men nog borde väl nån enda liten hund eller katt ha varit ute i alla fall......

Det var i alla fall mycket behagligare att promenera ikväll än det var tidigare idag, nu kändes vindarna riktigt ljumma faktiskt. Känslan av sommar kom tillbaka. Underbart. I morgon är den nog här igen, sommaren!

Under dagen har tvättmaskinen snurrat många varv, men nu är tvätthögarna borta. För den här gången...nu återstår bara jobbet att ta reda på allt när det torkat.

I övrigt har jag faktiskt inte gjort så mycket idag, läst, sett fotboll och lagat mat förstås. Goda små ugnsstekta fjällrödingar blev den här söndagens godaste middag. Nu slår jag mig ner i soffan med en bok och njuter av att det är söndag och semestern inte är slut. En kopp te på det här så blir det fulländat.

Hemsön

Igår åkte vi till Hemsön och såg de tidigare så hemliga försvarsanläggningarna djupt ner under berget. Det var mycket intressant och fantastiskt roligt att se hur mycket det utvecklats sen vi var där förra gången, sonen och jag. Den här gången fick vi se lite andra saker än sist. Kul att turen förändrats så att det inte var likadant. Å andra sidan var det länge sen, så vi hade glömt en hel del.

Men tänk vilka pengar som plöjts ner där.....vad rädslan under kalla kriget ställde till med. Sedan kan man ju fundera över nyttan med hemlighetsmakeriet eftersom två av Sveriges största spioner båda hade fått rundturer där......så man trodde nog mest att det var hemligt....

Förut var det inte tillåtet för personer med utländsk härkomst att stiga iland på ön. Vår guide berättade att hon som har lite utländskt påbrå hade fått ansöka om tillstånd att komma till ön från det att hon var bebis, trots att hela hennes släkt bodde på där. Mot mitten/slutet av nittiotalet togs det kravet bort. Sett i backspegeln hade hon nog gjort mindre skada än både Wennerström och Bergling.......

Utsikten var i alla fall hänförande!!

Fynden var många!

Många kassar med kläder och skor blev det igår. Gick på stan i Härnösand och kollade. Rean pågick för fullt och plötsligt var sonen höstekiperad. Ett exempel, en snygg tröja för 25 kronor.....den hade kostat 298.....dessutom snygga "dyröresskor" till halva priset. Plus en del annat.....
Det bästa av allt, han är själv helnöjd med allt!

Jag gick inte heller lottlös ur det hela. Några tröjor och klänningar för en liten slant!

Idag skiner solen, Vi ska åka ut till Hemsön om ett tag. Sist vi var där var sonen liten. Det ska bli kul att se hur de har utvecklat området. Magen börjar kurra, längtar efter frukost.

Tänk, idag var ju vädret riktigt härligt! Solen sken och det blåste inte så förfärligt. En passande dag att rensa ogräs alltså. Det var rabatten på framsidan som fick en omgång. Dessutom tog jag mig tid att rensa på gården, där det hade börjat gro mellan stenarna. Nu är det mesta borta....i alla fall ett tag....
Men är någon sugen på att rensa ogräs så finns det fortfarande gott om det....

Någon annan gång ska jag ta tag i området nedanför huset.....en annan dag, eller vecka., eller månad. Fast helst innan det är dags att rensa på framsidan igen.....

En tur till sjukgymnastiken och en genomkörare av mitt program blev det också. Sen hade jag gjort mig förtjänt av att ligga i soffan, dricka kaffe och läsa tyckte jag. Så det gjorde jag, resten av dagen....boken tog slut men som tur var lånade jag fem till på biblioteket igår så jag har till fortsatt läsning. Nu ska jag ge mig på boken om bibliotekskatten Dewey.

Vilket blåsväder!

Det väder vi har idag hade inte min mormor gillat. Eftersom hon var blind gjorde blåsten att hon tappade orienteringen.
Hon som i vanliga fall var en mästare på att hitta hemma på den egna gården var rädd att gå vilse på väg från bron till klädstrecket om det blåste riktigt hårt.
För henne var det ju en form av frihet trots att hon inte såg, att kunna gå och ta sig var som helst i och runt sitt eget hus.
Min mormor var ingen som klagade i onödan, faktiskt de enda gångerna jag kan komma ihåg att hon klagade så var det på blåsvädret, annars fixade hon det mesta.

Jag är faktiskt böjd att hålla med henne, blåsväder och jag är ingen bra kombination heller. Inte för att jag tappar orienteringen, men när det blåser så mycket som idag inser i alla fall jag vilka oerhörda krafter det finns i vinden. Kraft nog att förstöra.
Här är det väl i och för sig inte så illa, några parasoll som blåst omkull, blommorna i rabatten som har blåst sönder men tänk där vindar i storm eller orkanstyrka drar fram mer som regel än undantag flera gånger per år.
Vinden kan vara härlig men som med mycket annat, lagom är bäst. Jag tycker synd om alla små Nassar som måste hålla i sig för att inte flyga iväg i vinden.

I morse vaknade jag av att det lät i ytterdörren. Det var sonen som bestämt sig för att ta en morgonpromenad och jag vaknade när han klev ut genom dörren. På hemvägen gick han upp till sin mormor, där fick han nybakat bröd till frukost....själv fick jag en knäckemacka....
Denna blåsiga dag har jag  tagit en sväng till biblioteket och lånat en stor hög med böcker igen. Den högen kan jag med gott samvete ta mig an för vi har även hjälpts åt att städa här hemma.
Så just nu sitter jag med en kaffemugg efter avslutad städning och funderar över vilken av böckerna jag ska börja med. Ska det bli en deckare, en historisk roman, en biografi eller en dramabok?

Var är du??

Jag undrar så var värmen tog vägen? Regnet står jag ut med bara det får vara varmt. Som det är nu fryser jag om tårna och det gillar jag inte. Igår kväll kändes det faktiskt så ruggigt att vi gjorde upp en eld i braskaminen. Det hade jag gärna låtit bli ett bra tag till.

I sovrummet är det svalt eftersom myggdörren sitter i, det gör att jag inte gärna kliver upp trots att frukostmackan är uppäten.....kaffemuggen värmer fortfarande.

Funderar över vad jag ska fylla dagen med. Det finns gott om saker att göra men frågan är i vilken ände jag ska börja. Dammråttorna lever livets glada dagar, tvätthögarna är nästan hotfulla i källaren, fotohögarna och annat pappersplock kräver uppmärksamhet som jag inte har lust att ge dem.....nog finns det saker att göra allt. Knäträning står också högt upp på agendan. Men tanken på motionscykel och träning gör att latmasken vrider sig i förtvivlan....undrar vem som vinner?

Ikväll är det tävlingsträning igen för sonen, vi skulle behöva åka tidigare till stan för sonen behöver mer linsvätska och dessutom är det dags att beställa fler linser. De han har nu verkar fungera bra, äntligen verkar han ha hittat rätt. Fast i och med att han har bestämt sig är det ju dags att börja betala dem också...för mig hade gärna utprovningen fått fortsätta under några års tid....

Men nu är det dags att kliva upp och välkomna dagen!

Så var det söndag

Idag är det riktigt grått ute, dessutom har det hunnit bli söndag....hur nu det gick till? Nyss var det nämligen fredag förmiddag. Att fredagen gick snabbt var inte så konstigt kanske, tvättmaskinen gick varm, jag klippte gräset och sedan var vi bortbjudna på kvällen.

Det underbara vädret, den goda maten, det trevliga sällskapet gjorde att fredagen övergick i lördag utan att någon ens märkte det.

Igår slappade vi mest hela dagen och sedan stod filmkväll på programmet och den höll på nästan sex timmar. Vi såg två av tre filmer i Batmantrilogin. Filmerna är ganska mörka men jag tycker att de är bra, de passar att inte vara så glättiga. Sedan hade den dagen gått (och en hel del snacks hade också gått åt).

Nu är det alltså söndag, det finns massor att ta tag i här hemma men det är ju ingen brådska.
Ser nyhetsmorgon och njuter av dagens första kaffemugg, det känns lagom.

Nyheterna domineras av Sveriges utklassning av Finland igår. En riktigt bra match, hoppas de får med sig det flyt de hade igår i fortsättningen också.

Rättegången i Florida mot Zimmerman är avslutad. Han friades av juryn efter att de suttit i överläggningar sexton timmar. Vad som än hände är det tragiskt att en sjuttonårig pojke fick sätta livet till, men naturligtvis en stor lättnad för den anklagade som får sitt liv tillbaka.

På teven visas också bilder av en polis som gång på gång slår en ung man med en batong, det pratas om polisvåldet och att det nu ska satsas på utbildning.....Jag tänker att de som slår måste vara väldigt rädda.

I Skåne har ambulansförarna många övertidstimmar. För att komma förbi maxgränsen vad gäller övertid, anställs förarna av ett annat bolag så att de kan jobba fler timmar......Känns ju lite läskigt, de lär ju vara rätt trötta och utarbetade så säkerheten för patienter eller de själva är nog inte så stor.

Vädret har spårat ur i alla fall. Det är alldeles för många gråa moln och låga temperaturer här uppe hos oss. Något måste ha gått fel där uppe i atmosfären. Dags att skjutsa bort det gråa, kalla och plocka tillbaka värmen tycker jag.

Just nu bakar de Eclair-bakelser på teven, franska nationaldagen till ära. Det ser så enkelt ut när smeten görs och den sedan spritsas ut. Vackert resultat, verkar väldigt smakfullt också. Tyvärr tror jag inte att jag skulle lyckas lika bra, även om jag skulle vilja. En egen sockerbagare skulle inte vara helt fel...å andra sidan mår man ju faktiskt bättre om man inte äter så mycket sötsaker.

Men allt detta prat om sötsaker gör att jag känner mig lite hungrig faktiskt, dags för frukost.

Hemma igen

Nu är vi hemma igen efter några härliga dagar i Stockholmstrakten. Vi har sett mycket, ätit gott och umgåtts med härliga människor.

I tisdags kom vi plötsligt på att vi kanske skulle besöka Skansen, för trots alla besök i storstaden har vi aldrig gått dit förut. När vi skulle gå in funderade jag lite över att det var så lång kö...klockan var trots allt runt två så de flesta borde ju ha gått in tyckte vi...men se så var det inte alls....
Tisdag är ju som bekant kvällen när det direktsänds teve från Skansen....allsången. Dessutom skulle Håkan Hellström spela ytterligare en timme efter allsången så det var många som ville in....det var väldigt mycket folk och vi såg inte mycket.....men vi hörde.

När onsdagen väl kom slutade solen att skina och regnet öste ner i stället, vilken tur att vi då fick åka ut till Knivsta och tillbringa lite tid i en stuga där. En verklig oas en kort bilfärd från storstan. Efter att ha blivit ompysslade där åkte vi hemåt igår kväll. När vi hade packat upp var det dags att lägga sig i den egna sängen...nog är den bra skön ändå. (även om sängarna vi har lånat under resan varit väldigt sköna också)

Nu snurrar tvätten i maskinen, ute är det varmt och skönt. Gräset behöver klippas men det får nog bli framåt kvällen. Under dagen blir det till att tvätta och sen ska jag försöka få tag i lite böcker att läsa. Det är nämligen altanläge!

Dags för en liten tur med flotten i Knivsta.

På Skansen precis efter genrepet.

Strandvägen.

Skybar

Här sitter vi i baren på trettiofjärde våningen och vilar upp oss efter en dag i storstan. Utsikten är fantastisk så det är ett toppenställe att varva ner på.

Vi började dagen lugnt, en sen frukost och för omväxlings skull var det ingen trängsel i frukostmatsalen. Annars är jag van att trängas bland bröd och juice i semestertider. En skön start på dagen alltså.

Gamla stan, Storkyrkan (som alltid) sen kollade vi på alla händer i luften under vaktombytet vid slottet. Mobiltelefonerna i luften filmade, det såg rätt roligt ut..... Vi höll oss däremot i bakgrunden och lade upp de fortsatta planerna för dagen. Innan vi gick fick vi i alla fall höra ledmotivet till Batman spelas av musikkåren. Mäktigt!

Tekniska och Kaknästornet fick var sitt besök innan vi käkade en god middag på en sportbar. Baren låg vägg i vägg med Filmstaden så mätta i magen kollade vi in mannen av stål. Bitvis var den faktiskt riktigt bra. Nu vilar vi trötta ben och njuter av utsikten resten av kvällen.

Solen gick ner

Solnedgång i Kista, varmt och skönt ute. Resan gick bra fast det märks att det är semestertider, mycket trafik. Nu är vi incheckade och har fått middag. I morgon blir det nog Gamla stan först, sen får vi se!

Smultrondoft

Idag är det en underbar, vindstilla sommardag! Det är riktigt, riktigt varmt. När man lyssnar på ljuden hör man hur varmt det är, i alla fall gör jag det. Hundarna som alltid skäller i vårt kvarter gör det inte riktigt lika skarpt som i vanliga fall, de orkar nog inte. Flugor och bin surrar på ett alldeles speciellt vis. Till och med däcken mot asfalten låter speciellt.
En dag med strandläge alltså. Då är det tur att bilen har klimatanläggning för här blir det minsann inget strandläge, jag ska åka och hämta sonen i Skule om ett tag. Han har tältat sen i fredags ute vid Kälsviken. Sedan styr vi kosan söderut resten av veckan. Där verkar det som om vädret blir toppen också!

För en stund sedan gick jag en tur runt trädgården, nere vid småhusen låg smultrondoften tung. Mogna, solvarma smultron lyser röda på marken. Än är det ett tag kvar innan det finns lika många plantor som vid vårt gamla hus men det tar sig, om några år ska det nog gå att plocka litervis med smultron även här. Fast nog har de mognat tidigt i år, eller är det bara jag som tycker det?

Prassel och rassel

Oj vad det prasslar och rasslar ute idag. Ibland skramlar det till också. Det är vinden som orsakar alla ljuden idag. Lyssnar man noga hör man att det fortfarande är sommar kvar i löven...det är inte höstrassel ännu. Tack och lov!
Skramlet kommer inte från träden....det är burkåtervinningen på balkongen som flyger runt....

Vindarna idag får mig att tänka på alla somrar jag var i min mormor och morfars sommarstuga där alla björkar susade i vinden. Det var där jag lärde mig ro, att skjuta med luftgevär och att skumma mjölk för att ta reda på grädden.

Jag kommer ihåg när jag fick gå till grannen med en tom mjölkkruka för att byta den till en full. Jag var inte så förtjust i den promenaden....mörka skogen följde mig hela vägen.....jag var väldigt rädd för mörka skogen.

Det var också där min afrikanske dvärgkilling Petter bodde varje sommar. Fast han var inte bara min, min ena morbror rådde också om honom. Dessutom visade det sig när han växte upp att han inte var någon dvärgkilling...tvärtom blev han väldigt stor......snacka om att de som sålde honom lurades.

Han hade sina små egenheter, Petter. Han rymde ibland, då åt han gärna upp mormors planterade blommor. Men förutom att vara extremt rädd för åska var han lika rädd för vatten. Så beväpnad med en vattenkanna jagade jag honom, då sprang han raskt in i sin hage igen....

En annan dum ovana han hade var att sticka ut huvudet genom nätet runt hagen. Det var lätt för honom att sticka ut huvudet men när han skulle dra in det igen tog hans stora horn emot....då var det bara att assistera igen.

Ibland gick vi till och med ut och gick med honom i koppel...då mumsade han "rävrumpor" och "almyche" (hur stavas det egentligen?) efter vägkanten. Det fick jag i vanliga fall gå och plocka i kassar varje dag, eftersom det var favoritmaten. Då var mörka skogen där och hotade igen.....

Men trots mörka skogen är mina minnen från somrarna i morfars stuga ljusa och varma!

Tänk vilka minnen vindens sus kan framkalla!

förklaring:  rävrumpor= fräken, almyche= mjölke, mjölkört

En gråmulen dag fylls av soliga bilder

När jag sitter här på övervåningen och lyssnar till grabbarna som pratar i källaren inser jag vad annorlunda det låter jämfört med för bara ett år sedan. Det är rösterna av unga män jag hör och inga smågrabbar längre. Eftersom det är ett gäng där nere måste jag tänka till vem det är som pratar för tillfället.....den ende jag är helt säker på är den egna sonen...tänk vad det ändras snabbt.

I det gråmulna väder som råder idag har jag äntligen beställt Vietnambilderna. De bilder som ska klistras in i sonens fina album som han fick när han fyllde år. Förhoppningsvis blir det fler grå dagar i sommar när vi kan göra i ordning hans album men nu får solen gärna titta fram igen. Men när jag sorterade bilderna kände jag hur solen sken trots allt. Det som inte var lika positivt var det väldigt starka sug efter riktig värme, bad och andra kulturer som drabbade plötsligt. Men eftersom reskassan är lite skral för tillfället så är det bara att längta vidare....

Ikväll är det träning för sonen igen så det blir att åka en tur ner till stan frampå kvällen. Sedan ska det packas eftersom tältning står på programmet för honom de närmaste dagarna. När tältandet är över för den här gången hämtar jag upp honom där han är, sedan åker vi vidare mot vår huvudstad där vi ska tillbringa några dagar. Misstänker att jag kommer att ha en av rök, stinkande pojke i bilen men som tur är finns dusch på vår slutdestination.

Nu tror jag att jag plockar fram den sista av böckerna jag lånade på biblioteket förra veckan. Det känns som en lagom ansträngande sysselsättning till dess att det är dags att göra mat.

Nu har vi ved!

I morse (läs förmiddag) när jag låg och försökte vakna till, lät det som om någon gick på vår altan. Efter att ha gått upp och tittat efter men upptäckt att det var tomt så lade jag mig igen. Då kom ljudet tillbaka. Vid en noggrannare titt upptäckte jag en av mina grannar nere vid mitt vedförråd. Han höll på att rigga upp för att såga upp vår långa ved i lagom stora delar till braskaminen. Inte all ved, det hade tagit flera dagar. Dock så mycket att vi nog klarar oss länge i vinter.

Medan han höll på där kom vår andre granne och bad mig ta ut gräsklipparen....han tänkte klippa min gräsmatta! Då tog jag fram ingredienser för att baka. Det blev både matbröd och goda muffins som jag gav bort till mina underbara grannar. Tänk att ha så fantastiska människor i sin närhet som jag har!!

En stor hög med ved lagom för vår braskamin.

Från sonens rum kommer konstiga ljud......fast han inte är hemma.....det hostar och nyser, visslar, snörvlar och pratar mest hela tiden. Lite smaskande emellanåt, snabba musklick, konstig musik och sedan märkliga ljud som jag inte kan placera. Detta trots att sonen är på sin studiecirkel.....Efter en kontroll på hans rum inser jag att han har lämnat datorn på, med skype öppet...tur att det är verkliga ljud och inte bara i mitt huvud!

Regn, regn kanske kan det bli nåt gjort inomhus!

Oj vad det åskade inatt....jag gillar det verkligen inte. När man känner hur hela huset vibrerar då är det inte roligt....Ändå var jag inte ensam i huset men vad hjälpte det....som tur var gav den sig till slut...fast det tog tid.
Det positiva med åskan var att jag fick en ordentlig sovmorgon sedan.

Idag hade jag tänkt klippa gräset....det bli inget med det med tanke på regnet som öser ner. Däremot ska jag nog ge mig av till träningslokalen och köra ett pass, sedan är det datorjobb som står på programmet. Jag ska skriva en text och sedan ska jag fortsätta välja Vietnambilder som ska framkallas. Tvättstugan skulle också vilja ha ett besök idag....vi får väl se hur det bli med den saken.

Så här bra blev det vid vår grillhörna när jag hängde upp redskapen. Allt inom räckhåll. 

Vattenväxterna på plats i tunnan.

Nattsuddarlivet passar mig.

Åh vad jag gillar det här nattsuddarlivet jag lever nu. Sovmorgon, frukost i lugn och ro, sen en liten promenad. Möjligtvis startas någon tvättmaskin men sen ägnas dagarna åt att läsa böcker, antingen ute på altanen under parasollet eller i soffan om det regnar. Eftermiddagar och kvällar (och ofta en bit in på nätterna) ägnas åt goda vänner.

God mat har jag ätit flera dagar i rad, grillmiddagar och som pricken över i avslutades det hela ikväll med mycket smått och gott att plocka och äta av. Vi satt kvar ute på altanen till dess att tårna blev kalla och bordsduken fuktig av nattdaggen.....
Då var jag glad att jag bara kunde gå in och njuta av varma golv, jag slapp cykla som flera av mina vänner fick göra. Fast de såg inte så ledsna ut för det.....de hade ju skor på fötterna i alla fall....och säkert har de varma golv hemma.

Söndagkvällen bjöd på en annan höjdpunkt som jag har längtat efter länge, länge. Jag fick se dokumentären "The Last Waltz" på stor bioduk igen. Sist jag såg den var i slutet av sjuttiotalet. Då såg jag den på bio med min morbror. Det har gått ett antal år sedan dess men i söndags var det alltså dags igen.
Jag minns att jag tyckte att det var en underbar film med tidlös musik och fantastiska musiker rakt igenom när jag såg den då, cirka 14 år gammal (eller ung). Den var minst lika fantastisk nu!

Det här var i alla fall fjärde dagen i rad som jag har fått umgås med goda vänner utan den minsta tanke på att jag kommer att vara trött när morgondagen kommer. Jag skulle gärna fortsätta så här resten av sommaren!!