Åh vad jag gillar det här nattsuddarlivet jag lever nu. Sovmorgon, frukost i lugn och ro, sen en liten promenad. Möjligtvis startas någon tvättmaskin men sen ägnas dagarna åt att läsa böcker, antingen ute på altanen under parasollet eller i soffan om det regnar. Eftermiddagar och kvällar (och ofta en bit in på nätterna) ägnas åt goda vänner.
God mat har jag ätit flera dagar i rad, grillmiddagar och som pricken över i avslutades det hela ikväll med mycket smått och gott att plocka och äta av. Vi satt kvar ute på altanen till dess att tårna blev kalla och bordsduken fuktig av nattdaggen.....
Då var jag glad att jag bara kunde gå in och njuta av varma golv, jag slapp cykla som flera av mina vänner fick göra. Fast de såg inte så ledsna ut för det.....de hade ju skor på fötterna i alla fall....och säkert har de varma golv hemma.
Söndagkvällen bjöd på en annan höjdpunkt som jag har längtat efter länge, länge. Jag fick se dokumentären "The Last Waltz" på stor bioduk igen. Sist jag såg den var i slutet av sjuttiotalet. Då såg jag den på bio med min morbror. Det har gått ett antal år sedan dess men i söndags var det alltså dags igen.
Jag minns att jag tyckte att det var en underbar film med tidlös musik och fantastiska musiker rakt igenom när jag såg den då, cirka 14 år gammal (eller ung). Den var minst lika fantastisk nu!
Det här var i alla fall fjärde dagen i rad som jag har fått umgås med goda vänner utan den minsta tanke på att jag kommer att vara trött när morgondagen kommer. Jag skulle gärna fortsätta så här resten av sommaren!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar