söndag 17 juli 2011

...och allt är tyst...

Oj vad det blev tomt och tyst i vårt hus....bara tvättmaskinen som snurrar och för oväsen. Våra  Östersundsvänner har åkt, sonen stack till en kompis och jag har gått här hemma och plockat och fixat lite. Nu har jag satt mig en stund och känner in tystnaden. Det är lugnt och stilla ute också, inga gräsklippare eller något annat.
Sitter och tänker på hur det är att sakna....fördelen med att sakna är ju att man får längta...och så är det,  jag saknar och längtar efter alla mina Östersundsvänner och saknaden är alltid störst när man precis har setts. Men om jag inte skulle bo här så skulle jag ju sakna och längta efter mina vänner som bor här. Så jag har det nog ganska bra som har goda vänner lite här och där att längta efter och träffa då och då.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar