Mitt knä är verkligen en märklig historia. Veckan innan vi åkte iväg på vår semester hade jag jätteont. Knäet fick lindas hårt för att fungera något sånär. När vi väl kom till Nyköping fungerade det rätt okej, men nog kände jag mig rätt orolig med tanke på resan till New York. Det brukar alltid bli många promenader på storstadsresor och så blev det även denna gång.

Tack och lov krånglade inte mitt knä alls, förrän näst sista kvällen, då gjorde det lite ont. Det kände väl på sig att vi snart skulle åka hem då.

Resan hem gick bra, sen klev jag in här hemma och satte mig ner en stund. När jag skulle kliva upp skar det till i knäet igen....ajajaj....och så är jag tillbaka i att ha ett eländigt knä.

Faktum är att det känns som magi och trolleri. Hur kunde mitt knä veta att det inte var läge att krångla? Det är nästan som om jag är allergisk mot att vara hemma....jag har också nyst som besatt sen jag landade i Sverige.....undrar om jag inte måste åka iväg ganska snart igen??