Katarina Strömberg (@obikrina) har delat en twittring med dig: obikrina: Än är det en bit kvar till dess att jag kan lyfta benet rakt. En smärtsam bit.. http://t.co/S1miO2Jp --http://twitter.com/obikrina/status/246668956201545728
fredag 14 september 2012
Mätt och belåten slappar jag vidare i soffan framför teven. Sudden har plockat undan efter att ha bjudit på middag. Själv håller jag precis på att samla kraft för att träna min lårmuskel...en liten stund till så ska det nog bli av.
Funderar över hur det känns för svenskarna som äntligen kommit hem till Sverige och fått träffa sina familjer igen. Overkligt skulle jag tro. Hoppas verkligen att media låter dem vara ifred med sina familjer den närmaste tiden nu när de har ställt upp på en stor presskonferens och svarat på frågorna de fick.
Häpnar över de bisarra scener som utspelas vid amerikanska ambassader över hela världen, ja vid andra västerländska ambassader också för den delen. Undrar hur de som gjorde filmen och la ut den på youtube tänker om sitt beslut att göra filmen nu?
Det är förfärligt vilka proportioner det har fått, en film utlöser ett hat och våld som inte har någon begränsning. Människor hamnar i vägen för våldet som inte har någon som helst anknytning till filmen mer än att de kommer från samma land som filmskaparna. Det är nåt allvarligt fel i vår värld. Allvarligt talat, dags att svänga trollspöet och fixa till det onda som finns i människor.
Ondska visade även mannen som rånade den stackare som fallit ner på tunnelbanespåret....och sen lämnade honom där. Hörde precis på nyheterna att de misstänker att rånaren inte finns kvar i Sverige längre..Men med tanke på de tydliga bilder som finns på honom och säkert sprids över världen borde han ju bli igenkänd snart.
Nu ska jag i alla fall ta tag i min träning....kanske med lite glass till går det lättare.....
Funderar över hur det känns för svenskarna som äntligen kommit hem till Sverige och fått träffa sina familjer igen. Overkligt skulle jag tro. Hoppas verkligen att media låter dem vara ifred med sina familjer den närmaste tiden nu när de har ställt upp på en stor presskonferens och svarat på frågorna de fick.
Häpnar över de bisarra scener som utspelas vid amerikanska ambassader över hela världen, ja vid andra västerländska ambassader också för den delen. Undrar hur de som gjorde filmen och la ut den på youtube tänker om sitt beslut att göra filmen nu?
Det är förfärligt vilka proportioner det har fått, en film utlöser ett hat och våld som inte har någon begränsning. Människor hamnar i vägen för våldet som inte har någon som helst anknytning till filmen mer än att de kommer från samma land som filmskaparna. Det är nåt allvarligt fel i vår värld. Allvarligt talat, dags att svänga trollspöet och fixa till det onda som finns i människor.
Ondska visade även mannen som rånade den stackare som fallit ner på tunnelbanespåret....och sen lämnade honom där. Hörde precis på nyheterna att de misstänker att rånaren inte finns kvar i Sverige längre..Men med tanke på de tydliga bilder som finns på honom och säkert sprids över världen borde han ju bli igenkänd snart.
Nu ska jag i alla fall ta tag i min träning....kanske med lite glass till går det lättare.....
Skoldagen sprang verkligen förbi....fort, fort....Som det oftast brukar vara hade vi en rolig och glad dag!
När jag klev innanför dörren här hemma möttes jag av sonen som glatt rapporterade att prov och läxförhör gått bra, att lunchen smakat toppen.
Sen kom trevligt fikasällskap en stund där jag verkligen hann börja varva ner. Nu har sonen gått på affären för att handla några ingredienser till kvällens plockmiddag.
Själv sitter jag i soffan med ett glas rött och njuter av eldens sprakande i braskaminen och fullbordar nedvarvningen.
Mitt knä har inte gjort lika ont idag, inte är det så svullet heller. Hoppas verkligen att det har vänt nu!
När jag klev innanför dörren här hemma möttes jag av sonen som glatt rapporterade att prov och läxförhör gått bra, att lunchen smakat toppen.
Sen kom trevligt fikasällskap en stund där jag verkligen hann börja varva ner. Nu har sonen gått på affären för att handla några ingredienser till kvällens plockmiddag.
Själv sitter jag i soffan med ett glas rött och njuter av eldens sprakande i braskaminen och fullbordar nedvarvningen.
Mitt knä har inte gjort lika ont idag, inte är det så svullet heller. Hoppas verkligen att det har vänt nu!
torsdag 13 september 2012
Tänk att det redan har blivit torsdag kväll...i morgon är det den här veckans sista arbetsdag. För mig har det varit mycket utbildning under veckan. Idag arbetade jag på biblioteket sen var det dags för utbildning om samverkan, mbl och andra fackliga frågor.
Jag hade varit smart och frågat mamma om hon kunde tänka sig att bjuda på middag ikväll så när jag kom tillbaka hem till byn promenerade vi upp till henne och satte oss vid dukat bord. Efter en god middag gick vi hem och här har jag suttit och jobbat en stund, men nu kollar jag på nyheterna. Sonen har gjort sina läxor och nu är han ute och cyklar ett tag.
Mitt knä mår väl sådär...det är fortfarande väldigt svullet på ena sidan ( på ett sätt jag aldrig varit med om tidigare). Det värker och gör det svårt att träna...surt, surt....Men just nu sitter jag och peppar mig själv för att göra några övningar i alla fall.
Jag hade varit smart och frågat mamma om hon kunde tänka sig att bjuda på middag ikväll så när jag kom tillbaka hem till byn promenerade vi upp till henne och satte oss vid dukat bord. Efter en god middag gick vi hem och här har jag suttit och jobbat en stund, men nu kollar jag på nyheterna. Sonen har gjort sina läxor och nu är han ute och cyklar ett tag.
Mitt knä mår väl sådär...det är fortfarande väldigt svullet på ena sidan ( på ett sätt jag aldrig varit med om tidigare). Det värker och gör det svårt att träna...surt, surt....Men just nu sitter jag och peppar mig själv för att göra några övningar i alla fall.
onsdag 12 september 2012
Vilken dag det har varit! Utedag med hela skolan i strålande sol, glada barn och roliga aktiviteter. Men nog var det en hel del trötta fötter när vi äntligen var tillbaka på skolan. Skulle tro att det kan ha varit svårt att hålla ögonen öppna i skolskjutsen på vägen hem för en del, jag hade nog svårt att hålla mina ögon öppna när vi slog oss ner i soffan på jobbet och summerade dagen.
Sen blev det Ö-vik som vanligt på onsdagar. Träning för sonen och lite möten för mig. Efter träningen kommer sonen glädjestrålande ut ur duschen och säger: vi har bestämt att vi ska träna varje lördag och inte varannan för det var så roligt.....Dessutom ska han hjälpa till på knatteträningen den här helgen så det blir till att åka ner strax efter nio.....Tjoho......Undrar om jag ska leja bort skjutsen ner och hämta hem honom själv när han tränat klart. Det blir ju några timmar från tio till halv tre....Nåja vi får se när det blir lördag, jag får komma ihåg att skicka med lunch i alla fall.
Sen blev det Ö-vik som vanligt på onsdagar. Träning för sonen och lite möten för mig. Efter träningen kommer sonen glädjestrålande ut ur duschen och säger: vi har bestämt att vi ska träna varje lördag och inte varannan för det var så roligt.....Dessutom ska han hjälpa till på knatteträningen den här helgen så det blir till att åka ner strax efter nio.....Tjoho......Undrar om jag ska leja bort skjutsen ner och hämta hem honom själv när han tränat klart. Det blir ju några timmar från tio till halv tre....Nåja vi får se när det blir lördag, jag får komma ihåg att skicka med lunch i alla fall.
tisdag 11 september 2012
Oj, den här dagen har verkligen gått i raketfart! Förmiddagen var rätt lugn men sen har det gått i ett. Pedagogiska diskussioner hela eftermiddagen. När jag äntligen kom iväg från skolan ringde jag mor och frågade om hon kunde förbarma sig och laga middag åt oss. I sista stund kanske men mat fick vi, god var den och mätta blev vi!
Sen haltade jag över till en av mina före detta grannar och pratade bort en stund över en kaffekopp. Men till slut kallade datorn och hemmajobb. Då var det bara att pallra sig hemåt.
Efter en lång stund vid datorn blev det surr ute på gården någon timme med en god vän som behövde prata av sig ett tag. Vi hann avhandla ganska mycket under den stunden, det hann till och med börja skymma medan vi stod där....Anmärkningsvärt var att jag inte frös trots att jag bara hade en långärmad t-shirt på mig. ( ja byxor också förstås...)
Nu ska jag ta mig lite kvällsfika innan jag vilar mitt knä....mitt onda knä.....det gör faktiskt jätteont! (Kanske lite voltaren på det onda gör att det känns bättre)
Sen haltade jag över till en av mina före detta grannar och pratade bort en stund över en kaffekopp. Men till slut kallade datorn och hemmajobb. Då var det bara att pallra sig hemåt.
Efter en lång stund vid datorn blev det surr ute på gården någon timme med en god vän som behövde prata av sig ett tag. Vi hann avhandla ganska mycket under den stunden, det hann till och med börja skymma medan vi stod där....Anmärkningsvärt var att jag inte frös trots att jag bara hade en långärmad t-shirt på mig. ( ja byxor också förstås...)
Nu ska jag ta mig lite kvällsfika innan jag vilar mitt knä....mitt onda knä.....det gör faktiskt jätteont! (Kanske lite voltaren på det onda gör att det känns bättre)
måndag 10 september 2012
I morse åkte jag hemifrån halv sju. Strax efter sju togs det blodprover i mitt finger på sjukhuset. Eftersom de hade så svårt att få ut nåt blod här i byn fick jag hjälp i stan. När det var gjort hoppades jag att sjukhuskiosken skulle vara öppen för jag hade inte ätit något. Jag skulle nämligen vara fastande inför proverna. Men icke, de öppnade först klockan åtta...men den snälla kvinna som jobbar där förbarmade sig över mig, jag fick köpa yoghurt så att jag klarade mig till förmiddagsfikat ( mackorna hade inte kommit ännu).
Kurs hela dagen efter det, våld och hot var temat. Kändes som om jag inte riktigt hörde till den målgrupp kursen i första hand riktade sig emot men det var intressant ändå. Anmärkningsvärt var att det surfades på plattor och mobiler, jobbades vid datorer och fördes viskande diskussioner samtidigt som föreläsarna pratade....respektlöst tycker jag! Förhoppningsvis gjorde några anteckningar om det kursen handlade om men så var inte fallet hos alla. Skärmarna är rätt stora och avslöjande....
Efter att ha suttit stilla nästan hela dan passade det bra med ett besök på Energihuset. Körde mitt program men det var tungt att cykla idag, det gjorde och gör riktigt ont i knäet. Inte samma ont som vanligt utan mer ontont....illa ont. Det kan ju vara det faktum att jag gick så pass mycket i skogen i går som har överansträngt det. Hoppas verkligen att det går över snart för just nu fixar jag inte riktigt att göra de övningar jag ska göra här hemma varje dag.
Ser nyheterna nu, vad härligt att de svenska journalisterna som suttit fängslade i Etiopien blivit benådade. Fast ännu är det inte klart när de kan komma hem, som anhörig skulle jag nog vara orolig att något ska gå fel så att de inte kommer hem trots allt. Men de är tydligen hos den svenske ambassadören nu så då borde hemresan gå att ordna utan större komplikationer. Tänk vad skönt det ska kännas när de äntligen landar på svensk mark igen.
Kurs hela dagen efter det, våld och hot var temat. Kändes som om jag inte riktigt hörde till den målgrupp kursen i första hand riktade sig emot men det var intressant ändå. Anmärkningsvärt var att det surfades på plattor och mobiler, jobbades vid datorer och fördes viskande diskussioner samtidigt som föreläsarna pratade....respektlöst tycker jag! Förhoppningsvis gjorde några anteckningar om det kursen handlade om men så var inte fallet hos alla. Skärmarna är rätt stora och avslöjande....
Efter att ha suttit stilla nästan hela dan passade det bra med ett besök på Energihuset. Körde mitt program men det var tungt att cykla idag, det gjorde och gör riktigt ont i knäet. Inte samma ont som vanligt utan mer ontont....illa ont. Det kan ju vara det faktum att jag gick så pass mycket i skogen i går som har överansträngt det. Hoppas verkligen att det går över snart för just nu fixar jag inte riktigt att göra de övningar jag ska göra här hemma varje dag.
Ser nyheterna nu, vad härligt att de svenska journalisterna som suttit fängslade i Etiopien blivit benådade. Fast ännu är det inte klart när de kan komma hem, som anhörig skulle jag nog vara orolig att något ska gå fel så att de inte kommer hem trots allt. Men de är tydligen hos den svenske ambassadören nu så då borde hemresan gå att ordna utan större komplikationer. Tänk vad skönt det ska kännas när de äntligen landar på svensk mark igen.
söndag 9 september 2012
Nu sprider sig en härlig doft av nygräddad paj i köket. Hungern suger till rejält i magen. Snart blir det middag!
| Paj på väg ut ur ugnen. |
När vi hade jagat klart för idag fick jag ett ryck och började tömma krukor och plocka ihop möbler ute. Jag tänkte att det var lika bra att passa på när det inte regnade. Sonen och hans kompis bar ner allt och ställde det utanför förrådet. När kompisen sen blivit hämtad och åkt mot stan hjälptes vi åt att bära in allt. Så nu är en stor del av utejobbet gjort. I alla fall det som handlar om att bära. Kvar är att tömma fontänen på balkongen och att fixa i rabatterna. Men det är ingen panik med det, än dröjer det innan hösten kommer på riktigt hoppas jag.
Nu värker mitt knä rätt ordentligt så jag tänker unna mig vila ett tag innan vi ska hjälpas åt att göra middag, det blir paj idag.
Nu värker mitt knä rätt ordentligt så jag tänker unna mig vila ett tag innan vi ska hjälpas åt att göra middag, det blir paj idag.
| Höst på altanen. |
lördag 8 september 2012
Vi har fått middag och jag har sett över alla saker inför jakten i morgon. Det enda jag inte hittar är järp-piporna...inte för att det är järpe jag tänker jaga men det är roligt att vissla och få svar när man sitter på pass. Då känns det som om man har lite sällskap. Måste ha lagt dem på nåt bra ställe när vi flyttade för snart ett år sen....Nåja förr eller senare kommer de säkert fram. Hoppas fåglarna kommer och håller mig sällskap ändå!
Men allt annat är ordnat så det är bara att se till att kravla sig ur sängen i ottan. Det brukar vara den krångliga biten....gillar verkligen inte tidiga mornar....
Hoppas att vädret bjuder till det också men det verkar så nu i alla fall när jag tittar på prognosen. Även om inte solen kommer att skina verkar det bli uppehåll. Det tackar vi för.
Tänker kolla teve ett tag till sen ska jag lägga mig, kanske somnar jag i tid då är jag inte lika förtvivlat trött i morgon bitti. Jag kan ju alltid hoppas.....
Men allt annat är ordnat så det är bara att se till att kravla sig ur sängen i ottan. Det brukar vara den krångliga biten....gillar verkligen inte tidiga mornar....
Hoppas att vädret bjuder till det också men det verkar så nu i alla fall när jag tittar på prognosen. Även om inte solen kommer att skina verkar det bli uppehåll. Det tackar vi för.
Tänker kolla teve ett tag till sen ska jag lägga mig, kanske somnar jag i tid då är jag inte lika förtvivlat trött i morgon bitti. Jag kan ju alltid hoppas.....
Efter en tur till stan med träning har vi landat hemma igen. Vi fick med en extrapassagerare på vägen hem. En av sonens kompisar i stan ringde och frågade om han fick sova över till i morgon. Med tanke på att vi inte hade några planer för kvällen passade det utmärkt.
Jag slappar i soffan med en mugg kaffe och känner hur trötta muskler jag har, framför allt i armarna. Undrar om jag orkar hålla i bössan i morgon? Tanken är att jag ska jaga då, men inte om det hällregnar... så mycket "jägarblod" har jag inte i mig....
Om en stund ska jag förbereda middagen men jag tänker slöa ett tag till!!
Jag slappar i soffan med en mugg kaffe och känner hur trötta muskler jag har, framför allt i armarna. Undrar om jag orkar hålla i bössan i morgon? Tanken är att jag ska jaga då, men inte om det hällregnar... så mycket "jägarblod" har jag inte i mig....
Om en stund ska jag förbereda middagen men jag tänker slöa ett tag till!!
Åh vad jag längtar efter ett riktigt afternoon tea! Suget kom efter att ha öppnat lokaltidningen ...där mitt i tidningen finns ett stort uppslag med scones och clotted cream och annat smaskigt! Med te i vida tekoppar och en lång stund i lugn och ro. Finns det inget ställe i stan som serverar afternoon tea? För ett antal år sedan hade de det här på Gästis på helgerna ibland. Då brukade vi gå dit för en god te-stund. Måste nog ordna en sittning här hemma nån helg.
Fast idag blir det inte....sonen ska tävlingsträna och jag ska bara träna. För mig är det tävling nog att bara ta mig dit...en tävling mot mig själv och slöfocken. Han och träningskompisen har bestämt att de ska köra varannan lördag. Det innebär att nästa helg blir helledig ( från Öviksbesök i alla fall).
I tidningen idag stod det också om möbelaffären som vd:n för Arkens tjänstecentrum gjort. Den får rejält med kritik, med all rätt kan jag tycka. Man säljer inte andras grejor med mindre än att de fått chansen att ta reda på dem. Plockar man inte bort grejorna då är det en annan sak. Å andra sidan vet ju inte jag vad som föregått det hela, fick bara en känsla av illvillighet och hämnd när jag läste reportaget igår. Sen kan ju inte kommunikationen inom Arken vara så där väldigt bra kan jag tycka.....Men som sagt, jag har ju bara bilden som målas upp för mig i tidningen. Den kan ju vara mer komplex än så. (vilket den förmodligen är)
Natten som gick sov jag djupt och hårt....som en klubbad säl är väl uttrycket man brukar använda. Det gör att jag känner mig halvt sovande fortfarande trots att jag varit vaken nån timme nu. Jag har i alla fall fått dagens första kaffemugg men inte känner jag mig särskilt mer vaken för det, behöver nog en till tror jag.
Fast idag blir det inte....sonen ska tävlingsträna och jag ska bara träna. För mig är det tävling nog att bara ta mig dit...en tävling mot mig själv och slöfocken. Han och träningskompisen har bestämt att de ska köra varannan lördag. Det innebär att nästa helg blir helledig ( från Öviksbesök i alla fall).
I tidningen idag stod det också om möbelaffären som vd:n för Arkens tjänstecentrum gjort. Den får rejält med kritik, med all rätt kan jag tycka. Man säljer inte andras grejor med mindre än att de fått chansen att ta reda på dem. Plockar man inte bort grejorna då är det en annan sak. Å andra sidan vet ju inte jag vad som föregått det hela, fick bara en känsla av illvillighet och hämnd när jag läste reportaget igår. Sen kan ju inte kommunikationen inom Arken vara så där väldigt bra kan jag tycka.....Men som sagt, jag har ju bara bilden som målas upp för mig i tidningen. Den kan ju vara mer komplex än så. (vilket den förmodligen är)
Natten som gick sov jag djupt och hårt....som en klubbad säl är väl uttrycket man brukar använda. Det gör att jag känner mig halvt sovande fortfarande trots att jag varit vaken nån timme nu. Jag har i alla fall fått dagens första kaffemugg men inte känner jag mig särskilt mer vaken för det, behöver nog en till tror jag.
fredag 7 september 2012
Njuter hemma i soffan efter en arbetsvecka. Meningen var att vi skulle ut ett gäng från jobbet ikväll men alla mådde inte så bra så vi sköt helt enkelt på det. Därför är det hemmaläge som gäller. Efter jobbet gick jag och kollade blodtrycket. Nu, efter en vecka med medicin är det normalt igen. Skönt.
Huvudvärken som har plågat mig mer eller mindre varje dag sen i maj har också gett med sig....i stället för fem migräntillfällen under en vecka har det varit två. Förmodligen har det hängt ihop med mitt blodtryck så jag hoppas det är en trend som håller i sig.
Har suttit framför teven och tränat min lårmuskel men nu unnar jag mig en stunds vila innan det blir dags för middag. Jag tänker äta räkor och sonen har bestämt sig för nuggets och chilicheese.
Ser just nu en underbar brittisk kortfilm om kärlek vid första ögonkastet på ett äldreboende. En sån varm härlig film. Där mannen med demens glömt sin hustru varje morgon men blir förälskad vid första ögonkastet om och om igen. Jag blev alldeles varm om hjärtat av att se den. Men med en liten sorgsen kant runt det varma. En film som berör!
I paralympics gör svenskarna bra ifrån sig, önskar bara att de skulle sända mer direkt på teven. Det skulle vara roligt att kunna följa insatserna live och inte bara i efterhand.
Huvudvärken som har plågat mig mer eller mindre varje dag sen i maj har också gett med sig....i stället för fem migräntillfällen under en vecka har det varit två. Förmodligen har det hängt ihop med mitt blodtryck så jag hoppas det är en trend som håller i sig.
Har suttit framför teven och tränat min lårmuskel men nu unnar jag mig en stunds vila innan det blir dags för middag. Jag tänker äta räkor och sonen har bestämt sig för nuggets och chilicheese.
Ser just nu en underbar brittisk kortfilm om kärlek vid första ögonkastet på ett äldreboende. En sån varm härlig film. Där mannen med demens glömt sin hustru varje morgon men blir förälskad vid första ögonkastet om och om igen. Jag blev alldeles varm om hjärtat av att se den. Men med en liten sorgsen kant runt det varma. En film som berör!
I paralympics gör svenskarna bra ifrån sig, önskar bara att de skulle sända mer direkt på teven. Det skulle vara roligt att kunna följa insatserna live och inte bara i efterhand.
torsdag 6 september 2012
Nu har jag precis slagit mig ner i soffan framför nyheterna. I kväll har vi inte haft några tider att att passa utan jag har kunnat fixa lite smått och gott här hemma. Gått med trimmern, planterat några växter jag har fått, kört några maskiner med smutstvätt, hämtat hem frysvaror till boxen, betalat räkningar och ätit middag förstås.
Därför är det rätt skönt med soffläge nu, dels har jag träningsvärk efter träningen i går. Dessutom har jag riktigt ont i knäet efter sjukgymnastbesöket så därför blir det inget mer jobb idag, bara vila.
Nu när vi har en ny frysbox verkar det som om frysskåpet i källaren håller på att lägga av också....jag har precis frostat av det och på ett ställe har det redan blivit en massa is inuti.....bådar inte gott......tycker inte om!
Därför är det rätt skönt med soffläge nu, dels har jag träningsvärk efter träningen i går. Dessutom har jag riktigt ont i knäet efter sjukgymnastbesöket så därför blir det inget mer jobb idag, bara vila.
| Tortellini med pestosås. |
Men jag får hålla koll, hoppas det håller ett tag till, vill inte ha den utgiften nu också. Det räcker med det som varit redan. Fast det brukar ju vara så att om något går sönder följer mer efter.
Såg precis på nyheterna om den hemska dödskjutningen i Frankrike där en liten fyraårig flicka legat under sin döda mammas ben i åtta timmar utan att våga ge sig till känna. Undrar om hon någonsin kommer över det traumat? Hela jag ryser...
onsdag 5 september 2012
Hemma efter en heldag med jobb och träning. Plockade upp sonen direkt efter skolan och sen åkte vi mot stan. Jag hade tid hos sjukgymnasten strax efter fyra. Sjukgymnasten märkte en klar förbättring i min lårmuskel men det är fortfarande långt kvar. Trots det känns det oerhört positivt att det har gått framåt. Jag har fått en övning till att göra så nu har jag tre stycken.
Efter besöket hos honom hann vi äta middag innan vi stack i väg till våra respektive träningar. Det gick bra för oss båda två.
Nu har jag sett nyheterna för att få veta lite vad som händer ute i världen, fast jag kommer inte i håg nåt av det jag sett så här långt......är rätt trött så huvudet var nog inte riktigt med....nya nyheter en annan dag.....
Efter besöket hos honom hann vi äta middag innan vi stack i väg till våra respektive träningar. Det gick bra för oss båda två.
Nu har jag sett nyheterna för att få veta lite vad som händer ute i världen, fast jag kommer inte i håg nåt av det jag sett så här långt......är rätt trött så huvudet var nog inte riktigt med....nya nyheter en annan dag.....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)