Redan kväll, otroligt vad snabbt dagarna går ändå fast jag inte tycker att jag gör så mycket.
Efter snickarbesöket började jag steka köttfärs och kyckling till tacokvällen i morgon. Vi blir rätt många, sjutton stycken, både barn och vuxna. Så det tog en stund.
Det känns mindre yrsligt i huvudet idag men helt hundra är det inte. Därför passade det bra vila framför skidskyttet på eftermiddagen.
När skolan var slut kom barnen hem. Då var det dags för läxläsning, matte för vissa och svenska och engelska för andra. Fast först blev det mellis med falukorvmackor, så att huvudet orkade tänka.
Frampå kvällen fick jag skjuts till affären av mamma, jag handlade till i morgon. Himmel vad svårt det är att räkna ut hur mycket man behöver av allt, tacoskal, tortillabröd plus allt annat tillbehör man ska ha. Hoppas att det räcker.....
Mitt knä har i alla fall känts okej nu några dagar, trots att gipset sitter halvdant....funderar på att ringa ortopedmottagningen och säga att jag gärna kommer tidigare nästa vecka om de får nåt återbud. Vi får se hur jag gör....
torsdag 19 januari 2012
Det känns spännande, nu har snickaren varit här för att titta på den stundande ombyggnaden av mitt kök, även om vi inte åker till Vietnam så ska det ju byggas om. Bara det att det blir lite förskjutet. Efter att ha talat om vilka funktioner jag vill ha är det nu vara att invänta förslaget på hur det kan se ut.
Snön vräker ner....nu räcker det tycker jag men det verkar inte som att jag får bestämma.... Förstår att det är strömlöst här och där, märker det på att jag inte har nåt internet. Någonstans efter vår bredbandsväg har de nog ingen ström. Då brukar bredbandet strejka...och med den telefonen. Tur att mobilen fungerar i alla fall. Igår fick jag hjälp att skotta av altanen, himla tur eftersom det vräker ner snö idag.
onsdag 18 januari 2012
Ikväll var det dags för kafferep igen med gott fika och några timmars småprat. Tiden går så fort när man sitter och pratar bara...förhoppningsvis blir det inte så länge tills nästa gång vi ses.
Sudden tränade ju-jutsu ikväll, mormor körde. Fast först uträttade han ärenden på stan. Han köpte skor, eftersom han blir blöt om fötterna i de gamla...de är rätt utslitna! Fick julklappsjeansen kortade och sen tror jag att han fixade nåt mer också.
Jag har känt mig yr och vimsig idag, det snurrar i skallen och det känns som om hjärtat slår dubbelslag ibland...hoppas att det är nåt tillfälligt, gillar inte att vara vimsig.
Om en vecka är gipset förhoppningsvis borta. Sex hela dagar kvar bara....
Vaknade tidig, tidig morgon och kunde inte somna om.....fenomenet att många tycker sig ha rätt att skriva vad som helst till och om andra på nätet har gjort mig beklämd en lång tid och det upptog mina tankar under de tidiga morgontimmarna.
Påhopp haglar i olika forum, facebookgrupper och i kommentarer till artiklar. Visst finns det de som skriver sakligt på ett sätt som går att bemöta och som inte sårar, men många har inget som helst filter i det de skriver. Ibland är det ungdomar men minst lika ofta, om inte oftare är det vuxna. Eller de som säger sig vara vuxna i alla fall....för jag måste erkänna att jag häpnar ibland. För hur ska barnen och ungdomarna kunna lära sig respekt för andra när många vuxna ägnar sig åt verbal pajkastning på olika forum på internet.
Nu när jag är sjukskriven har jag mer tid framför datorn så är det bara, så det händer nu och då att jag ger mig tid att läsa kommentarerna till olika artiklar.....rena förolämpningarna....jag undrar om de människor som skriver på det sättet konfronterar andra ansikte mot ansikte också eller blir det på låtsas när man bara skriver, så då är det plötsligt okej.
De som frågar ex. hur man rengör en ugnslucka kan få tonvis av förolämpande svar... Nu senast bildades en facebookgrupp med både elever och föräldrar mot en enda elev....eller för att inte tala om den facebookhets som blev när Bjästahistorien rullades upp.
Det finns många grupper på facebook där medlemmarna plötsligt börjar kalla varandra för olika saker och kränker varandra för att man har olika åsikter.
Jag har gått ur några stycken för att jag tycker att det blivit riktigt obehagligt, naturligtvis har jag talat om anledningen till det, jag hoppas att någon har förstått och tagit lärdom.
Kommentarerna till kvällstidningarnas webartiklar fylls ofta av rent förolämpande åsikter.
Det fria ordet är viktigt, man har rätt att säga sin åsikt, men aldrig någonsin rätt att kränka och förlöjliga en annan människa för att på det viset växa själv och känna sig större och starkare.
Det skrivna ordet är så starkt.......det står ju där svart på vitt. Och hoppar nån på mig i ett forum har jag rätt att ge igen eller.....Sanningen är inte alltid vad den ser ut att vara och medierna har en förmåga att förvilla oss till att tro att allt är sant. Mediernas påverkan på oss är så stor.
Inser vilken oerhörd stor uppgift vi har som föräldrar, i skolan och som medmänniskor överhuvudtaget att visa våra barn och ungdomar hur man umgås och på vilket sätt man visar respekt för varandra. Vi måste nog alla vara lite självkritiska och fundera flera gånger innan vi skriver ner våra åsikter så att alla kan se, tänka är det här nåt jag kan stå för, skulle jag kunna säga det här öga mot öga? Kan man inte svara ja på den sista frågan ska man behålla åsikten för sig själv.
Kanske dags att starta "visa varandra respekt upproret" för bövelen...
Påhopp haglar i olika forum, facebookgrupper och i kommentarer till artiklar. Visst finns det de som skriver sakligt på ett sätt som går att bemöta och som inte sårar, men många har inget som helst filter i det de skriver. Ibland är det ungdomar men minst lika ofta, om inte oftare är det vuxna. Eller de som säger sig vara vuxna i alla fall....för jag måste erkänna att jag häpnar ibland. För hur ska barnen och ungdomarna kunna lära sig respekt för andra när många vuxna ägnar sig åt verbal pajkastning på olika forum på internet.
Nu när jag är sjukskriven har jag mer tid framför datorn så är det bara, så det händer nu och då att jag ger mig tid att läsa kommentarerna till olika artiklar.....rena förolämpningarna....jag undrar om de människor som skriver på det sättet konfronterar andra ansikte mot ansikte också eller blir det på låtsas när man bara skriver, så då är det plötsligt okej.
De som frågar ex. hur man rengör en ugnslucka kan få tonvis av förolämpande svar... Nu senast bildades en facebookgrupp med både elever och föräldrar mot en enda elev....eller för att inte tala om den facebookhets som blev när Bjästahistorien rullades upp.
Det finns många grupper på facebook där medlemmarna plötsligt börjar kalla varandra för olika saker och kränker varandra för att man har olika åsikter.
Jag har gått ur några stycken för att jag tycker att det blivit riktigt obehagligt, naturligtvis har jag talat om anledningen till det, jag hoppas att någon har förstått och tagit lärdom.
Kommentarerna till kvällstidningarnas webartiklar fylls ofta av rent förolämpande åsikter.
Det fria ordet är viktigt, man har rätt att säga sin åsikt, men aldrig någonsin rätt att kränka och förlöjliga en annan människa för att på det viset växa själv och känna sig större och starkare.
Det skrivna ordet är så starkt.......det står ju där svart på vitt. Och hoppar nån på mig i ett forum har jag rätt att ge igen eller.....Sanningen är inte alltid vad den ser ut att vara och medierna har en förmåga att förvilla oss till att tro att allt är sant. Mediernas påverkan på oss är så stor.
Inser vilken oerhörd stor uppgift vi har som föräldrar, i skolan och som medmänniskor överhuvudtaget att visa våra barn och ungdomar hur man umgås och på vilket sätt man visar respekt för varandra. Vi måste nog alla vara lite självkritiska och fundera flera gånger innan vi skriver ner våra åsikter så att alla kan se, tänka är det här nåt jag kan stå för, skulle jag kunna säga det här öga mot öga? Kan man inte svara ja på den sista frågan ska man behålla åsikten för sig själv.
Kanske dags att starta "visa varandra respekt upproret" för bövelen...
tisdag 17 januari 2012
35 blev 1 som blev ingen!
Här ligger den sista av de 35 och väntar!
Snart så är även den förbrukad.....
En lite märklig iakttagelse jag har gjort under förmiddagen när jag höll på att baka är denna:
Jag känner mig så huslig när jag bakar, varför vet jag inte, inte alls samma känsla när jag lagar mat. Undrar om det kan vara det faktum att trots att det inte är så komplicerat bakar jag inte särskilt ofta. När jag väl gör det känns det som om jag uträttat stordåd....
Nygräddad kladdkaka och cookies i väntan på fikasällskap!


Idag har jag bakat så det räcker och blir över.....starten med frukostbullarna var en höjdare, varför gör jag inte dem oftare....det är min undran. Det är inte direkt komplicerat, fort går det också eftersom ingenting behöver bakas ut.
Sonen har frågat efter kladdkaka ett tag så det kändes som en lämplig dag att baka en. Mamma har födelsedag och Sudden har namnsdag.
När jag hade alla degbunkar söliga passade jag på att baka kakorna med polkagrisar som jag tänkt baka innan jul...men det kom en fraktur emellan då....sen fanns det kakor i överflöd ändå!
De blev goda men flöt ut lite för mycket så till nästa gång har jag lärt mig att de inte ska plattas ut så mycket eftersom de flyter ut så bra själva.....
Recepten har jag lagt ut på Katarinas spis om ni vill testa.
Idag har jag bakat så det räcker och blir över.....starten med frukostbullarna var en höjdare, varför gör jag inte dem oftare....det är min undran. Det är inte direkt komplicerat, fort går det också eftersom ingenting behöver bakas ut.
Sonen har frågat efter kladdkaka ett tag så det kändes som en lämplig dag att baka en. Mamma har födelsedag och Sudden har namnsdag.
När jag hade alla degbunkar söliga passade jag på att baka kakorna med polkagrisar som jag tänkt baka innan jul...men det kom en fraktur emellan då....sen fanns det kakor i överflöd ändå!
De blev goda men flöt ut lite för mycket så till nästa gång har jag lärt mig att de inte ska plattas ut så mycket eftersom de flyter ut så bra själva.....
Recepten har jag lagt ut på Katarinas spis om ni vill testa.
Födelsedagsfika!
Idag fyller min mamma år och vi överraskade henne med sång och födelsedagsfika när hon kom på morgonen. Vi dukade bordet, tände ljus och kokade kaffe. Igår kväll gjorde jag en bröddeg som fick jäsa över natten i kylen. In i ugnen cirka tio minuter sen fick vi njuta av nygräddade grahamsfrallor.
I väntan på att stoppas in i ugnen.
Nygräddade frallor med grahamsmjöl, dinkel och vetemjöl. En ostskiva ovanpå fullbordade det hela!
Nu ska jag snart baka en kladdkaka, Gunilla som var kokerska på den förskola jag arbetade på när jag flyttade till Östersund bakade den på fredagar ibland...den godaste kladdkaka jag vet....
måndag 16 januari 2012
Åh, vad roligt det är med besök. Både väntade och oväntade. Satt och diskuterade med min vikarie i köket över en kopp kaffe när det knackade på dörren. In kom en av mina före detta rektorer och hälsade på. Lite småsurrande nån timme hjälpte till att få tiden att gå lite snabbare igen. Den här gången har det inte kommit lika många och hälsat på under tiden som jag har varit sjukskriven därför blir jag extra glad för alla spontanbesök jag får! Allt som gör att tiden går fortare välkomnas. Särskilt idag för nu värker mitt knä igen....dumma det....ogillas i högsta grad.....
Den sextonde januari, halva månaden har gått. Nyss var det nyårsdag.
Det är i alla fall näst sista måndagen med gips, längtar verkligen till dess att jag blir av med det. Nu skaver det dessutom ovanpå foten men jag ska försöka stå ut till nästa onsdag.....det går nog rätt fort. Vill helst slippa byta för så roligt är det inte.
Jag har i alla fall börjat planera för ett liv utan gips, har ringt till arbetsterapeuten så att hon kommer med handtag som jag kan montera upp i duschen. Att det ska vara klart när gipset tas är givet....då ska jag duscha på riktigt igen!
Idag är min rygg lite trött, så nu får jag vara försiktig, vill inte att den pajar också...det skulle verkligen vara onödigt. Jag får göra mina ryggövningar så gott det går.
I eftermiddag ska sonen ta sin hyposensspruta igen, det är hans tur att lifta med kompisen som går på samma behandling. Eftersom vi alltid träffs i väntrummet kom vi på att vi kan turas om att ta dem till stan så behöver inte båda åka varje gång.
Dagen i övrigt fylls med lite vanliga göromål. I källaren snurrar dagens första tvättmaskin, tvättandet är verkligen en evighetsmaskin och ändå är vi bara två i hushållet....en hel del tvätt att ta reda på finns också.
Efter lunch kommer min vikarie ett tag. Då ska jag utifrån hennes planering skriva ihop en lpp för vintertemat.
Det är i alla fall näst sista måndagen med gips, längtar verkligen till dess att jag blir av med det. Nu skaver det dessutom ovanpå foten men jag ska försöka stå ut till nästa onsdag.....det går nog rätt fort. Vill helst slippa byta för så roligt är det inte.
Jag har i alla fall börjat planera för ett liv utan gips, har ringt till arbetsterapeuten så att hon kommer med handtag som jag kan montera upp i duschen. Att det ska vara klart när gipset tas är givet....då ska jag duscha på riktigt igen!
Idag är min rygg lite trött, så nu får jag vara försiktig, vill inte att den pajar också...det skulle verkligen vara onödigt. Jag får göra mina ryggövningar så gott det går.
I eftermiddag ska sonen ta sin hyposensspruta igen, det är hans tur att lifta med kompisen som går på samma behandling. Eftersom vi alltid träffs i väntrummet kom vi på att vi kan turas om att ta dem till stan så behöver inte båda åka varje gång.
Dagen i övrigt fylls med lite vanliga göromål. I källaren snurrar dagens första tvättmaskin, tvättandet är verkligen en evighetsmaskin och ändå är vi bara två i hushållet....en hel del tvätt att ta reda på finns också.
Efter lunch kommer min vikarie ett tag. Då ska jag utifrån hennes planering skriva ihop en lpp för vintertemat.
söndag 15 januari 2012
Söndag kväll och jag har haft en trivsamt lärande timme vid teven. Det var ett program med Hans Rosling, där han pratade om sin älskade statistik. Han är så fantastisk tycker jag, det tråkigaste ämne lyckas han göra intressant och till och med roligt. Tänk om man kunde få hälften av hans pedagogiska egenskaper.....
Drömmen är att få närvara vid en av hans föreläsningar, jag skulle kunna lyssna till honom hur ofta som helst. Dessutom lyckas han ofta hitta nya infallsvinklar till saker som man inte tänkt på. Han visar också prov på statistikens dråpligheter, som att varje person i Sverige har 1,99 ben i snitt.....(om jag minns rätt)
Sonen satt bredvid och tränade geografi men han blev också fängslad och tittade klart på programmet med mig. Det handlade ju dessutom en hel del om geografi, i och för sig inte det han skulle öva på men ändå...nog så lärorikt.
För er som missade programmet klicka på den här länken.
http://svtplay.se/v/2676444/dokumentarfilm/hans_roslings_statistik
Här är en länk till en av hans föreläsningar.
http://www.ted.com/talks/hans_rosling_shows_the_best_stats_you_ve_ever_seen.html
Drömmen är att få närvara vid en av hans föreläsningar, jag skulle kunna lyssna till honom hur ofta som helst. Dessutom lyckas han ofta hitta nya infallsvinklar till saker som man inte tänkt på. Han visar också prov på statistikens dråpligheter, som att varje person i Sverige har 1,99 ben i snitt.....(om jag minns rätt)
Sonen satt bredvid och tränade geografi men han blev också fängslad och tittade klart på programmet med mig. Det handlade ju dessutom en hel del om geografi, i och för sig inte det han skulle öva på men ändå...nog så lärorikt.
För er som missade programmet klicka på den här länken.
http://svtplay.se/v/2676444/dokumentarfilm/hans_roslings_statistik
Här är en länk till en av hans föreläsningar.
http://www.ted.com/talks/hans_rosling_shows_the_best_stats_you_ve_ever_seen.html
Njuter av att titta på vintersportarna idag, det har varit en bra dag så här långt ur svensk synvinkel. Att ha en brasa som sprakar och värmer gör ju inte det hela sämre heller. Sonen fixade med lite smått och gott ute som behövde göras sen fick vi varm choklad med vispgrädde! Mums, vad det är gott!
En grå söndag med snö som sakta singlar ner...inomhus tränas läxa, både svenska, engelska och geografi. Det är skönt om en stor del av läxläsningen blir gjord under helgen, det blir lugnare under skolveckan då.
Veckan som kommer startar sonens träning igen, måndag onsdag som under hösten. I morgon får han dock skippa träningen för det är dags för hyposenssprutan igen.
Veckan som kommer startar sonens träning igen, måndag onsdag som under hösten. I morgon får han dock skippa träningen för det är dags för hyposenssprutan igen.
lördag 14 januari 2012
Nu har vi sett film och haft en mysig stund, sonen och jag. Vi behövde det efter att ha krånglat med hans mobil ett tag. Den kräver ett speciellt program från internet för att kunna ladda ner låtar från datorn...sånt gillar jag inte....man ska kunna koppla in en usb-kabel och sen ska det fungera.
Dessutom fungerade inte sidan där programmet skulle laddas ner ifrån. I stället använde han då bluetooth och laddade över några album...då klarar inte telefoneländet av att läsa de filerna.....aaahhhh.....jag kommer aldrig mer att köpa en telefon av det märket......det är då en sak som är säker....men skam den som ger sig.
Till slut hittade vi en annan väg in så programmet laddades ner men jag ser när vi surfar runt efter svar på frågorna att det är många som har samma problem...de är inte heller särskilt glada....Nu är ju sonen en problemlösare så efter ett visst krångel har han fixat problemet men himmel vad omständligt att få över musik på mobilen...
Tur att han är tålmodig och inte ger sig. Själv blir jag så frustrerad, svär och har mig....
Dessutom fungerade inte sidan där programmet skulle laddas ner ifrån. I stället använde han då bluetooth och laddade över några album...då klarar inte telefoneländet av att läsa de filerna.....aaahhhh.....jag kommer aldrig mer att köpa en telefon av det märket......det är då en sak som är säker....men skam den som ger sig.
Till slut hittade vi en annan väg in så programmet laddades ner men jag ser när vi surfar runt efter svar på frågorna att det är många som har samma problem...de är inte heller särskilt glada....Nu är ju sonen en problemlösare så efter ett visst krångel har han fixat problemet men himmel vad omständligt att få över musik på mobilen...
Tur att han är tålmodig och inte ger sig. Själv blir jag så frustrerad, svär och har mig....
Idag har jag slappat i soffan mest hela dan, sett sport, läst och bara haft det lugnt.
I morse läste jag ut den bok jag började på igår, sen läste jag ut en annan alldeles nyss, nu är det dags för nästa. Jag ska skriva lite om dem sen men det blir en annan dag....nu läser jag igen.
Upptäckte när jag gick till frysboxen i eftermiddags för att hämta en glass att det kan vara så att den håller på att lägga av.....hm.....inte bra.....då brådskar det ännu mer att frosta ur frysskåpet och göra plats där.
I morse läste jag ut den bok jag började på igår, sen läste jag ut en annan alldeles nyss, nu är det dags för nästa. Jag ska skriva lite om dem sen men det blir en annan dag....nu läser jag igen.
Upptäckte när jag gick till frysboxen i eftermiddags för att hämta en glass att det kan vara så att den håller på att lägga av.....hm.....inte bra.....då brådskar det ännu mer att frosta ur frysskåpet och göra plats där.
Nedräkning
Nu känner jag att nedräkningen kan börja på allvar.
Det är:
4 sprutor kvar.
11 hela dagar med gips kvar.
23 dagar till dess att jag börjar jobba (om det går som jag har tänkt).
Det innebär i sin tur att det bara är fyra kvällar till som alarmet på telefonen ljuder för att jag inte ska glömma sprutan. Sen får jag stänga av det.
Jag har elva dagar på mig att göra saker här hemma som kräver att händerna är fria. När gipset plockas blir jag ostadig och beroende av kryckor ett antal veckor igen. Frosta ur frysskåpet är ett exempel på en sån sak...
Jag måste också ringa till min arbetsterapeut för anpassning av duschen för att eliminera risken att ramla....Handtag att hålla sig i behöver sättas upp. Förra huset hade ju redan den anpassningen....men inte vårt nya.
Det är också elva dagar till dess att jag kan duscha på riktigt igen...elva dagar till dess att rehabiliteringen börjar...elva dagar till dess att jag kan klia mig i knävecket....elva dagar tills det börjar snöa inomhus igen....elva dagar....
Det är:
4 sprutor kvar.
11 hela dagar med gips kvar.
23 dagar till dess att jag börjar jobba (om det går som jag har tänkt).
Det innebär i sin tur att det bara är fyra kvällar till som alarmet på telefonen ljuder för att jag inte ska glömma sprutan. Sen får jag stänga av det.
Jag har elva dagar på mig att göra saker här hemma som kräver att händerna är fria. När gipset plockas blir jag ostadig och beroende av kryckor ett antal veckor igen. Frosta ur frysskåpet är ett exempel på en sån sak...
Jag måste också ringa till min arbetsterapeut för anpassning av duschen för att eliminera risken att ramla....Handtag att hålla sig i behöver sättas upp. Förra huset hade ju redan den anpassningen....men inte vårt nya.
Det är också elva dagar till dess att jag kan duscha på riktigt igen...elva dagar till dess att rehabiliteringen börjar...elva dagar till dess att jag kan klia mig i knävecket....elva dagar tills det börjar snöa inomhus igen....elva dagar....
fredag 13 januari 2012
Nu har jag gjort klart här nere...i alla fall nu. Det är svårt att få rättvisande bilder men jag känner mig nöjd. Det blev toppenfint med bilderna ovanför pianot tycker jag. Mycket bättre på riktigt än fotot visar.

Mellan fönstren vid teven flyter texten: May the Force be with you...

Eartha, Elvis, Duke, Ella, Janis, Eric, Miles och Louis!

Gitarrerna har också fått en plats och slipper stå intryckta i ett hörn....
Mellan fönstren vid teven flyter texten: May the Force be with you...
Eartha, Elvis, Duke, Ella, Janis, Eric, Miles och Louis!
Gitarrerna har också fått en plats och slipper stå intryckta i ett hörn....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)