Jag har kommit på att det förmodligen är mitt fel....om ni skulle undra. Ja, att det är så kallt alltså. När jag plockade bort julen förra veckan fick jag för mig att göra det lite vinterlikt i mina fönster. Med snöstjärnor och snögubbar som dekoration....inser nu att det var dumt gjort. Jag skulle ha satt dit färgglada blommor och hängt upp fjärilar istället....

Idag är det Tjugondag Knut och nu ska julen ut....om det inte redan är gjort förstås. Här är det mesta bortplockat redan men utegranen har fått lysa ändå till idag. Men nu är den mörk den också.

Fast helt mörkt är det inte där ute för på gården lyser marschaller och något litet ljus i lyktan på bron. Jag gör nämligen som min morfar gjorde. Han tände alltid ljus och marschaller den här dagen för att fira ut julen som han sa.

Vi firade även ut julen med hjälp av pizza och bastubad! En riktigt härlig Tjugondag Knut om jag får säga det själv....ska jag gnälla på nåt är det väl kylan då.....

Ligger i soffan och drömmer mig bort. Har precis sett ett avsnitt om ett par som jagade hus på Grenada...tänk att ha pengarna till ett sånt liv....att ha flera miljoner att lägga på en bostad där det är varmt och härligt. Nog skulle det vara en skön tillflyktsort dessa vintriga dagar.....dream on....och spela på lotto!

Jag känner mig i alla fall rätt nöjd idag. Ett besök i stan avlöpte mycket bra, med besked jag ville ha. Lite vattenträning på det och jag kan med all rätt slappa i soffan och drömma om varma länder tycker jag. Semester borde vi ju kunna unna oss någon gång i alla fall. Tills dess är det bara att stoppa in en pinne i braskaminen och lyssna på eldens sprakande. 

Det är något ganska speciellt med begravningar. En sorglig stund när det är dags att ta avsked och släppa taget. En stund som skulle kunna vara mörk och tung men efteråt ofta upplevs som ljus och minnesvärd, i alla fall för mig.

Visst det är tungt för att sorgen är stark och ofta hamnar mina tankar hos andra älskade som inte längre finns bland oss. Det gör att tårarna rinner extra lätt. (Nu har ju inte jag något problem att få tårarna att rinna annars heller...) Men ändå lyckas begravningar i alla fall ge mig en känsla av ljus och värme. Så även igår när det var dags att ta avsked av ännu ett av min pappas syskon.

Mitt i det sorgliga kommer det ändå ljusglimtar, glädjen över att träffa kusiner och annan familj. Minnen som berättas, delas och blir starten på något nytt. Insikten om hur viktigt det är att ta vara på livet här och nu, att vara rädda om det vi har blir extra stark.

På väggen i det som var min farbrors lägenhet hängde "konst" som sonen gjorde för mer än tio år sedan.
Det gav en varm känsla i hjärtat. 

Okej, jag vet. Jag har ett varmt hus. Jag har varma kläder och skor. Jag har ett garage som håller bilen varm. Jag har en braskamin och ved som går att elda. Jag har en bastu som gör underverk när jag fryser och tror att jag aldrig ska bli varm igen.

Visst, jag har det bra. Men det hjälps ändå inte......jag gillar verkligen inte vintern när den bjuder på minusgrader som kryper under -15. Nä...nu var jag snäll, -10 räcker gott. Nu har det varit och är mycket kallare. Från plus till Nordpolen på några dagar. Konstigt och "oskönt" för jag har frusit hela dagen, både inne och ute.

Jag gillar egentligen inte vintern alls....lugnt konstaterar jag att jag bor i fel hörn av världen och lägger in ett vedträ till i kaminen. Jag går nog i ide ett tag men går att nå via telefon och mejl...

Det här har varit ett konstigt jullov för jag har inte plöjt böcker på samma sätt som vanligt. En enda bok har jag läst....konstigt.....

Boken är den fristående uppföljaren till Millenniumserien som David Lagercrantz skrivit, "Det som inte dödar". Jag tog mig an uppgiften motvilligt för jag gillade verkligen de tidigare böckerna om Lisbeth Salander och hade bestämt mig i förväg för att den här boken skulle vara dålig.

Visst David Lagercrantz når inte riktigt upp till Stieg Larssons nivå men jag ångrar lite att jag var så tjurig i början....det gjorde att det nog tog i alla fall en fjärdedel av boken innan jag började gilla den.

När jag väl släppte min misstro och mina fördomar gillade jag det jag läste. Han skriver riktigt bra och jag måste säga att han förvaltat Lisbeth och Mikaels karaktärer hyfsat i alla fall. Ser faktiskt fram emot att läsa nästa del...för det blir det....trådar att spinna vidare på fanns utplanterade.

Det är helt klart en läsvärd bok men gör inte som jag (tjurskalle) utan börja läsa den med ett öppet sinne och inse att den är fristående...då blir den bra.

Alltså allvarligt, hur ska det gå? Ställa väckare, vakna och komma upp ur sängen igen. Tidigt...varje dag...Efter att ha varit ledig ett tag kan jag återigen konstatera att jag inte är gjord för att kliva upp på andra tider än som passar mig. Jag har ju inga problem att kliva upp tidigt när jag vaknar av mig själv...men nu är jag inne i en period igen när det är ytterst sällan jag gör det.

Läste om nåt slags armband man har på sig som känner av i vilken sömncykel man befinner sig. Sen väcker det en där det är som mest fördelaktigt. Jag känner att det nog skulle vara något för mig.....men då gäller det att kliva upp när armbandet säger åt en förstås....

De här sista dagarna används annars mest till att läsa och ta det lugnt. Förutom att skjutsa till träningar, hyposensbehandlingar, egen provtagning och andra stadsresor. Men däremellan är det läsning, eld i braskaminen och vila som gäller.

Årets andra dag och jag har inte varit totalt lat, även om det är det jag helst av allt vill vara. Lite nytta har jag faktiskt gjort.

Jag började med ett träningspass under förmiddagen, sedan gjorde jag slag i saken och gick ner till tvättstugan och tog tag i en av de tråkigaste sysslor jag vet....att plocka reda på tvätt, vika och stryka.

Nu är det gjort, allt har dock inte hamnat i garderoberna ännu men ett steg på väg är jag, eller kanske till och med två och tre steg. Fast glädjen kommer inte att bli så långvarig....mer smutsig tvätt stoppas in i maskinen på löpande band. Men gnälla ska jag inte....jag har ju en maskin att stoppa tvätten i,....kläder finns det också....en hel del märker jag....

Nu kollar jag in skidåkarna på teven, de sliter i spåret. Nog är det bra skönt att slappa i soffan, med gott samvete dessutom!


.

Det nya årets första dag har nu ett antal timmar på nacken. För mig har det nya året börjat på ett mycket bra sätt. Jag firade in 2016 med goda vänner i Östersund och det blev en toppenkväll och natt fylld av god mat och underbart sällskap (fast förstås saknade jag sonen som firade på annat håll).

Tyvärr har inte alla fått en lika fin start. Under dessa första timmar har det rapporterats om terrorhot, bränder, dödsskjutningar, raketer som orsakat skador på både människor och hus, bilolyckor och säkert massor av andra saker jag inte har läst eller hört om.

Då är det lätt att känna en stor tacksamhet över hur mitt eget liv ser ut, lugnt och tryggt. Tänk om det skulle gå att svänga ett trollspö så att den nyårsfrid jag känner spreds över världen och fick alla med onda tankar och avsikter att börja göra bra och fina saker istället. Tyvärr är det inte så enkelt men jag kan ju alltid hoppas att någon förändras nu när det nya året börjat och gör gott istället för ont.

Vi tänder i alla fall ljus och marschaller för 2016 och hoppas på ett underbart år för alla.

Snart är 2015 till ända och ett nytt år tar sin början. En brytpunkt i vår familj där sonen firar med sina vänner i våra hemtrakter och jag firar med vänner i våra gamla hemtrakter, Östersund. Nog känns det lite konstigt men det är ju precis som det ska vara. Trots att jag är några år äldre än femtio kommer jag faktiskt ihåg hur det var....tro det eller ej....nog för att jag är känd för att ha dåligt minne.....

Nu önskar jag er alla ett gott slut på detta år och en fantastisk början på nästa!

Nog är vi lite vilda och galna i vår familj allt. I måndags satte vi oss i bilen och drog ner till Stockholm där vi sedan mitt i natten tittade på The Force Awakens i IMAX-format. Snacka om skillnad mot den vanliga 3D upplevelsen i stan. Bild, färger, ljud...allt var mer och mycket bättre.

Halv fyra på morgonen låg vi i sängen och fick några timmars sömn innan det var dags för frukost och hemfärd. Sonen hade träning på kvällen. Trötta kom vi hem igen runt halv elva. Nog var det skönt att borra ner huvudet i kudden då, det vill jag lova.

Nu ligger jag och samlar kraft för att ta tag i lite saker här hemma....fast det känns trögt.....funderar på vad jag måste....kanske ingenting.....

På väg från bion till hotellet klockan tre på morgonen....utanför Mall of Scandinavia. 

Finns det något skönare när man fryser än att göra upp en eld i braskaminen, krypa ner under filten i ett soffhörn och läsa och slötitta på teven?

Det var precis vad jag gjorde efter att ha kommit hem efter sonens träning. Där i lokalen är inte så varmt så både nästipp och tår blev kalla......okej kanske överdriver jag lite....så kallt är det inte där (om än lite svalt) men det är nog en fördel om man är aktiv för de som tränar fryser inte. Tvärtom blir de rätt svettiga.....de svettades nog lika mycket som jag frös.

Jag njuter i alla fall i brasans sken och konstaterar att både tår och nästipp är varma igen. Extra mycket njuter jag av det faktum att det var mamma som fixade middagen ikväll....smarrigt värre och lite disk....i alla fall för oss.

Tänk att tiden går fort även under julhelgen. Kanske extra fort. Nyss var det Skrapdag och vi åkte till Härnösand för att fira jul tillsammans med moster och kusin och hennes familj. En härlig julafton vid Södra Sundet om än lite blåsig och fram på kvällen lite småhal.

På kvällskvisten åkte vi hemåt och hann packa upp och lägga oss strax innan julafton blev juldag. Vaknade av att jag hörde ett tydligt strilande utomhus. Det hällregnade....det blev alltså en blöt juldagsmorgon. På med mina nya dubbskor så gick i alla fall jag säkert när jag följde sonen på väg till julottan. Medan han gick in i kyrkan gick jag och tände ljus på pappas grav. Sedan tog jag en promenad i den tidiga morgontimmen innan jag gick hem och slöade på soffan. Nu har vi båda slöat klart och snart har det blivit dags att äta lunch innan vi ska öppna julklappar. De fick inte följa med till Härnösand så vi har det roliga kvar.....

Skridskobana på gården!

Där inne satt sonen medan jag tände ljus på graven och tog en promenad. 

Marschallerna lyste vackert trots regn och halka. 

Nu är den här igen, bästa dagen på hela julen. Dagen då allt väntar och jag bara tar det lugnt. I braskaminen sprakar elden, ljusen lyser i den tidiga morgonen och kaffet smakar extra gott i tomtemuggen. Det skimrar och glänser överallt. Livet är härligt helt enkelt. Extra härligt är det för mitt knä inte värker särskilt mycket idag.

Ute har det dessutom fallit lite snö så nu är det i alla fall ett vitt lager på backen. Mer behövs inte för att jag ska vara nöjd (men jag förstår att det finns många som vill ha mer).

Nu vill jag önska er alla en riktigt God och Fridfull Jul!

I köket springer en ensam tomte på kaklet. En av de tomtar som suttit i mina föräldrars kök varje jul sedan jag föddes. När jag var liten var det min mamma som satte upp tomtarna men så fort jag klarade av det har det varit mitt jobb. Vissa av tomtarna har tappat huvudet så det har gällt att pussla när de skulle upp. Att sätta upp tomtarna är det som gjorts sist av allt. När tomtarna på kaklet är uppe är det jul på riktigt.

I år har vi frångått en del traditioner. Detta är året när vi ändrar saker, vi äter julälgen och rullströmmingen innan jul. Alla bonader och kakeltomtar kommer inte upp för att ge några exempel. Men för att få den där riktiga julkänslan var jag i alla fall tvungen att sätta upp en ensam liten tomte. Inte hos min mamma, utan hemma hos oss. I det hus där kakeltomtarna bodde allra först. Nu springer han där i sin ensamhet. Kanske får han sällskap av fler ett annat år......

Nu känner jag julefrid. Skolavslutningen förlöpte som planerat trots lite trassel med bussarna på grund av halkan. Konserten som min kör hade i kyrkan på kvällen gick fantastiskt bra. Glöggen var varm och tonerna klingade fint. Fullt var det i bänkarna också.

Här hemma har tomtarna krupit ut ur mörka vrårna och tomten har klätt granen. I år lite vilt och galet.....eller lite....rätt mycket faktiskt. Han har verkligen gått "all in". Kulor med Musse Pigg-öron samsas med de nya Star Wars-pumplorna och mer traditionella kulor. Ljus, glitter och girlander i alla varianter. En riktig Disneygran helt enkelt. Och det är väl okej med tanke på att de förvaltade George Lucas arv på ett mycket bra sätt i den nya filmen. (Bättre än George själv lyckades med film 1, 2 och 3.)

Nu är det bara den gamla vanliga tvätten som ska tvättas och tas reda på, sonen som ska skjutsas till träningar. I övrigt är det böcker, vila och slöande som gäller. Julefrid helt enkelt!

På väg hem från kvällens vattenträning kom en plötslig lyckokänsla över mig. Trött i kroppen men varm ändå efter att ha bastat bet kylan skönt i näsan och kinderna.

Ljusdekorationerna runt alla hus lyste fint mot den vita snön och det knarrade härligt under skorna. Plötsligt kom jag på mig själv med att titta efter tomtenissar i skuggorna. Tänk så förvånad jag hade blivit om nån faktiskt tittat fram.

När jag klev in här hemma möttes jag av skön värme och en ljuvlig doft av mat. Lycka!

Någon som förmodligen inte känner sig lika lycklig är den hyacint som fått gömma sig under en glaskupa i köket. Den har blivit så hög att den nu får lov att böja sig....den har helt enkelt nått sitt tak. Fast den blommar lika vackert ändå.

Årets dos av julstämning har hämtats hem. Varje år förundras jag över hur väl PerOrs i Östergensjö lyckas med sin julmarknad. Julstämningen är så tät att den går att ta på.

Doften av eldar, marschaller, ljus, tomtar i skogen, tomtar inne, granar ute och inne, gott fika, stämningsfulla marknadsstånd med allehanda goda saker och andra fina grejor. Inte nåt krimskrams så långt ögat når. De hade till och med fixat lite snö på backen.

Om någon mot förmodan missat att det är advent och julen snart kommer så är det bara att ta en tur till PerOrs, bästa julmarknaden som finns, inte ens Jamtli kan konkurrera. Då kanske de som besökt Jamtli julmarknad förstår hur fantastiskt det är (även om det naturligtvis är mycket större där).

Det är öppet imorgon också, så har ni inte varit där är det dags att ta en tur till Östergensjö. Öppet mellan tolv och fyra. Ni som bor i Östersund hinner hit om ni åker på morgonen, jag bjuder på middag!

• 
  

Försöker sortera alla tankar efter den ledarskapsutbildning jag har deltagit i under två dagar. Två otroligt intensiva dagar där hjärnaktiviteten har varit hög. Det gör att jag känner mig tom samtidigt som jag är helt uppfylld av allt. Jag försöker meta upp alla tankar med krokar men det fungerar inte, jag behöver en hel trål för att få fatt i dem nu på fredagskvällen.

Vi som har haft förmånen att delta i kursen har lärt oss otroligt mycket, det var lätt att konstatera när vi summerade dagarna innan det var dags att åka hem i den mörka kvällen. Många av alla goda tankar och lärdomar kommer från de samtal och diskussioner vi alla deltagit i. Kursledarna har naturligtvis fyllt på med matnyttigheter de med....massor av lärdomar har de bjudit på....och vi hade bara att tacka och ta emot.....och tänka....och diskutera....och tänka igen.

Nu hann vi med annat också, massor av mat och fika....och sötsaker. Lite skönsång på det under gårdagskvällen och dagarna var fulländade.

En liten kvällspromenad efter julbordet igår.

Fredagsmorgonen bjöd på en fantastisk vy från hotellrummet.

En liten tur ut i solen efter dagens lunch innan det var dags för fredagens eftermiddagspass. 

Min mamma brukar alltid baka tunnbröd med en vän innan jul. Men i år blev det inte så av olika anledningar och när hon och jag pratade om att hyra bagarstugan vid hembygdsgården fanns inte en enda dag kvar att hyra.

Då föreslog jag att vi skulle testa att baka hemma i mitt kök. Sagt och gjort, mamma gjorde en laktosfri deg som inte var alltför stor. Sedan satte vi igång. Ugnen på högsta temperatur och med varmluften på. In med den hålade pizzaplåten så att den blev riktigt het. Oj vad det gick, mamma kavlade och jag gräddade. Under två timmar tillverkades det goda tunnbrödet. 

Brödet blev mycket gott och visste man inte att det gräddats i vanlig ugn kunde man faktiskt tro att det bakats i en bagarstuga. Nu doftar det underbart av tunnbröd i vårt hus....och lite bränt mjöl. Det blir till att rengöra ugnen i morgon.

Några av de nygräddade tunnbrödkakorna. 

Mjöligt blev det så det räckte....