Nervöst

Måndag morgon igen, till slut gick sonen iväg till skolan. Själv sitter jag med morgontidning och kaffe innan det är dags för frukost. Om en timme ska jag gå till sjukgymnastiken. Det är ganska nervöst, känslan av att inte ha gått framåt alls är rätt så stor. Den enda skillnad jag kan känna är att jag är lite stadigare när jag går. Inte lika vobbligt. Men än är det ganska lång väg kvar till dess att kryckorna inte behövs längre. Just nu är det dock böjningen som är den stora utmaningen. Jag vill att det ska gå fort så att jag kan köra bil snabbare än sist.